PORTRÄTTET 10 Hur samspelar språk och tänkande? Hur har vi blivit annorlunda än alla djur? Och varför är vi de enda djuren som undervisar? Det frågar sig kognitionsprofessorn Peter Gärdenfors som ständigt fördjupar sig i modeller av tänkandet. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted Nyfiken tänkare F orsakar i östra Skåne. En djup ravin med Skånes högsta vattenfall omgiven av bokskog. Här växte Peter Gärdenfors upp, skogen var hans lekplats och här byggde han dammar och vattenhjul. – Min pappa hade ett litet sågverk vid Forsakar. Jag läste mycket som liten och lekte ute i naturen. På den tiden hade han inga speciella tankar på vad han skulle ägna sig åt i framtiden. Men han tyckte det var kul med problemlösning och märkte att han hade lätt för matte. Femtiofem år senare och tusen mil söderut i Stellenbosch i Sydafrika granskar han arkeologiska fynd och försöker få svar på några av de frågor han brinner för som kognitionsvetare, det mänskliga tänkandets evolution. Genom en labyrint av trappor och gångar högst upp i det nya hypermoderna LUX-huset på Filosofiska institutionen i Lund hittar man professorn i kognitionsvetenskap Peter Gärdenfors, den första i Sverige. Nyligen hemkommen från Sydafrika konstaterar han att han inte haft något emot den drygt trettio gradiga värmen, att han hellre jobbar där i mars än hemma i Skåne. Tillsammans med svenska och sydafrikanska arkeologer och en lingvist, som är expert på språkets evolution, har han fördjupat sig i hur processen för planering, undervisning och lärande såg ut för de allra tidigaste människorna. Från tillverkningen av de enklaste stenyxorna för 2,6 miljoner år sedan, till mer avancerade verktyg längre fram. – Jag har hela mitt liv varit intresserad av modeller av kunskap, men har också en klockarkärlek till biologin. Hur har vi blivit annorlunda än alla djur och har ett samhälle med språk, kultur och vetenskap? Gapet på 2,6 miljoner år fram till i dag är svindlande, men det finns kopplingar till lärandet och hur vi lär oss, anser han. – Människan har två grundläggande undervisningsmetoder, att visa och berätta. Vi vet att ju ”In med mer kropp och interaktivitet i undervisningen.” fler sinnen vi har med i lärandet desto bättre, och har man med kroppens aktiviteter så fastnar det bättre i minnet. Han pratar engagerat och byter snabbt tankespår. Det är mycket som intresserar honom och svaret på frågan vad som är hans starkaste drivkraft är givet. Nyfikenhet. Som ung student i Lund i slutet av 60-talet fick nyfikenheten svårt att rymmas inom ett ämne och han drogs till tvärvetenskapen. Där kände han sig hemma. Han läste filosofi, matematik, datalogi och lingvistik. Dubbelkompetensen i filosofi och datalogi ledde till en professur i kognitionsvetenskap. Året var 1988 och kognitionsvetenskapen hade gått från femtiotalets snäva synsätt och tron att hjärnan var en dator till mer av en helhetssyn på människan - och att tänkandet sker i samspel med kroppen och i interaktion med världen. »
Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above