Tidslinje En beskrivning av utvecklingen inom internationel l adoption genom åren
1917 1965 1958 1966 1967 1949 Lag om adoption införs som reglerar möjligheten att adoptera någon annans barn. Avtal sluts mellan Socialstyrelsen och Child Placement Service, Sydkorea. Sverige ratificierar en Europakonvention om adoption av barn. I samband med beslutet om att tillåta registrerade partners att adoptera, säger dock regeringen upp denna konvention. Statlig utredning Adoption av utländska barn SOU 1967:57 genomförs. En genomgripande reform av adoptionsbestämmelserna genomförs. De nya reglerna innebär att innebörden av ett svenskt adoptionsbeslut alltid blir en s.k. stark adoption. Möjligheten att häva adoptionen kvarstår dock. En adoption kan till exempel hävas om adoptivbarnet grovt förgått sig mot adoptivföräldrarna eller deras närmaste släktingar eller om barnet fört ett lastbart eller brottsligt liv. Dessutom kan adoptionen hävas om adoptivföräldrarna och adoptivbarnet är överens om det. Avtal sluts mellan Socialstyrelsen och Metera, Grekland. Föräldrabalken kommer till. I lagen regleras bland annat frågor om adoption. Adoptionscentrums syfte med tidslinjen är att beskriva utvecklingen inom internationell adoption genom åren. Vi börjar 1917 då den första lagen kom som reglerade möjligheterna att adoptera någon annans barn. Vi vill med hjälp av tidslinjen på ett överskådligt sätt beskriva det arbete som både Adoptionscentrum och andra aktörer gjort för att utveckla rättssäkerheten inom internationell adoption. Detta är ett arbete som hela tiden fortgår, både i Sverige och internationellt. Ambitionen har inte varit att tidslinjen skall omfatta allt som gjorts inom området, utan den ska mer ses som ett axplock av de förbättringar som genomförts. Omvärlden
1970 1971 1972 1972 1971 1973 1969 1970 Adoptionscentrums utställning ”Vi adopterar” har 35.000 besökare. Devisen ”Barn behöver föräldrar behöver barn” myntas. Adoptionscentrum söker förmedlingstillstånd enligt dåvarande lagen, före dess bedömdes verksamheten som ”information till adoptionssökande”. Adoptionscentrum representerar med tre deltagare på en adoptionskonferns i Milano. ”Miljoner barn väntar på en familj” är titeln på denna världskongress om adoption och fosterbarnsvård. Närvarande är 700 representanter från 116 organisationer och institutioner fördelade på 34 länder. Konferensen antar enhälligt en resolution till FN med syfte att få FN att organisera en internationell konferens, för att skapa ett enhetligare system för adoptionslagstiftningen i världen. En arbetsgrupp bildas, med syfte att hålla samman information och gemensamt initiera och förbereda den kommande konferensen. Sverige är genom Adoptionscentrums representerat i arbetsgruppen. Adoptionscentrum och Indisk-Svenska Föreningen uppgår i en ny förening som får namnet Adoptionscentrum. Sommarkurs för adoptivföräldrar anordnas vilket är starten på Adoptionscentrums omfattande föräldrautbildning och studieverksamhet. Adoptionscentrum och Indisk-Svenska Föreningen bildas av adoptivfamiljer som vill hjälpa andra att adoptera. Adoptionerna får alla de rättsverkningar som de har idag. Möjligheten att häva en adoption upphör. Regeringen utser en rådgivande nämnd för frågor rörande adoption av utländska barn. Lag om internationella rättförhållanden rörande adoption införs. Nämnden för Internationella Adoptioner (NIA) inrättas. NIAs uppgifter är att på lämpligt sätt underlätta adoption i Sverige av utländskt barn. NIA ska i detta syfte bl a följa den internationella utvecklingen på adoptionsområdet, förmedla ansökningar om adoption av utländska barn samt bedriva informationsverksamhet och lämna myndigheter, organisationer och enskilda upplysningar och biträde. NIA ska vidare handlägga alla ansökningar om adoption från Sydkorea. Som en följd av organisationsförslaget sluter NIA och Adoptionscentrum