Page 21

Arbetsterapeuten nr 3 - 2014

21 – Människor med funktionsnedsättningar har samma behov som alla andra. Enligt FN-stadgan har alla människor rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda, det gäller även sexualiteten, säger Charlotte Englund som är arbetsterapeut, sexualvägledare, sexolog och vice ordförande för Seksualvejlederforeningen i Danmark. Hon anlitas som sexualvägledare av boenden för personer med psykiska sjukdomar. På större boenden brukar hon arbeta fem-sex timmar varannan vecka, på mindre någon gång i månaden. Ofta börjar det med att personalen ser att någon av de boende är frustrerad vilket kan ta sig uttryck som aggressioner eller närmanden mot personal. Anledningen kan vara avsaknad av sexliv eller en stark längtan efter fysisk beröring. ”Hudsvält” brukar man tala om i Danmark. Att bygga upp tilliten på ett nytt boende kan kräva många besök av sexualvägledaren. Charlotte Englund talar vanligen med de boende en och en, även om gruppsamtal också förekommer. Hon under visar också boende och personal. Det kan handla om hur man dejtar på internet och effekter av olika mediciner. – Många saknar någon att vara tillsammans med. Den som har en psykisk sjukdom står inte högt i kurs och har oftast mycket dåligt självförtroende. Därför skapas tillfällen för möten med klienter från olika boenden, som gemensamma utflykter, TEMA: SEXUALITET Sexvägledning ger bättre hälsa I Danmark har alla med funktionsnedsättningar rätt att få hjälp med att utveckla sin sexualitet. Arbetsterapeuten Charlotte Englund är sexualvägledare och hjälper personer med psykisk ohälsa med allt från att lära sig flörta till att köpa sexhjälpmedel. kafébesök och diskotek. Hon har sett glädjen hos klienter som upptäckt varandra och blivit par vid sådana tillfällen. Charlotte Englund möter personer med funktionsnedsättningar i 30-årsåldern som aldrig har haft sex och de har ofta svåra skamkänslor. Andra skäms för sin sexuella lust eller för att de har en fetisch och blir sexuellt upphetsade av till exempel gummi eller skor. Erfarenheter av övergrepp och våldtäkt är andra exempel på vad de boende vill tala om. Homosexualitet är ett annat samtals ämne. Sexualvägledare får ofta förklara hur man flörtar, tar kontakt, tolkar kroppsspråk, klär sig för att vara attraktiv och hur man tar en avvisning efter en invit. – För många är det en väldigt stor lättnad att få tala om sex med någon. Så skönt att få tala med dig, säger de. Skammen försvinner. En biverkning av medicineringen vid psykiska sjukdomar kan vara att män inte kan få erektion. Det kan eventuellt avhjälpas med sexhjälpmedel. Att i samråd med läkare ändra medicineringen kan vara svårt, upplever hon. Det händer att hon följer med klienter som vill köpa sexhjälpmedel. Tidigare fanns sexbutikerna på Köpenhamns bakgator men nu när flera av dem flyttat in på affärsgatorna tycker hon att sådana uppdrag har blivit lättare att genomföra. Intresseorganisationen Seksualvejlederforeningen har 181 medlemmar. De flesta arbetar som sexualvägledare några timmar då och då. Ett mindre antal arbetar på heltid. – Det kan vara en fördel om sexualvägledaren inte ingår i personalen på boendet utan kommer utifrån. Men det är inte helt nödvändigt. Många tycker att det är pinsamt att tala om de här frågorna med någon man träffar varje dag, särskilt om det är personal som hjälper till med intimhygienen. Men med mig är det som att det står ”sexualvägledare” i pannan. Alla vet varför jag är där. Text: Sven Rosell Foto: André de Loisted Sexualvägledare Sexualvägledare kan specialisera sig på att arbeta med person er med nedsatt rörelseförmåga, demens, utvecklingsstörning eller med förvärvade hjärnskador. Andra är special iserade på personer med psykisk ohälsa som depressioner och psykoser. Specialiseringen väljer de studerande under den 1,5-åriga utbildningen. De som tas in ska ha utbildning och två års yrkeserfarenhet som arbetsterapeut, psykolog, socionom, lärare, sjuksköterska eller annat yrke inom vården. »


Arbetsterapeuten nr 3 - 2014
To see the actual publication please follow the link above