Page 16

Arbetsterapeuten nr 3 - 2014

jag frågar ju på första mötet om en person kan gå på toaletten. Det tycker jag egentligen är mycket mer integritetskränkande än sex. Kiss och bajs, där förflyttas vi till barn stadiet. Den som blir sedd som en sexuell person blir ju sedd som en vuxen. Stefan tar upp sexualiteten vem han än möter. Ryggmärgsskadad ung man eller 90-årig dam med svår värk. I relation eller singel. Han blir inte förvånad över någonting längre. –Det enda jag vet är att alla människor är sexuella. Sen vad de gör och hur det går 16 till, det skiter jag faktiskt i. Men om de frågar mig om hjälp, om hur de kan komma till sex, då hjälper jag till. Ibland handlar det om samlag, ibland om onani, ibland om att ligga i en säng och kunna ta på sin flickväns rumpa. Även de som inte är intresserade av sex kan vilja ha hjälp med att kunna röra vid någon. Hur vanligt tror du det är att arbetsterapeuter tar upp sexualitet med dem de träffar? – Med ryggmärgsskadade män, då är det vanligt. Unga män, där finns en föreställning om att de vill kunna ha samlag. Alla andra verkar det vara lätt att glömma bort. I geriatriken, där finns det en extremt liten chans att det kommer upp. Varför är det så ovanligt att sexualiteten kommer upp i mötet med en arbetsterapeut? – Brist på utbildning hos arbetsterapeut er, skulle jag säga. Det blir svårt att tala om sexualitet om man bara har sin egen att utgå ifrån. Då känns det för nära. Plus att den man träffar kan ha inställningen att den aldrig för sitt liv skulle kunna ta upp sexualitet med en arbets terapeut som man annars pratar hand arbete eller provar ut en ortos med. Då måste arbetsterapeuten vara den som visar att här är det okej att ta upp sexualitet. Det händer att Stefan möter inställningen ”väck inte den björn som sover” när han träffar andra arbetsterapeuter. – Det finns en rädsla att hjälp med sexualiteten kan leda till promiskuitet, eller till barn. Vad svarar du då? – Lyder du under hälso- och sjukvårdslagen är du skyldig att möta alla människor lika. Om jag som vårdgivare väljer att prata om sex och samlevnad med en person som jag möter, måste jag vara öppen för att göra det med alla. Alla människor har rätt till information, det är en mänsklig rättighet. ¶ Lättläst om sex för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ”Alla människor har rätt att få lära sig nytta av materialet. om sex. Därför ska vi göra en bok om sex – Det finns dåligt och sam-levnad. En bok och en film som med material i dag, är lätt att läsa och lätt att förstå. Du och det som har kan njuta med din kropp. Du kan ha det gjorts för den här skönt med dig själv eller med andra. målgruppen har ofta Det kallas sex och sam-levnad.” Så fokuserat på det presenteras projektet Så funkar sex problematiska, eller i en lättläst version. varit väldigt heteronormativt. Huvudmålgruppen är personer med Men det intellektuella funktionsnedsättningar och/eller kognitiva svårigheter, men även personal, anhöriga och vänner ska ha är en del av att vara människa att bli sedd och respekterad som en sexuell varelse, och en mänsklig rättighet att få information som är begriplig för en själv. Och genom att lära sig om sin kropp, sin sexuella funktion och sina känslor på ett lustfyllt sätt kan man bli kapabel att fatta egna beslut och sätta gränser, säger Jos Rossling, arbetsterapeut och en av projektledarna för Så funkar sex på organisationen Forum Skill. Boken, med handledning, och filmen ska vara klara våren 2015. De ska vara lätta att ta till sig, och även den som inte kan läsa kommer att kunna titta på bilder och illustrationer. Stefan Balogh började sin yrkesbana som mc-mekaniker, och han verkar inte tycka att det är konstigare att prata om sexhjälpmedel än om mc-delar. FOTO: MIA BOBZOW, FORUM SKILL FOTO: LINA ALRIKSSON


Arbetsterapeuten nr 3 - 2014
To see the actual publication please follow the link above