ett samarbetsavtal. Detta avtal innebär bl.a. att Adoptionscentrum svarar för de informella adoptionskontakterna i olika länder och mottar intresseanmälningar avseende adoptioner via nämnda kontakter samt lämnar information och assistans åt adoptionssökande. Det formella ansvaret för den direkta förmedlingen av adoptivbarn från utlandet flyttas successivt över till NIA och sköts av ett speciellt arbetsutskott - det s.k. förmedlingsutskottet. Förmedlingsutskottet rekommenderar Adoptionscentrum vilka ansökningar ur Adoptionscentrums adoptionsregister, som vid varje aktuellt tillfälle, ska vidarebefordras till utlandet. Adoptionscentrum har två representanter i förmedlingsutskottet. Socialstyrelsen/NIA hade en representant, som adjungerad, i Adoptionscentrums styrelse. Omvärlden
1975 1978 1977 1976 1975 1978 1974 Första nordiska mötet för adoptionsorganisationer genomförs, regelbunda nordiska möten följer därefter vartannat år. Ny allmän föräldraförsäkring införs och adoptivföräldrar får nu samma rättigheter som andra föräldrar att vara hemma med sina barn efter hemkomst. Förnyat samarbetsavtal mellan Adoptionscentrum och Socialstyrelsens Nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA). Adoptionscentrum deltar i ICSWs (International Council on Social Welfare) konferens i Jerusalem. ICSW är ett nätverk vars grundläggande uppgift är att främja social och ekonomisk utveckling för att minska fattigdom och utanförskap. Adoptionscentrum deltar sedan i många andra ICSW-konferenser under årens lopp. Dessa konferenser är viktiga för att driva frågan om FN-deklarationen och skapa konsensus om hur adoptioner bör skötas och kontrolleras. Den statliga utredningen ”Internationella adoptioner. Riktlinjer och organisationsförslag” kommer. Till följd av detta kommer NIA och Adoptionscentrum överens om att säga upp det gällande samarbetsavtalet. Statsbidrag delas för första gången ut till Adoptionscentrum. Ett första ställningstagande för kontroll av privata adoptioner görs då Socialstyrelsen ger ut en vägledning avseende internationella adoptioner. Avtal sluts mellan Ecuadors socialministerium och Socialstyrelsen med Adoptionscentrum som handläggande part. Adoptionscentrum tecknar samarbetsavtal med Instituto Interamerica del Nino (INN) vilket är en organisation vars uppgift är att främja, skydda och respektera barns och ungdomars rättigheter i den interamerikanska regionen. Denna organisation hade högt anseende i Latinamerika. Adoptionscentrum skriver till ett barnhem i Bangkok att man vill avbryta samarbetet. Brevet publiceras på första sidan i Bangkok Post. I Adoptionscentrums verksamhetsberättelse för 1977 står ”… ökad uppmärksamhet på de etiska krav AC måste ställa på sin utlandsverksamhet och på möjligheterna att kontrollera att dessa krav uppfylls. Arbete på att nå ökad enhetlighet i informationssekreterarnas arbetsrutiner och i informationen till föräldrarna har inletts.” Alla adoptioner från Thailand till andra länder stoppas med anledning av denna uppmärksamhet. Omvärlden
1979 1980 1981 1979 1980 1981 Ny lag om internationell adoptionshjälp och förändrad roll för NIA kommer. Lagen gör att antalet adoptioner som förmedlas privat minskar. NIA, som tidigare förmedlat adoptioner, blir ett rent kontrollorgan. Som en konsekvens av denna lag lämnar Socialstyrelsens/NIAs representant Adoptionscentrums styrelse vid halvårsskiftet. NIA slutar att handlägga enskilda adoptionsärenden. NIAs uppgifter blir framförallt att bereda ärenden som gäller auktorisation, svara för tillsyn av de auktoriserade organisationerna, informera myndigheter och organisationer inom och utom landet i adoptionsfrågor samt förhandla om avtal på området. NIAs sökande fördelas mellan de auktoriserade organisationerna i proportion till det förväntade antalet adoptioner genom respektive organisation. Adoptionscentrum deltar i ett FN-seminarium