Page 7

Arbetsterapeuten nr 4 - 2015

7 11 Höjd kvalitet före fler platser Ny kvalitetsstandard för äldreomsorgen: ”En bra lägsta nivå” En av de stora utmaningarna för framtidens äldreomsorg är att minska skillnaden mellan olika utförare. I dag varierar kvaliteten i omsorgen, servicen, omvårdnaden och rehabiliteringen mellan olika äldre - bo enden och i hemtjänsten. Dessutom är det svårt att jämföra verksamheter med varandra. En ny kvalitetsstandard ska förhoppningsvis bidra till att råda bot på det. SIS, Swedish Standards Institute, har tagit fram ”äldrestandarden” på uppdrag av Socialdepartementet. Intresseorganisationer, fackförbund, kommuner och landsting, privata företag, myndigheter och högskolor har deltagit i arbetet. Christine Tell, äldreomsorgschef på Ersta diakoni i Stockholm, har representerat FSA. – Standarden ger en bra lägsta nivå för generella insatser och säkerställer vad den äldre människan ska få. Hon poängterar att standarden inte ställer några ”överkrav” på verksamheterna utan att den täcker gällande lagar och föreskrifter på området. Hon är nöjd med slutresultatet, men hade gärna sett lite spetsig are skrivningar om bland annat rätten till rehabilitering. Standarden har ett personcentrerat förhållningssätt och är uppbyggd utifrån vad en äldre person har rätt att förvänta sig av hemtjänsten eller det särskilda boendet inom olika områd en, exempelvis bemötande, delaktighet, mat, personlig vård, aktiviteter, men även tillgänglighet, boendemiljö och hjälpmedel. Det långsiktiga målet är att standarden ska bidra till en bättre hälsa för de äldre och minskat behov av sjukhusvård. Den exakta vägen för hur det ska gå till detaljredovisas inte i standarden, till exempel finns det inte krav på arbetsterapeutiska bedömningar eller att det ska finnas anställda arbetsterapeuter. Christine Tell hoppas att landets kommuner kommer att använda standarden vid upphandlingar av äldreomsorg. Hennes erfarenhet är att kraven skiljer stort från kommun till kommun. Det leder till en ojämlik äldreomsorg och till att mycket tid och resurser läggs på pappersarbete, både för tjänstemännen som tar fram underlag och för utförare som vill delta i upphandlingar. – Om jag vore tjänsteman i en liten kommun med begränsade resurser skulle jag definitivt utgå från standarden, och sedan anpassa den lite. Hon tror att kommunerna generellt sett skulle säkerställa en bättre äldreomsorg än i dag om de började använda standarden som förfrågningsunderlag. Men hon påpekar att kvaliteten i omsorgen självklart också hänger ihop med hur mycket den får kosta, och det varierar stort. Standarden kan också användas internt för att kvalitetssäkra, följa upp och utveckla den egna verksamheten och fungera som ett kunskapsunderlag vid utbildningar. – Som utförare kommer jag aktivt att titta på om vi kan använda standarden för att säkerställa vår äldreomsorg. Det blir kommande års utmaning. Förhoppningen är att det i framtiden ska gå att certifiera sig enligt standarden. Certifieringen skulle då kunna fungera som en kvalitetsstämpel. Det är alltid frivilligt att följa en standard. Äldrestandarden är gratis och finns att ladda ner på sis.se/tk572. ¶ En mer jämlik äldreomsorg och enklare att jämföra olika utförare. Det är målet för en ny frivillig kvalitetsstandard. Text & Foto: Katja Alexanderson ”Som utförare kommer jag aktivt titta på om vi kan använda standarden.” Christine Tell har för FSAs räkning deltagit i arbetet med att ta fram en ny standard för äldreomsorgen. En rapport från Saco visar att det finns en tydlig social snedrekrytering inom högskolan som är kopplad till kvalitetsskillnader. Saco vill se en satsning på höjd kvalitet på landets universitet och högskolor, i stället för att man bygger ut fler platser. Organis at - ionen uppman ar därför riks dagen att säga nej till regeringens förslag om ytterligare 14 300 högskoleplatser. Mer på saco.se. gram salt per dag äter vi i genomsnitt i Sverige. Det vill Livsmedelsverket ändra på med sin nya kampanj Syna saltet. Verkets rekommendation ligger på cirka halva mängden. På livsmedelsverket.se finns såväl fakta som lättsaltade recept.


Arbetsterapeuten nr 4 - 2015
To see the actual publication please follow the link above