Page 31

Arbetsterapeuten nr 3 2015

31 KRÖNIKA Vem säger nej? H ar du tänkt på hur vi ständigt och vanemässigt betonar värdet av mer kunskap? Trots all kunskap som redan finns, men inte används. Kunskap vilar på både en förklaring hur en sak är – och en förståelse om varför. Vi vet ofta det första, men behöver också det andra för att inse vad som behövs. Att resurser finns behöver ju inte betyda att de används optimalt. Förebyggande insatser står och faller med att ett långsiktigt lagarbete får bli en huvudstrategi, i stället för kortsiktig organisatorisk egennytta. Vår välfärd beskrivs ofta som ett nollsumme s pel och den vinna-vinna-situation som ofta också finns förblir osynlig. Förebyggande av trycksår är ett exempel bland många. ”En insats är aldrig effektiv i största allmänhet, utan alltid för någon.” En studie från Jönköping och Nordic Health Economics visar att en investering i tryckutjämnande madrasser i heldygnsvård ger stora besparingar. Nationellt kostar ett utbyte 30 miljoner kronor för landstingen och skulle ge en besparing på cirka 1,4 miljarder kronor över en 5-årsperiod. Vi vet att trycksårsbehandling är både dyrt och plågsamt för den drabbade. Så jag undrar – varför har inte alla med det behovet en tryckutjämnande madrass? Och vad skulle olika aktörer vinna på detta? I dag saknas kanaler för att reglera samhällsekonomiska vinster och förluster. Olika kulturella, psykologiska och sociala incitament motverkar ett långsiktigt och övergripande perspektiv. Därför stannar samverkan upp, trots all kunskap och en tillåtande lagstiftning. Med ett mer långsiktigt perspektiv kan huvudmännens aktörer uppfatta sig som en gemensam grupp runt en person. Men en ”rör post” mel lan deras bud getsystem behövs också där resurser kan användas förebyggande. Mellan landstinget som först betalar för madrasser och kommunerna som sedan slipper en onödigt omfattande vård och för staten med en kortare sjukskrivning. Utan någon form av pengaväxling köps inte de initialt förebyggande madrasserna in. Alla förlorar, men mest den en skilde som i dag döms till ett utdraget sängliggande med svåra plågor. En insats är aldrig effektiv i största allmänhet, utan alltid för någon. Vården och omsorgen framstår i detta sammanhang som klart ineffektiv – så vem säger nej och varför? NYA AVHANDLINGAR Delaktig (även) på äldre dar: Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad Ida Kåhlin, Linköpings universitet, februari 2015 z Tystnad omger åldrandet i gruppbostäder och äldre personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillåts inte åldras på samma sätt som andra – och riskerar att inte få det stöd de behöver i vardagen. Discovering the capabilities of ageing persons who are born abroad – crossing norms, moving health promotion forward Qarin Lood, Sahlgrenska akademin, februari 2015 z Ett personcentrerat förhållningssätt till äldre utrikesfödda personer kan användas för att utmana de normativa strukturer som har skapat ojämlikheter såväl i hälsa som i hälso- och sjukvården. Aktivitetsfokuserade och aktivitetsbaserade interventioner för äldre boende i ordinärt boende: Interventionseffekter i relation till aktivitetsengagemang och kostnadseffektivitet Magnus Zingmark, Umeå universitet, mars 2015 z Arbetsterapeutiska insatser som fokuserar på meningsfulla aktiviteter kan ge positiva hälsoeffekter för äldre personer och även minska samhällets kostnader för vård och omsorg. Förmåga att använda vardagsteknik i aktivitet efter förvärvad hjärnskada – med fokus mot arbete Ann-Charlotte Kassberg, Luleå tekniska universitet, april 2015 z För personer med förvärvad hjärnskada kan det innebära olika utmaningar att använda vardagsteknik i arbetet, vilket kan ha varierande betydelse för möjligheten att arbeta. Avhandlingen visar på behovet av att uppmärksamma den roll som användningen av vardagsteknik kan spela för återgång i arbete. FOTO: PONTUS WIKHOLM (KÅHLIN), ANDREAS LOOD (LOOD), PER MELANDER (ZINGMARK), ERIK HOLMSTEDT (KASSBERG) PETER BRUSÉN Leg. psykolog, författare, föreläsare och tidigare enhetschef på Social styrelsen. Har ett nätantikvariat med inriktning mot funktionshinder. Kontakt: PeterBrusen@gmail.com %JWJTJPO))3TÚLFS "SCFUTUFSBQFVUFS 1SJNÊSWÌSETSFIBCOPSSB 7JMMEVWFUBNFSLPOUBLUBFOIFUTDIFG "OOB+POTTPOUGO -ÊTNFSPNUKÊOTUFSOBQÌ XXXMJWTFKPCC


Arbetsterapeuten nr 3 2015
To see the actual publication please follow the link above