i Genève som resulterar i ”Declaration on Social and Legal Principles relating to the Protection and Welfare of Children with special reference to Foster Placement and Adoption Nationally and Internationally” (den antas sedan av FNs generalförsamling 1986). Adoptionscentrum deltar i flera internationella symposier och konferenser i Latinamerika. I samband med 10-årsjubiléet anordnas ett seminarium ”Perspektiv på internationella adoptioner. Erfarenhet och utblickar mot framtiden” där 300 personer deltar, varav 100 svenska socialarbetare. Adoptionscentrum övertar de familjer som tidigare varit anmälda hos NIA (Nämnden för Internationella Adoptionsfrågor) samt samarbetet med NIAs kontaktländer (Sydkorea, Sri Lanka, Grekland, Thailand och Filippinerna). Adoptionscentrum får ett eget förmedlingsutskott med samhällsrepresentanter. Adoptionscentrum agerar mot det ökande antalet olagliga adoptioner och privatadoptioner till Sverige. Frågan sänds på remiss till lokalavdelningarna för att få underlag för att kunna lägga fram ett förslag till åtgärder för ökad samhällskontroll. Adoptionscentrum gör en skrivelse till NIA om att alla adoptioner bör gå genom auktoriserad organisation och uppvaktar även socialministern i denna fråga. Adoptionscentrum inleder ett samarbete med de andra svenska adoptionsorganisationerna för att bl a diskutera gemensamma etiska riktlinjer. Samarbetsgruppen kallas Etikgruppen. De svenska adoptionsorganisationerna får under hand besked om att NIA i sin kommande handbok anser att de som myndighet är förhindrade att behandla vad som sker i andra länder. Europeiskt möte i Nederländerna där gemensamma riktlinjer för organisationernas arbete diskuteras, dessa möten kom sedan att hållas vartannat år. I samband med Adoptionscentrums auktorisationsansökan beslutar Adoptionscentrums styrelse om villkor för att få stå i adoptionsregistret: Sökande bör vara medveten om att det gäller internationella adoptioner och att de barn som förmedlas genomAdoptionscentrum har avvikande utseende och hudfärg. Sökande som tidigare adopterat ett barn skall ha fullföljt sina förpliktelser gentemot organisationen, barnet och utlandet. Här avses ekonomiska åtaganden, genomförande av adoptionen i Sverige och uppföljningsrapporterna tillbaka till utlandet m.m. De nya adoptionsreglerna innebär att åtta svenska organisationer får auktorisation att förmedla adoptioner. Omvärlden
1982 1983 1984 1982 1983 Sverige bidrar till att 1978 års förslag från FN-kommittén i Genève kommer upp på generalförsamlingens dagordning. Den chilenske sociologen Pilotti gör en sammanställning och utvärdering av internationella adoptioner från Latinamerika. Detta resulterar i en publikation ”Internationella adoptioner i Latinamerika: Social, psykologisk och historisk bakgrund samt förslag till reglering”. Arbetet presenteras vid ett latinamerikanskt expertseminarium om adoptioner som hålls i Ecuador. Förbundsmötet (högsta beslutande organ hos Adoptionscentrum) antar ett forskningsprogram som innebär att kunskap och erfarenhet om adoptioner ska tas tillvara och spridas, men också att Adoptionscentrum ska ta initiativ till forskning om inhemsk adoption i olika länder och om barn på institution. Adoptionsorganisationernas arbetsgrupp för etiska och praktiska frågor (Etikgruppen) utarbetar en gemensam skrivelse till NIA som tar upp att samhället måste förbättra sin information till sökande som väljer att adoptera utanför organisationerna så att de får veta vilka risker en enskild adoption kan innebära. Samarbetet med Instituto Interamericano del Nino (IIN) formaliseras. Adoptionscentrum blir - och har sedan förblivit - den enda adoptionsorganisation i hela världen som fått ett officiellt erkännande av IIN. Ett av våra största biståndsprojekt genom tiderna genomförs tillsammans med IIN i flera latinamerikanska länder. Huvudsyftet var att främja