ORDFÖRANDEN 5 Kommunen som arbetsgivare måste därför ta sitt ansvar och skapa förutsättningar för både kortare och längre kompetensutvecklingsinsatser Skärpning! ida kåhlin Ordförande en största andelen av oss arbetsterapeuter arbetar i dag inom kommunen. De flesta arbetar inom verksamheter riktade till äldre personer, men vi finns också inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inom socialpsykiatrin, vid arbetsmarknadsenheter och, glädjande nog, allt oftare inom skolans elevhälsa. Oavsett inom vilken kommunal verksamhet vi utför vårt arbete eller vilken tjänstebenämning vi har, arbetar vi inom vår legitimationskompetens – så länge vi erbjuder individuella insatser. Att arbeta inom legitimationskompetensen innebär en skyldighet att arbeta i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Den teoretiska och praktiska kunskapsproduktionen inom arbetsterapi har ökat kraftigt de senaste 20 åren och fortsätter öka kontinuerligt i linje med omvärldens förändringar. Vi möter i dag nya grupper i behov av arbetsterapeutiska insatser och vi behöver nya verktyg i vår verktygslåda. Det innebär att för att vi ska kunna leva upp till våra legitimationskrav så krävs att vi i takt med dessa förändringar skaffar oss ny kunskap, kompetens och färdigheter i relation till vår yrkesutövning. Trots detta vet vi i dag att kommunerna inte tar sitt arbetsgivaransvar när det gäller den kontinuerliga kompetensutveckling som vår legitimation kräver av oss. Det finns naturligtvis goda exempel, men de dåliga exemplen är tyvärr många fler. Gång på gång visar förbundets undersökningar att våra kommunalt anställda medlemmar är mindre nöjda med sin kompetensutveckling än kollegerna inom landsting, region och stat och gång på gång nås jag av information om att längre och kortare kurser för arbetsterapeuter blir inställda på grund av för få sökande. Inte inställda på grund av att arbetsterapeuter inte vill gå dessa kurser utan för att kommunala chefer inte lever upp till sitt arbetsgivaransvar och tillåter dem att delta i nödvändig utbildning. Att detta fortgår kan jag inte acceptera. Förbundets framtidsanalyser visar att antalet arbetsterapeuter anställda inom kommunal verksamhet kommer att öka än mer framöver. Kommunala arbetsgivare måste därför ta sitt ansvar och skapa förutsättningar för både kortare och längre kompetensutvecklingsinsatser och för att vi blir fler kommunalt anställda arbetsterapeuter med magister-, master-, specialist- och forskarutbildning. Jag företräder en kunskapsbaserad profession och så ska den förbli. I regeringens budget för 2017 avsätts 10 miljarder för att stötta kommunerna att bibehålla välfärden. En del av dessa pengar borde rimligen användas till arbetsterapeuters kontinuerliga behov av kompetensutveckling. Så skärpning! Arbetsterapeuters insatser kan bidra till en mer patientsäker kommunal hälso- och sjukvård. Våra insatser kan spara pengar. Våra insatser kan bidra till utvecklandet av ett jämlikt och hållbart samhälle. Allt detta, och mycket mer, kan vi bidra med genom vår legitimationskompetens. Det är inte för mycket begärt att arbetsgivaren ger oss förutsättningar att leva upp till de krav legitimationen ställer på oss. Följ mig gärna på Instagram och Twitter: @idakahlin på arbetstid. D
Arbetsterapeuten nr 6 2016
To see the actual publication please follow the link above