TEMA: VÄRDEBASERAD VÅRD 20 oftast kommer till arbetsterapikliniken efter remiss. Intervjuerna pekade också på att man inte vill bli isolerad, utan man vill kunna fortsätta vara aktiv och gärna nätverka med andra personer med kol. Patienterna ville också slippa att ringa via sjukhusets centrala ”kontaktpunkt”, där du först får tala med en administratör och senare blir uppringd av en sjuksköterska. – Man vill helst att någon ska lyfta luren och säga: ”Hej, är det du? Då förstår jag att det allvar, när det är du som säger det.” Därför har man anställt ytterligare en kolsjuksköterska – och infört fasta telefontider på ett eget direktnummer dit patienterna kan ringa med frågor. Ann Wingårdh har jobbat med kol sedan mitten av 1990-talet och hon är inte det minsta förvånad över patienternas synpunkter. Inte heller är de flesta åtgärderna några direkta nyheter – broschyren togs fram för tio år sedan, telefontid med kolsjuksköterska fanns förut, men plockades bort, och kolskola är ingen nymodighet. Däremot tycker hon att arbetet med värdebaserad vård har satt fokus på hur viktiga arbetsterapeutiska insatser är för personer med kol. Det har gett råg i ryggen och stärkt henne i yrkesrollen. Hon uppskattar stödet från ledningen och ”värdekontoret” som samordnar de olika pilotprojekten. Deras support och upparbetade processer har gjort det mycket enklare att driva arbetet framåt. Den stora utmaningen har varit att hitta utfallsmått. Hon upplever att det varit svårt, och att det nästan bara är det så kallade CAT-formuläret, där patienterna får svara på frågor om sin hälsostatus och hur de klarar dagliga aktiviteter, som tydligt speglar de vårdresultat som patienterna lyft fram. Luftvägsregistret för slutenvård, från vilket många mått hämtas, tycker hon har många bra och viktiga delar – men att arbetsterapeutens insatser tyvärr inte finns med. Och än så länge har inte mätresultaten börjat rulla in. Men hon gläds åt att hon har kommit med i förbättringsarbetet för luftvägsregistret och att man tar med sig de åsikter som framförs. Ett av registrets utfallsmått som hon inte tycker säger så mycket är ”avlidna”, även om ingen förstås ska behöva dö i förtid av kol. – Men är du död så är du död, du ska väl ges alla förutsättningar att leva tills du dör? Det viktiga för patienten är att kunna hantera sjukdomen och symtomen – det möjliggör ett bra liv. ¶ P å patienttavlorna sitter det en rejält stor svart knapp vid alla personer som har kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol. Med en titt på tavlan kan specialistarbetsterapeuten Ann Wingårdh och hennes kolleger snabbt se vem som behöver deras stöd. Innan knapparna infördes fick de gå igenom alla journaler när de besökte avdelningarna för lungmedicin på Sahlgrenska i Göteborg. Nu blir det mer tid till fördjupad inläsning och till patienterna. Kanske ett snabbt besök med tips om hur du hushållar med energi vid olika aktiviteter, bra andningstekniker och så vidare – med utgångspunkt från en broschyr riktad till nydiagnostiserade. Liknande frågor tas också upp på en nyinrättad mini-kolskola varje vecka. Alla inneliggande kolpatienter som orkar får under en halvtimme i dagrummet lära sig mer om sjukdomen av någon ur vårdteamet. Och inte minst träffa andra i samma situation och utbyta erfarenheter. Ann Wingårdh berättar att förbättringsinitiativen är resultat av att kol har blivit ett av Sahlgrenskas nya pilotprojekt för värdebaserad vård. Själv har hon varit med sedan starten, först i en styr-och referensgrupp och sedan december förra året i processteamet. Intervjuer med patienter visade bland annat att de inte kände sig delaktiga i beslut och de efterfrågade mer information om behandlingsplaner och om vad som händer efter utskrivningen. Glappet mellan avdelningen och hemmet uppfattades som stort. I öppenvården efterlystes bättre läkarkontinuitet. – Jag tror att det är en framgångsfaktor att ha samma läkare och det framkom att det har ett högt värde för patienterna att slippa dra sin historia för varje ny läkare. På avdelningarna finns numera informationstavlor med riktad information om kol, exempelvis om patientföreningar. En vision är också att starta en kolmottagning med specialistläkare en gång i månaden i öppenvården. Där finns önskemål om att även arbets- och fysioterapeuter och dietister ska vara på plats. – Så att det blir lättare att få träffa oss, så att vi kan ge råd och vägledning. Vi kan även rekrytera patienter till kolskolan och en andningsgrupp som vi har. I dag är vi nästan aldrig på lungmottagningen, säger Ann Wingårdh och förklarar att patienterna
Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above