HALLÅ DÄR! Jenny Hiller som i januari fick Region Jönköpings läns stipendium för bästa magisteruppsats 12 i arbetsterapi. Varför skrev du om smarta mobiler som hjälpmedel? – Det var naturligt att forska om det jag jobbar med, neuropsykiatri, och specifikt smarta mobiler som stöd för personer med asperger, med eller utan adhd. Hur de använder telefonen för att klara av aktiviteter, vilka hjälpmedel som funkar och om de har fått stöd i processen. Hade de fått stöd för att lära sig använda telefonerna? – Nej. Jag hade svårt att ens komma i kontakt med personer att intervjua för min studie. Jag försökte hitta arbetsterapeuter som kunde förmedla någon med erfarenhet av smartphones och appar, men fick inte napp. Så jag började själv leta på forum och facebook-grupper och den vägen hittade jag elva personer. Bara en av dem hade fått hjälp. Hur hade de lärt sig? – De flesta klassade sig som tekniskt kunniga och hade prövat sig fram – laddat ner appar, frågat kompisar och på sociala nätverk, men de var upprörda över ickestödet från vården. Är telefonen ett bra hjälpmedel? – Det tyckte jag redan innan jag skrev uppsatsen och nu är jag helt övertygad. De beskrev telefonen som en livlina, en extrahjärna. För varje intervju jag gjorde kom det fram nya användningsområden. En person lyssnade på ljudböcker och kunde på så sätt blockera stimuli utifrån och röra sig i sociala sammanhang. En annan vågade åka i väg på utflykt med sitt barn och barnets kompisar. Tryggheten fanns i telefonen med gps och möjlighet att ta kontakt om det skulle hända något. Finns det något negativt med de smarta telefonerna? – De är ömtåliga och batteritiden är kort. Många har som vana att ta med extrabatteri. All information kan också ta fokus från hjälpmedlet. Telefonen kanske påminner om något, men samtidigt får du ett meddelande på facebook och då glömmer du vad det var du skulle göra. Men det positiva, med minskad oro och ökad självständighet i aktiviteter, överväger helt klart. pontus wikholm FOTO: PRIVAT Doftdataspel mot demens Dofter är starkt kopplade till minnen och när du använder luktsinnet får hjärnan motion. Det får den också när du spelar datorspel. Därför vill forskare undersöka om det går att utveckla ett doftdatorspel som motverkar demens. Spelaren ska lära sig känna igen och komma ihåg olika dofter. Läs mer på vetenskaphalsa.se. COLOURBOX Ta trappen för mer vardagsmotion Den kostnadsfria webbtjänsten tRAppen har utvecklats för att peppa personer med reumatoid artrit och andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar att bli mer fysiskt aktiva i vardagen. Tjänsten bygger på att man åtar sig att vara aktiv i sex månader och vara med i grupper där deltagarna stöttar varandra, därefter kan man välja att fortsätta eller gå ur. Mer info på ki.se/nvs/trappen. Farliga fall Fallolyckor och läkemedel är de stora riskområdena för uppkomsten av vårdskador inom den kommunala hälso- och sjukvården. Samtidigt görs för få förebyggande insatser. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Läs mer på socialstyrelsen.se. Filmer för bra matvanor Hur gör man för att ändra sina matvanor? Trots att de flesta av oss vet att det är bra att äta mer fullkorn, ta en extra frukt och äta fisk oftare kan det vara svårt att omsätta kostråd till verklighet. Livsmedelsverket har tagit fram korta humoristiska filmer för att inspirera till bättre mat i vardagen. Och med tjänsten Matvanekollen kan man testa vad man egentligen stoppar i sig. Läs mer på livsmedelsverket.se under fliken ”Matvanor, hälsa & miljö.” Rosling för alla Hans Rosling har blivit något av en superkändis de senaste åren. Nu ger Karolinska institutet en onlinekurs om global hälsa som bygger på hans samlade kunskaper. Det är en så kallad MOOC-kurs (massive open online course) som är gratis och öppen för alla från högstadiet och uppåt i hela världen. Läs mer på ki.se. FOTO: COLOURBOX
Arbetsterapeuten nr 3 2016
To see the actual publication please follow the link above