TEMA: VÄRDEBASERAD VÅRD 17 att åstadkomma mesta möjliga livskvalitet för den äldre utifrån en viss summa pengar. Hon påpekar att det många gånger handlar om att få vård eller annan hjälp i hemmet för att undvika att hamna på akuten eller i slutenvården. Ibland kan det vara så enkelt som att få gå på bingo en gång i veckan och träffa sina vänner, för att inte bli deprimerad i ett senare skede. Barbro Fridén tycker att man kan se värdebaserad vård som ett slags uppvärdering av professionernas kunskaper – politiker, tjänstemän eller sjukhusledningarna kan inte ta fram medicinska utfallsmått eller förändra arbetssätt. Så i hennes ögon handlar det inte om ett nytt förtäckt ekonomistyrningssystem som riskerar att bli utskällt om ett par år, som New Public Management i dag. – Det har varit en tillnyktring inom sjukvården under New Public Management. Det får inte kosta hur mycket som helst, vi måste också bry oss om pengarna och bete oss som företag. I så motto var det bra, men under resans gång glömde man bort vårdprofessionerna. Barbro Fridén återkommer till vikten av att patienterna är delaktiga i arbetsprocessen och konstaterar att de ser vården med oförstörda ögon. De kan ha lättare att få syn på onödiga insatser, dubbelarbete eller att vedertagna utfallsmått inte alltid är de mest relevanta. På förlossningsavdelningen är kanske inte andelen bristningar det viktigaste, utan att kunna ha ett fungerande sexliv igen eller slippa bli inkontinent. En invändning som hörs i debatten är att vissa saker som är värdefulla för patienterna inte går att mäta. Hur mäter man ett bra samtal? Att jag känner mig sedd? Att jag känner mig trygg? Barbro Fridén instämmer i att det är viktiga saker, men säger att det inte automatiskt är medicinska utfallsmått, även om det kan vara det för vissa grupper. Men för att värdebaserad vård inte bara ska vara en massa fina konsultord behövs välfungerande it-system som gör det enkelt att följa och utvärdera resultaten. Som exempel tar Barbro Fridén ortopedkliniken där utfallsmåtten uppdateras varje dag på en stor elektronisk tavla som alla medarbetare kan se. Det gjorde bland annat att en undersköterska fick syn på att urinvägsinfektionerna ökade, och då kunde kliniken åtgärda problemet direkt. Och om värdebaserad vård ska kunna införas i större skala runt om i landet krävs nya ersättningssystem. Hur utformar man ersättningarna så att de bidrar till mesta möjliga värde? Ska man få betalt för varje besök, provtagning, operation eller är det bättre med en klumpsumma som täcker hela vårdepisoden? Hur lång är i så fall en vårdepisod? Och hur ska pengarna fördelas mellan olika vårdgivare? När ska betalningen ske? Frågorna är många och svaren är än så länge få. Sahlgrenska har valt att arbeta utifrån befintliga system, men man deltar i ett nationellt samarbetsprojekt för att utveckla nya styrmodeller (läs mer på sveus.se). Barbro Fridén är inte främmande för att man i framtiden kommer att få betalt senare i vårdepisoderna. Kanske ska slutbetalningen till den psykiatriska slutenvården falla ut flera år efter vård tillfället, när 30-åringen med bipolär sjukdom är i arbete? I dag har Sahlgrenska ökat antalet pilotprojekt till tio stycken och lagt till mer komplexa diagnoser som bröstcancer och kol. Lösningarna ser väldigt olika ut, men kravet är det samma: Skapa mer medicinskt värde för patienterna utifrån befintliga resurser. Och hittills har det gått över förväntan, enligt Barbro Fridén. Till exempel har ortopedkliniken ökat antalet planerade höftprotesoperationer med 35 procent och samtidigt kortat väntetiderna, utan att det har kostat mer. Målet är att värdebaserad vård ska vara infört på hela Sahlgrenska om några år. Barbro Fridén tror inte att det kommer att kännas så märkvärdigt för sjukhusets arbetsterapeuter. – De har tänkt så här väldigt länge och tittat på saker som: Vad behöver du göra med dina händer? Vad behöver du göra hemma? Hur ska det funka? Och hela tiden frågat: ”Hur ser livet ut för dig?”. Som de arbetsterapeuter som nyligen fick ett av Sahlgrenskas kvalitetspris för att ha tagit fram hjälpmedel till pojkar med försvagade muskler. – Så att de kan spela dataspel! ¶ Värdebaserad hälso- och sjukvård på Sahlgrenska Tanken med värdebaserad hälso- och sjukvård är att styra insatserna så att man för en given summa pengar levererar mesta möjliga resultat som är betydelsefullt för patienterna. För att kunna mäta resultatet krävs olika mått som kan delas in i: • Medicinska utfallsmått som mäter resultatet av åtgärderna, exempelvis smärta, livskvalitet och mortalitet. • Processmått som utgår från vilka åtgärder som gjorts, till exempel antal operationer, inläggningstillfällen eller tid från symtom till diagnos. På Sahlgrenska har införandet av värdebaserad vård delats upp i fyra delar: 1. Definiera mått och mätprocess. Här ingår att identifiera ”best practice”. Måtten väljs utifrån att de skapar värde för patienten samtidigt som de måste gå att påverka, styra och mäta. 2. Samla in data. 3. Analysera och utveckla förbättringsinitiativ. 4. Införa förbättringsinitiativ och säkerställa kontinuerligt värdebaserat arbete. Sedan börjar processen om på nytt med att hitta ytterligare förbättringar.
Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above