Page 16

Arbetsterapeuten nr 2 - 2015

TEMA: ÅTERHÄMTNING medskapare av vården, en person vars kunskap är värdefull – för ingen kan återhämta 16 någon annan. Det är en subjektiv upplevelse, en personlig resa. Däremot kan andra människor, exempelvis inom vården, hjälpa till och ge förutsättningar. – Att man befinner sig i ett socialt sammanhang och har något meningsfullt att göra är avgörande för återhämtningen. Det ingår också att vården möter ens behov, förklarar Mona Eklund, professor i arbetsterapi vid Lunds universitet. Hon poängterar också att det är viktigt att skilja på klinisk återhämtning, det vill säga minskade symtom, och personlig återhämtning. För det går att ha kvar symtom och ändå uppleva att man återhämtat sig och kan leva det liv man vill. Kanske har man lärt sig att hantera sina röster så att de inte påverkar vardagen negativt. Mona Eklund anser att Sverige ligger efter exempelvis Storbritannien, Nya Zeeland och även Danmark när det gäller att utforma vården utifrån ett återhämtningsperspektiv. – Det medicinska paradigmet är starkt här. Svensk psykiatri har en tydlig dragning åt neurovetenskap. Det är ett ideal, socialpsykiatri har lägre status. Hon tycker att grunden som arbetsterapin vilar på, med honnörsord som meningsfulla aktiviteter och delaktighet i samhället, stämmer väl överens med återhämtningssynsättet – och konstaterar att i Storbritannien är arbetsterapeuternas roll i psykiatrin mycket starkare och högre värderad. Elisabeth Argentzell, arbetsterapeut och medicine doktor, lyfter också att brukarmedverkan i de länderna är mycket mer utvecklad än här i Sverige. Och att det där är vanligare med ”mentorer”, personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa, inom hälso- och sjukvården. Hon ser också en ytterligare möjlig förklaring till att återhämtning inte riktigt har fått fäste i Sverige – ekonomi. Dagens pinnräkning uppmuntrar inte till den här typen av insatser. – Systemet försvårar. Du kan till exempel inte träffa för få personer under en vecka. Och ibland skulle man kanske behöva ge någon extra mycket stöd eller göra ett längre hembesök, men då kräver det utrymme som inte alltid finns. Det är svårt att individualisera vården så mycket som skulle behövas, säger Elisabeth Argentzell. Sedan sätter våra trygghetssystem ibland käppar i hjulet. Det blir krångligt när pengar ska med in i bilden. Det kan vara svårt att få lönearbeta (vilket är högprioriterat för många) och ändå behålla andra bidrag från samhället. Bristen på pengar kan i sig också motverka återhämtningen, du kan ha tränat och tränat på att delta i det sociala livet men sedan inte ha råd att gå på bio, restaurang – eller ta tåget. Sammanfattningsvis handlar återhämtningsbaserat arbete om att hitta vägar att stötta personen att uppnå sina egenvalda mål genom att ingjuta hopp, främja egenmakt och förmedla en känsla av möjlighet till ett annat liv. Och just det är basen för livsstilsinterventionen ”Vardag i balans” som vänder sig till personer med allvarlig psykisk sjukdom. Den sker i formen av en kurs som löper över 16 veckor. Valet att kalla interventionen för kurs är medvetet eftersom det förstärker känslan av egenmakt. Grundtanken är att alla individer är experter på sin egen vardag. Gruppsessioner varvas med hemuppgifter och målet är att ge deltagarna redskap och strategier för att kunna få en tillfredsställande balans i vardagen. Oftast Fem tips för dig som vill arbeta med återhämtning Ledord för att arbeta återhämtningsbaserat är bland annat öppenhet, personcentrering, samarbete, empati, positiva förväntningar och att ingjuta hopp inför framtiden. Några praktiska råd: 1. Lyssna aktivt och försök hjälpa personen att göra sina problem begripliga. 2. Hjälp personen att identifiera sina egna mål för återhämtningen. 3. Förmedla att du tror på personens inneboende förmåga och styrka att återhämta sig. 4. Uppmärksamma särskilt mål som handlar om att delta i sociala sammanhang och bidra till andra människors liv. 5. Visa respekt för personen och uttryck en vilja till ett jämbördigt förhållande. Källa: imroc.org – Recovery top tips, en bearbetning av ”Making Recovery a Reality” av Shepherd, G., Boardman, J. and Slade, M. (2008) Centre for Mental Health. handlar det om att öka sitt engagemang i aktiviteter. Elisabeth Argentzell berättar att en viktig del i kursen är att deltagarna stöttar varandra och bygger upp egna nätverk. I den randomiserade studien deltar ett par hundra personer inom öppenvården i Skåne. De första resultaten kommer att presenteras på Arbetsterapiforum i april, och de ser lovande ut. Kvalitativa intervjuer visar att kursen gjort skillnad för deltagarna. – Alla tyckte förstås inte att kursen var mitt i prick, men alla tyckte att det har varit värt att delta. Och för några, som tyckte att kursen var precis det de behövde, var det nästan som en vändpunkt i livet, säger Mona Eklund. ¶ » ”Att man har något meningsfullt att göra är avgörande för återhämtningen.”


Arbetsterapeuten nr 2 - 2015
To see the actual publication please follow the link above