inhemsk adoption. Europeiskt möte i Milano där det görs ett gemensamt uttalande om regler för adoptionsorganisationernas verksamhet samt en skrivelse om behovet av reglering av privata adoptioner. Nordiskt möte i Göteborg där ett uttalande görs om behovet av reglering av privata adoptioner. En arbetsgrupp tillsätts för att förbereda förslag om gemensamma etiska riktlinjer. Adoptionscentrum står värd för ett europeiskt adoptionsmöte där 14 organisationer från nio länder deltar (embryo till nuvarande EurAdopt). Adoptionscentrum deltar i arbetet för en ny FN-resolution om fosterbarnsvård och adoptioner. Den första återresan till Sydkorea anordnas under året (första gruppåterresan). Adoptionscentrum lämnar remissvar på utredningen ”Internationella adoptioner. Översyn och förslag till åtgärder”. Adoptionscentrum anser att tydliga kriterier bör ställas upp för vilka typer av privata adoptioner som ska tillåtas och att statens uttalade ambition bör vara att prioritera adoptionerna genom auktoriserad organisation. Omvärlden
1987 1989 1988 1986 1988 1989 1986 års FN:s deklaration om sociala och legala principer med avseende på barnens skydd och bästa, med särskild hänsyn till familjeplaceringar och nationell samt internationell adoption fastslår bl.a. att vid alla placeringar av ett barn i någon annans vård än föräldrarnas ska barnets bästa komma i första hand (artikel 5). Vidare sägs i deklarationen att den som har ansvar för ett barn som är familjehemsplacerat eller adopterat också har ansvar för att barnet får kännedom om sin bakgrund, såvida det inte strider mot barnets bästa (artikel 9). Adoptionscentrum medverkar på en konferens i Wien för NGOs för att följa upp FN-deklarationen, planerna på Haag-konventionen börjar att ta form. De fyra kvarvarande adoptionsorganisationerna i Sverige antar gemensamma etiska regler. Adoptionsbidrag införs, 20 000 kr utbetalades till familjen efter genomförd adoption. Adoptionscentrums förbundsstyrelse beslutar att ett tydligt fokus ska läggas på arbetet med etik samt att motarbeta att adoptioner görs illegalt eller olämpligt. Adoptionscentrum har en expert i Förmyndarskapsutredningen SOU 1989:100. FN:s barnkonvention antas av FN:s generalförsamling. Barnkonventionen är inte direkt tillämplig som lag i Sverige men eftersom Sverige har ratificerat konventionen har vi en folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna. Konventionen användes ofta vid tolkningen av svensk lag, så att tolkningen står i överensstämmelse med våra internationella åtaganden. Enligt artikel 7 har ett barn från födelsen rätt till ett namn, rätt att förvärva medborgarskap och, så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdad av dem. I artikel 21 slås det fast att vid adoption ska barnets bästa främst beaktas. Förmyndarskapsutredningen SOU 1989:100 föreslår ett automatiskt erkännande av utländska adoptioner. Omvärlden 1985 1985 Ett nordiskt adoptionsmöte äger rum i Oslo där det beslutas att inrätta en permanent arbetsgrupp (embryo till Nordic Adoption Council, NAC). En representant från Adoptionscentrum deltar i en stor konferens i USA på temat Post-Adoption Service, om stöd till adopterade och deras familjer efter adoptionen. Landansvariga hos Adoptionscentrum börjar arbeta med ett dokument (Financial factors) som ger principer för hur man bedömer kostnader i olika länder, hur man jämför med lokala löner, hur man tänker om pengars värde, vad är oegentligheter och vad är en rimligt kostnad etc. En ny lag införs som innebär att NIA ska bedöma om kontakten vid en privat adoption är tillförlitlig eller inte, detta leder till färre privata adoptioner. De auktoriserade organisationernas förmedlingsutskott får en mer självständig ställning gentemot samhället genom att få rätt att avslå en ansökan om adoptionshjälp. NIA får ny sammansättning med riksdagsledamöter från samtliga partier.
