Page 20

Arbetsterapeuten nr 2 - 2015

Det viktigaste för personer med utmattningsdepression har varit att hitta, känna, erkänna och följa sina behov igen, säger Anna Geite. Målen har ofta handlat om att kunna betala räkningarna på nätet, läsa en bok eller att kanske cykla igen. I sin forskning har hon bland annat visat att personer med utmattningsdepression värdesätter högt att få vara ensamma i mötet med naturen. Att social tystnad är en viktig förutsättning för mental vila och ordlös kommunikation med naturen, något som inte tidigare uppmärksammats. Bakom draperierna på de två kortsidorna i vinterträdgården döljer sig två dörrar. På växthusets ursprungliga ritning saknades utgångar och samtalsdelen var en återvändsgränd 20 – ritningen fick ändras och kompletteras med två smitvägar. – Rent konkret handlar det om flyktvägar. Det är en av de viktigaste faktorerna för att man ska känna sig trygg på en plats, säger Anna-Maria Palsdottir. Deltagarna har även själva identifierat naturmiljöer som ger stöd. – Det handlar om olika platser för olika ändamål. När jag är arg och har ett extrovert behov vill jag gå längre bort och vara för mig själv, inte synas och inte bli störd i processen. Men är man ledsen och behöver tröst söker man sig till en annan plats. Inte helt sluten, men med tillräcklig distans och något att vila ögonen på och smitvägar, säger Anna-Maria Palsdottir. Miljön kring ”lilla dammen” har många valt som en sådan. En hörna där man sitter med ryggen i skydd av en bambuhäck, samtidigt med utsikt och lagom avstånd till förbipasserande. En otuktad blomsteräng visade sig vara en viktig plats för personer med stroke. – Det hände ofta att personer stod långa stunder på ängen, plockade blommor och arrangerade buketter och där hittade sin lust, kreativitet och balans. Och aktiverade det självbelönande systemet, säger Anna Geite. I april är det dags att ta emot nyanlända flyktingar från arabisktalande länder. Det handlar om personer som har fått uppehållstillstånd och omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsplan. Bedömning har gjorts att det finns en psykisk ohälsa, som inte kräver psykiatrisk vård, men behov av rehabiliteringsinsatser. I projektet samverkar Alnarps rehabiliteringsträdgård med Arbetsförmedlingen och med primärvården i Region Skåne, som bidrar med läkare på konsultbasis. Meningen är att män och kvinnor mellan 25 och 50 år ska få behandling under tolv veckor i tre perioder. Tio personer i varje grupp tas emot tre dagar i veckan, fyra timmar per dag. Samtidigt som de får sfi-undervisning. – Vi får möjlighet att i pilotprojektet grundligt utvärdera vilka aktiviteter och naturmiljöer som fungerar för personer med en annan etnicitet och kulturell bakgrund än tidigare målgrupper, säger Anna-Maria Palsdottir. Sannolikheten är stor att flertalet av de nyanlända saknar grundtrygghet som fast bostad, och kanske anhöriga, så trygghetsaspekten blir troligtvis ännu viktigare. – Ja, jag tror att de kommer att behöva oss i teamet mer i början, sedan vet vi inte hur reaktionerna på miljön blir, säger Anna Geite. Hon fortsätter: – De har haft motivation och orkat fly för att skapa sig ett nytt liv. Det finns sisu, det ska vi ta tillvara och se de här personerna som resurser. ¶ ”När jag är arg och har ett extrovert behov vill jag gå längre bort och vara för mig själv.”


Arbetsterapeuten nr 2 - 2015
To see the actual publication please follow the link above