vardagen att de behöver ligga inne för en rehabperiod – och vissa behöver högspecialiserad rehabilitering på en rehab klinik. Men med tanke på hur många människor 34 som får cancer kommer personer med sjukdomen att dyka upp utanför onkologklinikerna: inom primärvården, äldrevården, i kommunerna, hos försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Maria Roos har en förståelse för att cancer väcker känslor även hos hälso- och sjukvårdspersonal, men betonar att de arbetsterapeutiska insatserna inte skiljer sig från andra patientgrupper. – Cancerpatienter är som folk är mest. Träffa personerna och fråga vilka problem de har i sin vardag. Det är ingen större skillnad på rehabiliteringen av en person som har haft en stroke och en person med hjärntumör. Vi måste få bort cancerspöket. Samma sak gäller även när det handlar om att hitta strategier att hantera smärta eller fatigue. Det kan vara tips på energibesparande arbetssätt så att orken räcker längre, exempelvis dags- och veckoplanering, prioritering av glädjefyllda aktiviteter, pacing och att ta många och korta pauser. Vårdprogrammet är en rekommendation och regionerna och landstingen beslutar själva om införandet. Och det ser väldigt olika ut runt om i landet. Här tror Maria Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Målet med vårdprogrammet är att rehabiliteringen ska förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Personer med cancer och deras anhöriga ska få stöd och förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt. Regioner och landsting beslutar själva om införandet. Rehabiliteringen delas upp i fyra nivåer: 1. Grundläggande behov. Sjukvårdsteamet kan tillgodose behoven, men stöttas av rehabteamet. 2. Särskilda behov. Sjukvårdsteamets insatser behöver kom pletteras med insatser från andra professioner, till exempel kurator, arbetsterapeut eller fysioterapeut. 3. Avancerade behov. Mer komplexa och direkta insatser från rehabteamet. 4. Mycket avancerade behov. Hjälp från externa resurser krävs, till exempel psykiatri. Det nationella vårdprogrammet finns att ladda ner på cancercentrum.se. Där finns även en kortversion av programmet. Roos att det är viktigt att arbetsterapeuter håller sig framme när man börjar satsa mer på cancerrehabiliteringen. – Vi måste utbilda sjuksköterskorna och läkarna i cancervården om vad en arbetsterapeut kan göra, så att de blir bättre på att ställa frågor om hur vardagen och aktiviteterna fungerar. Nu går tåget och vi måste hoppa på och visa att vi finns. För Maria Roos tror att det är många fler personer med cancer som skulle ha nytta av att träffa en arbetsterapeut än som får göra det i dag. Därför vill hon uppmuntra alla arbetsterapeuter som kan att involvera sig i projekt som handlar om cancer rehab. – Vi är underutnyttjade i cancerrehabiliteringen i dag. ¶ Maria Roos är nybliven ordförande i Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering, ett forum för multiprofessionell sakkunskap inom cancerrehabilitering. Hon tycker det är viktigt att arbetsterapeuter håller sig framme på området.
Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above