1992 1993 1992 1993 En statlig utredning, Adoptionslagstiftningsutredningen (ALU), tillsätts av regeringen. ”Konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella ’adoptioner”, Haag-konventionen, signeras av Sverige. Adoptionslagstiftningsutredningen lämnar sitt förslag. Som en konsekvens av utredningen förlängs medgivandetiden från ett till två år. Adoptionscentrum deltar i arbetsmöte för Haag-konventionen. Ett konventionsförslag distribueras för kommentarer inför den slutliga behandlingen vid den diplomatkonferens som skulle hållas 1993. Adoptionscentrum lämnar synpunkter på konventionsförslaget dels till Justitiedepartementet i egenskap av remissinstans i Sverige, dels gemensamt med övriga nordiska adoptionsorganisationer direkt till Haag. Adoptionscentrum håller samman färdigställandet av skriften ”Guidelines for Intercounty Adoption”, där man hänvisar till 1979 års FN-deklaration, delar av Barnkonventionen samt Haagkonventionen. Skriften ges ut av ISS (International Social Service) och ICSW och trycktes 1997, i förordet tackas en tjänsteman hos Adoptionscentrum särskilt. Landansvariga håller sedan många seminarier i olika länder om dess innehåll och tillämpning där varje land diskuteras. En europeisk paraplyorganisation, EurAdopt, bildas av 23 organisationer. Adoptionscentrum var en av initiativtagarna i detta arbete, som inleddes 1984. Omvärlden 1990 1991 1990 Adoptionscentrum deltar i bildandet av Nätverket för Barnkonventionen, sedan Sverige ratificerat konventionen. Genom den Nordiska kommittén inbjuds Adoptionscentrum att delta i arbetet i Haag inför införandet av en internationell konvention om adoptionslagstiftning. Det nordiska mötet antar gemensamma etiska regler. Adoptionscentrum deltar i arbetsmöte för Haag-konventionen.. FNs barnkonvention ratificeras av Sverige.
1995 1997 1997 Adoptionscentrum publicerar, tillsammans med ISS och ICSW skriften ”The Child´s Right to Grow up in a Family. Guidelines for practice on National and Intercountry Adoption and Foster Family Care”. Samma år pulicerar Adoptionscentrum, med Sida-bidrag, skriften ”Nurturing Nature, Basics for Early Child Development and Care” på fyra språk. Tjänsteman hos Adoptionscentrum blir ordförande i EurAdopt. Nordic Adoption Council (NAC) bildas. Haagkonventionen inkorporeras i svensk rätt genom lag med anledning av att Sverige ratificierar till ”Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner”. En grundläggande tanke i konventionen är att staterna har ansvar för att barnets bästa beaktas i varje del av adoptionsprocessen. Konventionen fördelar ansvar mellan mottagarländer och ursprungsländer samt har regler som fastställer vilket lands myndigheter som har behörighet att vidta skyddsåtgärder. Ett beslut som tagits i ett konventionsland är giltigt i alla andra konventionsländer. Samarbetsbestämmelserna i konventionen ger den grundläggande ramen för utbyte av information och fastställer den nödvändiga graden av samarbete mellan administrativa myndigheter i konventionsstaterna. En ny lag om internationella adoptioner införs då den behövde omformuleras för att överensstämma med Haag-konventionen. I och med detta skärps bestämmelserna kring de enskilda adoptionerna ytterligare. Omvärlden 1998 1999 I samverkan med övriga adoptionsorganisationer i Sverige startas utgivningen av en skriftserie om adoption. I samband med firandet av Adoptionscentrums 30-årsjubileum hålls ICSW- konferensen ”Children in Residential Care - Alternative Strategies”. Adoptionscentrum medverkar aktivt, samordnar med Forum för adopterade, förbundsmötet, utländska gäster och många medlemmar. Konferensen samlar 400 deltagare från 45 länder och ger ett viktigt bidrag till synliggörandet av de barn som växer upp på institution världen över. Konferensen finansieras bl a av UD och hade drottning Silvia som beskyddare. Skriften ”Barn ska inte växa upp på institutioner” publiceras på tre språk.
2000 2001 Adoptionsbidraget höjs till 40.000 SEK. En ny adoptionslag gör det möjligt för samkönade par som registrerat partnerskap att adoptera. Den statliga utredningen ”Adoption - till vilket pris?” kommer. Utredningen föreslår att de auktoriserade adoptionsorganisationerna tydligare ska specificera uppgifter om adoptionskostnaderna i utlandet och att adoptionsmyndigheten ska göra en rimlighetsbedömning av dessa. Vidare föreslår utredningen att adoptionsorganisationernas biståndsverksamhet ska vara tydligt avskilt från adoptionsverksamheten och inte äventyra integriteten i adoptionsverksamheten. Adoptionscentrum deltar i en internationell konferens om alternativ till uppväxt på institution för övergivna barn, där representanter för 71 länder medverkar. I samband med konferensen anordnadas ett seminarium om adopterade som söker sina rötter. Regeringen beslutar om direktiv för en utredning som ska se över vissa frågor med koppling till internationella adoptioner. Särskilt ska utredningen anvisa former för att förbättra hemutredningarna, pröva det nuvarande systemet för psykosocialt stöd och rådgivning, analysera processen för auktorisation av adoptionsorganisationer och analysera kostnadsfrågor. Samhällsrepresentanterna i förmedlingsutskottet försvinner. Omvärlden 2003 2003 2004 Adoptionscentrum blir ordförande i ”Nätverket för barnkonventionen”. Adoptionscentrum representerar de svenska organisationerna i NACs styrelse.
