ändrat omhändertagandet på mottagningen för tidig artrit och numera screenas fler patienter så att fler får träffa en specialist i tid. De tror att om vården styrs mot värde skulle förebyggande 24 arbete bli en mer självklar del av vårdkedjan, eftersom resultat av tidiga insatser kan bidra till bättre hälsa och minska behov av vård i ett senare skede. Det kräver nya ersättningssystem som betalar utifrån hela patientresan och inte enstaka nedslag, men det är inget Karolinska kan ordna på egen hand utan det måste lösas med nationella samarbeten mellan olika aktörer. – Jag tycker att det är jättebra att man i värdebaserad vård försöker basera den ekonomiska ersättningen efter patientens upplevelse av resan genom hela vårdkedjan. I stället för att patienten måste komma in två dagar i rad för att man ska få tillräckligt betalt. Då skapas verksamheten utifrån vilken betalning man får, säger Malin Regardt. Malin Curlo konstaterar att i slutändan är styr- och ”Som arbetsterapeuter är vårt fokus att titta på den roll som individen har före operationen och hur man kan återgå till den.” ersättningssystemen en politisk fråga på högsta nivå. Några andra grundförsättningar är att it-stödet fungerar väl och att journalsystem och kvalitetsregister börjar prata med varandra. Det skulle dessutom underlätta hur man hanterar patienter med komplexa problem och flera diagnoser som finns med i olika vårdflöden. Och så måste man verkligen veta vad som är be tydelsefullt för patienterna – därför är en av utgångspunkterna för värdebaserad vård att de ska vara med i processen och ta fram utfallsmått. Gruppen upp lever att patienterna ofta lägger mer fokus på ”mjuka” trygghetsskapande värden än vad professionerna gör. Som exempel tar Niklas Stende-Eriksson om du får den varma eller kalla filten, dålig mat och undermålig städning (läs mer om det på nästa uppslag). Eller flera år gamla veckotidningar i väntrummet, och öppettider som gör det svårt att arbeta. Kontinuitet är ett annat viktigt värde, och att veta vad som händer när jag lämnar sjukhuset. Att vårdpersonalen är kompetent och bra på att skära, sätta nålar, välja behandlingar är något som de flesta patienter tar för givet. Malin Regardt berättar att inom den reumatiska vården har man följt sjukdomsförloppet kontinuerligt sedan 1990-talet i ett nationellt kvalitetsregister (SRQ). Där ingår flera självskattade mått som patienten även har möjlighet att registrera själv hemma inför besöket. Hon tycker att registret verkligen har underlättat när det gäller att hitta utfallsmått i RA - piloten. För arbetsterapeuterna handlar det inledningsvis om att mäta gripkraft. Artrit i händerna är nämligen ett tidigt symtom som leder till nedsatt kraft och mycket smärta. Under arbetets gång kom det upp fler aspekter av RA som borde tas med i kvalitetsregistret, exempelvis självskattad arbetsförmåga och trötthet. De skulle sedan kunna användas i den värdebaserade vården. I rektalcancergruppen har arbetet med utfallsmåtten precis startat med stormöten och gruppmöten, och än så länge vet Niklas Stende-Eriksson inte vilka mått de kommer att välja. – Som arbetsterapeuter är vårt fokus att titta på den roll som individen har före operationen och hur man kan återgå till den. Vi ska också fundera på vad vi kan göra på akutsjukhuset och vad som behövs senare. Han och de andra är övertygade om att arbetsterapeuter och övriga hälsoprofessioner har en viktig roll i arbetet med värdebaserad vård. – Vi som arbetsterapeuter har en vidare syn på personen eftersom vi beaktar vanor, roller och miljö, säger Malin Regardt. ¶ Niklas Stende-Eriksson deltar i pilotprojektet för rektalcancer som nyligen startat. Gruppen har ännu inte hunnit identifiera utfalls- och processmått. I piloten för nydebuterad reumatoid artrit är däremot gripkraft ett av måtten (dock mätt med Grippit).
Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above