Ett konkret fall av it-stress den senaste tiden är när Sahlgrenska bytte e-postsystem. Det tog flera månader innan allt fungerade som det skulle, berättar Marie Erickson. ”Vi tänker alltid på patienterna, men är dåliga på medarbetar- perspektivet.” Under tiden använde hon sig av vad som på vardagssvenska kan kallas för tjatmetoden. På varje möte tog hon upp e-posten som en övrig fråga. I andra fall är det förebyggande arbete som gäller. Inför ett planerat serverbyte för journal- På senare tid har den digitala arbetsmiljön seglat upp som en stor stressfaktor. – Alla dessa system som inte pratar med varandra. Och program som ser nästan likadana ut, men som ändå inte fungerar på samma sätt. Sedan ska man logga in och logga ut, och det är olika lösenord överallt. Det stressar ganska mycket. Men det betyder inte att Marie Erickson längtar tillbaka till papperstiden. När de nya systemen fungerar som de ska är det mycket bättre än innan, både ur arbetsmiljö- och patientsäkerhetssynvinkel. – Vi måste lära oss att hantera tekniken. I dag är det inte en naturlig del av arbetsmiljöronden, säger Marie Erickson och berättar att hon arbetar för att införa it-ronder. systemen har skyddsombuden påtalat att det kommer att behövas mer vårdpersonal på avdelningarna vid övergången, eftersom många medarbetare kommer att sitta låsta vid datorerna. Marie Erickson tycker att det ibland kan vara svårt att förstå alla datatermer och konstaterar att it- och sjukvårdspersonal många gånger pratar olika språk, vilket kan orsaka problem och missförstånd. Hon tror att ett sätt att motverka den digitala stressen är att komma in tidigt i processen och att utveckla risk- och konsekvensanalyserna. – Vi tänker alltid på patienterna, men är dåliga på medarbetarperspektivet. En annan fråga som enga ger ar är att personer som kommit tillbaka efter utmattnings syndrom ofta blir sjuka igen. – Arbetsterapeuter är ju syster duktig och har så höga krav på sig själv. Marie Erickson tycker att arbetet som skyddsombud är kul och att hon kan påverka. – Men det tar jättelång tid. Samtidigt som hon säger det, inser hon att det inte är ett bra försäljningsargument för att få fler personer av vilja bli skyddsombud – och ger ett exempel där det kan gå snabbt att få till förändringar. – ”Ordning och reda” är tacksamma områden. Där kan handlingsplanen vara ganska enkel och det behöver inte ta lång tid att genomföra förändringar. Här kan vi själva som medarbetare lätt åtgärda problem genom att bli bättre på att plocka undan efter oss och inte stöka till! Till nyblivna skyddsombud ger hon rådet att utrusta sig med ett organisationsschema. Det gör det lättare att se vem som ansvarar för olika frågor. För med ekonomiskt ansvar följer ofta arbetsmiljöansvar. ¶ Carina Ländin, Uppsala – Att man ska räkna pinnar, och att det är pinnarna som styr och inte behoven. Och att kraven på antalet pinnar ökar för varje år. Åsa Risberg, Umeå – Arbetsmiljö är en jättestor fråga, men en av de viktigaste delarna är en rak kommunikation med ledningen. Och att alla på arbetsplatsen har ansvar för arbetsglädjen. Annette Sondell, Uppsala – Psykosociala frågor, snarare än fysisk arbetsmiljö. Stressnivån har ökat. Vi ska göra mer patientarbete på mindre tid, vilket innebär mer administrativa uppgifter och att mycket energi läggs på arbete som inte är patientrelaterat, till exempel omorganisationer och processkartläggningsarbete. ”Och var finns personalduscharna? Menar ni att vi som hälsofrämjande arbetsplats inte ska ge personalen möjlighet att duscha när de cyklat till jobbet?”. Det brukar huvudskyddsombudet Marie Erickson ofta fråga när hon granskar ritningar inför ombyggnader. Det har gett effekt. Vilken tycker du är den viktigaste arbetsmiljö frågan? 35
Arbetsterapeuten nr 3 - 2014
To see the actual publication please follow the link above