2006 2005 2008 2010 2005 2008 2010 Tjänsteman hos Adoptionscentrum väljs som ordförande i EurAdopt och har sedan detta uppdrag under en två-årsperiod. Adoptionscentrum får en ordinarie styrelsepost i NAC 2008-2009. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen leder till att många kommuner blir mer restriktiva att bevilja medgivande för adoption till sökande efter 42 års ålder. LIA (Lag om internationell adoptionsförmedling) ändras. Lagändringen innebär tydligare tillsynsverktyg för Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA, tidigare NIA), som under detta år blir ansvarig adoptionsmyndighet. Lagändringarna som följer innebär bl.a. att det land adoptionsorganisationer vill samarbeta med ska ha en adoptionslagstiftning eller annan reglering som beaktar Haagkonventionen och barnkonventionen. Ursprungslandet ska säkerställa att det görs en prövning om huruvida barnet har möjlighet att växa upp under goda livsvillkor i ursprungslandet innan det görs tillgängligt för internationell adoption. Vidare ska en auktoriserad sammanslutning vara skyldig att dokumentera förmedlingsverksamheten samt bevara denna så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption eller dennes närstående. En obligatorisk utbildning för blivande adoptivföräldrar införs, med ansvaret placerat i kommunerna. Uppföljningsmöte om Haag-konventionen där NAC och EurAdopt lägger fram sju förslag. NAC väljs in i Haags arbetsgrupp för ”Good Practice Guide”. Gemensamt förberedelsemöte i Genève med ISS, Unicef och FN:s kommitté för barns rättigheter. Tjänsteman hos Adoptionscentrum medverkar som observatör (representerar EurAdopt) på ”Special Commission” i Haag. Två tjänstemän hos Adoptionscentrum deltar i ett seminarium anordnat av den kinesiska centralmyndigheten. Ämnet är Haagkonventionen som börjar gälla i Kina från 1 jan 2006. Personer från civilministeriet och utrikesministeriet i Kina deltar. Adoptionscentrum föreläser om barns bästa och barns rätt till sin bakgrund och förklarar en del av den praktiska tillämpningen av konventionen. En person från Adoptionscentrum väljs in i den arbetsgrupp som tillsammans med Permanenta Byrån i Haag utformar ”Guide to Good Practice No 2” om ”General Principles for Accreditation and Adoption Accredited Bodies”. Adoptionscentrum lobbar för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Adoptionscentrum är remissinstans för utredningen ”Modernare adoptionsregler”. Utredningen ”Modernare adoptionsregler ”SOU 2009:61 kommer. Utredningen föreslår att sammanboende par ska kunna adoptera. Vidare förslår utredningen att det införs en bestämmelse om att den som har adopterat ett barn, så snart det lämpligen kan ske, ska upplysa barnet om detta. Tiden för medgivandet föreslås förlängas från två till tre år. Omvärlden
2012 2011 2013 2014 En tjänsteman från Adoptionscentrum är, 2012-2013, Sveriges representant i EurAdopts styrelse. En ledamot från Adoptionscentrums förbundsstyrelse väljs in i NACs styrelse. En tjänsteman hos Adoptionscentrum deltar 20122015 i den av Haagsekreteriatet utsedda arbetsgruppen Expert Group on the Financial Aspects of Intercountry Adoption. Adoptionscentrum är värdorganisation för NAC:s General meeting. En tjänsteman hos Adoptionscentrum är svensk representant i EurAdopts styrelse. Adoptionscentrum anordnar en konferens, för ett 30-tal deltagare från 15 länder, på temat hiv/aids och hur detta påverkar situationen för barn i världen. En tjänsteman hos Adoptionscentrum väljs till ordinarie ledamot i NACs styrelse. En tjänsteman hos Adoptionscentrum deltar i det av centralmyndigheten i Panamá anordnade seminariet för barnrättsfrågor ”Taller regional sobre inversion en infancia” i Latinamerika. Adoptionscentrum är värd för den barnrättskonferens som anordnas av EurAdopt. Tjänsteman hos Adoptionscentrum väljs till ordförande i EurAdopt. Omvärlden
