Karin Granbom konstaterar också att det är vanligt att personer har önskemål om ett speciellt hjälpmedel snarare än beskriver vilka svårigheter de har i sin vardag. Som arbetsterapeut gäller det då att ta reda på vad som gör att livet inte fungerar. Då kan det också komma fram att personen prövat olika saker som inte funkat. Det gäller även att förklara att hjälpmedel inte är en rättighet utan en behandlingsåtgärd, och att man som arbetsterapeut inte får förskriva efter eget tycke. – Var ärlig och öppen med varför du inte förskriver ett hjälpmedel. Har man till exempel varit och provkört en el rullstol med en person som har kognitiva svårigheter får man förklara att du som arbetsterapeut inte kan ta på dig för skrivaransvaret, då det inte är tillräckligt säkert för person att vara ute i trafiken. Rättviseaspekten är ett argument som hon tycker att de flesta personer har respekt för: Att alla människor måste ha lika möjligheter att få ett hjälpmedel eller en annan åtgärd och att det därför är viktigt att följa de uppsatta kriterierna. Hon tycker att negativa besked helst ska lämnas öga mot och öga, så att man kan gå igenom orsakerna ordentligt tillsammans. Och ge personen möjlighet att ställa frågor. Det kan även vara bra att lämna över skriftligt material. Ibland är det ofrånkomligt att det blir en konfliktsituation. Då gäller det att ta det lugnt och vara tydlig. – Jag brukar rekommendera att man träffas en gång till och pratar om saken. Sedan tycker hon att man inte bara ska lämna personen med ett blankt nej, utan i stället försöka hitta alternativa strategier för att lösa problemet. Går det att göra på något annat sätt? Eller finns det produkter personen kan köpa själv? Sedan är det också viktigt att informera om vad personen kan göra om hon eller han inte är nöjd. I Norrbotten finns det till exempel en möjlighet att begära en ny medicinsk bedömning (second opinion) när det handlar om dyrbara hjälpmedel. Det går även att vända sig till patientnämnden eller Ivo. När det gäller bostadsanpassningar och insatser enligt LSS är det myndighetsbeslut som går att överklaga. Dessutom är det bra att hålla sig uppdaterad på vilka regler som gäller för att ha bra svar på vanliga frågor. Vad gäller till exempel vid resor? Får man låna en rullstol då? I Norrbotten är ett ständigt återkommande irritationsmoment hos en del klienter att de inte får låna hjälpmedel till sommarstugan, utan att de antingen får hyra eller ta med sig hjälpmedlet hemifrån. Då är det bra att ha väl förberedda svar på lut. Ett annat tips är att diskutera med övriga personer i teamet kring klienten, så att man inte skickar olika budskap. Och att bolla med en erfaren kollega är förstås alltid bra, för det kan vara lite obehagligt att säga nej. – Det är rutin och övning som gäller. Det finns inga genvägar. ¶ Cecilia Forsberg, Jönköping – Jag pratar med personen eller den anhöriga och motiverar varför de inte får ett visst hjälpmedel. Sedan resonerar vi kring andra hjälpmedel eller strategier de kan använda. 35 Hur ger du ett negativt besked? Carin Cluer, Falun – Jag hänvisar till riktlinjerna i handboken. Personerna kan förstås få prova ett hjälpmedel och visar det sig vara det rätta, så kan jag förskriva det ändå. Carina Andersson, Göteborg – Jag jobbar med ungdomar från hela landet och det är svårt då riktlinjerna är olika i olika landsting. Så långt det går försöker jag följa riktlinjerna, men även läsa mellan raderna för att hitta en lösning utifrån personens behov. ”Jag brukar rekommendera att man träffas en gång till och pratar om saken.” Arbetsterapeuten Karin Granbom, MAR och hjälpmedelssamordnare vid socialförvaltningen i Luleå, tycker att det är viktigt att negativa besked ges öga mot öga, så att det finns möjlighet att tillsammans gå igenom orsakerna ordentligt. FOTO: ANDERS ALM
Arbetsterapeuten nr 4 - 2015
To see the actual publication please follow the link above