Page 12

Arbetsterapeuten nr 3 2015

PORTRÄTTET Som brobyggare fick Peter Gärdenfors möjlighet att bygga upp en egen avdelning och starta doktorandutbildning och kollegan 12 Agneta Gulz blev den första i världen som disputerade i kognitions vetenskap. Nu lever avdelningen sitt eget liv, säger han. Som kognitionsvetare är arbetsfältet brett, alltifrån design av kognitiva hjälpmedel och spelutveckling till kognitiv zoologi, inom avdelningen finns kolleger som forskar om korpars kognition och beteende. För egen, och forskningens, del befinner han sig ofta på resande fot. Om några veckor är det dags igen, den här gången till Australien. Men han är också en efterfrågad föreläsare och anlitas ofta som sakkunnig i olika sammanhang. Peter Gärdenfors reser sig snabbt, tar några steg fram till sin proppfulla bok hylla, letar lite och drar fram en tjock bok med klarblå pärmar. – Jag satt med i en kommitté med hjärnforskare, pedagoger och psykologer som skulle planera svensk forskning om utbildning, men jag upptäckte att ”Jag har svart bälte i judo och var nästan 55 när jag tog första dan, jag var nog äldst i Sverige.” pedagogerna hade glömt motivationen. Han beskriver sin förvåning när han i registret letade efter orden motivation och förståelse. I en av de mest välrenommerade böckerna om pedagogik på lärarutbildningen saknades två centrala begrepp för lärandeprocesser. Okej, tänkte han, jag läser in mig på området. Så han fördjupade sig i ämnet och skrev för några år sedan boken Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Huvudtema var motivation och förståelse och den bok han föreläst mest om av sina böcker. Till hans stora glädje ingår den nu som kurslitteratur på flera lärarutbildningar. Baserat på kunskapen om barns lärande får skolans värld tips på att organisera undervisningen utifrån barns naturliga drivkrafter och inre motivation, samt göra dem mer delaktiga och inte glömma att involvera alla sinnen i lärandet. – In med mer kropp och interaktivitet i undervisningen. Satsningar på digitalt lärande tror han också mycket på. Inom kognitionsforskningen är digitala program för elever ett utvecklingsområde. Hur gör han själv när han ska lära sig något nytt? Det verkar som att det går av bara farten med nyfikenheten som motor. Men han nämner även strategier som ”att inte läsa allt och ha en fingertoppskänsla för vad som är väsentligt”. Han har också erfarenhet av att ta rollen som lärling och var närmare 35 år när han började träna judo. – Mina söner skulle ha en ny sport och vi hittade judo. Men träningstiderna passade inte för dem, men de passade mig. Så han fortsatte och kämpade på med sin träning. – Jag har svart bälte i judo och var nästan 55 när jag tog första dan, jag var nog äldst i Sverige. Men det är aldrig för sent att lära sig något nytt, exempelvis ett språk, vilket många tror, även om det är lättare som ung. Det leder oss över till Peter Gärdenfors huvudområde inom forskningen: barns begreppsinlärning och hur de lär sig sitt modersmål. Det har saknats bra förklaringsmodeller för hur hjärnans processer ser ut och inom forskningen har man inte tidigare tittat på språkinlärning ur det perspektivet, understryker han. Men tror nu att han vet. ”Något nytt får jag väl ha kommit på”. – Ett barn mellan 2 och 15 års ålder lär sig förstå mellan 50 000 och 60 000 ord av sitt modersmål. Det är mellan åtta och tio ord om dagen. Ett ord i timmen under vaken tid, det är en väldigt snabb process. Som exempel nämner han att barn tidigt lär sig att vissa adjektiv står för färger. Och har de väl lärt sig blå, grön och röd så fastnar nya, även svårare färger som turkos, lättare. – Vi lär oss inte ord i isolering. Vi lär oss en ny kunskapsdomän i taget. Där känner säkert många föräldrar igen sig, när orden plötsligt bubblar fram efter en tids tystnad. Kunskapsdomänerna kommer i en viss ordning i språkutvecklingen. Abstrakta begrepp som exempelvis ”pengar” kommer senare och substantiv är lättare att lära sig än adjektiv. Han samarbetar nu med logopeder och hoppas att kunskapen leder till att framöver kunna utveckla tester för att bedöma språkförståelsen hos barn, och fånga upp dem som halkar efter i språkutvecklingen. Peter Gärdenfors är en läsande män niska som tycker om att röra på sig. Han gillar bergsvandringar, men även naturvandringar på Österlen. Gärna med floran i handen och i sällskap av lillebror, som är biolog. Österlen har en stark dragningskraft på honom. Där har han sin vagga och där finner han en ro och miljö som också uppmuntrar kreativitet och nya idéer. – Min mor byggde ett hus ett par hundra meter från vattenfallet. Nu har jag det som sommarhus och det är en stark rot för mig. ¶ Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, enligt Peter Gärdenfors, kognitionsprofessor vid Lunds universitet.


Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above