2015 En tjänsteman hos Adoptionscentrum representerar EurAdopt och en tjänsteman representerar NAC och båda är observatörer under ”Special Commission”. En tjänsteman hos Adoptionscentrums blir vald till ordinarie ledamot i styrelsen för NAC avseende åren 2015-2016. En tjänsteman hos Adoptionscentrum bistår ISS genom att göra en sammanställning över den finansiella strukturen hos de nordiska adoptionsorganisationerna som ingår i NAC. Adoptionscentrum medverkar i bildandet av ”RELAC-ADOP” (Red Latinamericano de Cooperación en el ámbito de la Adopción), ett nätverk för latinamerikanska organisationer som arbetar för barns rätt till familj genom adoption. Nätverket tog modell efter EurAdopt. En tjänsteman hos Adoptionscentrum deltar vid RELAC-ADOPs första – och konstituerande – styrelsemöte. Adoptionscentrum arrangerar en barnrättskonferens med deltagare från 18 länder ”Unprotected children within the child protection system”. Konferensen handlar om att förbättra rutinerna för barn som omhändertas samt hur man utvecklar och förbättrar en barnskyddspolicy. Som en följd av de nya arbetsuppgifter som MIA fick i september 2015 byter MIA namn till ”Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd”, MFoF. MFoF är kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och i frågor som avser socialnämndens familjerättsliga ärenden samt arbetar för att internationella adoptioner till Sverige sker på ett lagligt och etiskt sätt. Adoptionsbidraget höjs till 75 000 kr. Två tjänstemän hos Adoptionscentrum (i egenskap av representanter för EurAdopt) bidrar med två avsnitt till en skrift som sammanställs av ISS. Skriften belyser konsekvenser och orsaker till avbrott av adoptioner, ”Adoption breakdowns”. En ledamot från Adoptionscentrums styrelse är ordförande för NAC. En tjänsteman hos Adoptionscentrum är ordinarie ledamot i NACs styrelse. Den tjänsteman som sedan 2014 varit ordförande i EurAdopt, blir nu istället ordinarie ledamot i EurAdopts styrelse. Två tjänstemän hos Adoptionscentrum gör ett anförande på FICEs konferens ”Together towards a better world for children, adolescents and families”. FICE är ett internationellt nätverk av organisationer och professionella som arbetar med barn och ungdomars skydd i mer än 35 länder över hela världen. Anförandet handlar om vikten av permanent placering för barn som måste placeras utanför sina familjer och gör ett statement om vikten av att se adoptioner och internationella adoptioner som betydelsefulla alternativ till att uppnå permanens. En tjänsteman hos Adoptionscentrum är medarrangör och deltar vid RELAC-ADOP:s första konferens, på konferensen deltar även Haag-sekretariatet. Omvärlden 2016 2016
2019 2017 2018 2020 2021 2017 Betänkandet i utredningen ”Modernare adoptionsregler” lades fram. En tjänsteman väljs in i UNICEFs styrelse. Adoptionscentrum väljs in i Barnkonventionsnätverkets AU. En tjänsteman är med i valberedningen för Barnkonventionsnätverket. En tjänsteman välj in i ISCWs styrelse. En tjänsteman väljs in i RELAC-ADOP:s styrelse. Statskontoret presenterar sin översyn där de bedömer att den nuvarande organiseringen inom internationell adoptionsförmedling är ändamålsenlig och ger bäst förutsättningar för att säkerställa barnrättsperspektivet och rättssäkerheten i den internationella adoptionsverksamheten. Regeringen tillsätter en ny adoptionsutredning som får i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har utvecklats över tid och fungerar idag. FNs barnkonvention blir svensk lag. Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av internationella adoptionsverksamhet i Sverige. ”Modernare adoptionsregler” antas av riksdagen och innebär bl a att adoptivföräldrarna blir skyldiga att upplysa sitt barn om hens ursprung. Lag om adoption i internationella situationer antogs (ersatte Lag om internationella rättsförhållanden rörande adoption från 1972). I samband med Adoptionscentrums 50-årsjubileum anordnas ett seminarium om adoption ur olika perspektiv som rör barn, familj och adoption. Ett 70-tal personer från hela landet deltog. Omvärlden
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=