7 Minister lyfte arbets- terapeuter i TV4 ”Arbetsterapeuter, till exempel, kan spela en jättestor roll för att se till att skolan blir anpassad efter elevernas behov.” Så sa Anna Ekström, gymnasie och kunskapslyftsminister, på TV4 Nyhetsmorgon den 19 oktober, i ett samtal om elevhälsan och den ökade psykiska ohälsan hos ungdomar. Oroande livslöner Högskoleutbildning lönar sig allt sämre. Det visar Sacos nya siffror för akademikers livslön. Att studera vidare till arbetsterapeut är tyvärr en förlustaffär. Ända sedan 1960-talet har Saco analyserat livslönerna för akademiker jämfört med gymnasieutbildade. Årets siffror visar att andelen olönsamma utbildningar har ökat, nästan hälften av de undersökta utbildningarna är förlustaffärer. Det gäller många samhällsbärande grupper, som lärare, socionomer – och arbetsterapeuter. Nästan samtliga utbildningar med dålig lönsamhet finns i kommuner och landsting. Saco varnar för att det på sikt hotar kompetensförsörjningen i välfärden. Livslöneanalysen visar att en akademiker i snitt tjänar drygt 19 miljoner kronor under livet, medan en person som enbart gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram drar in 16,4 miljoner kronor i snitt. Högst livslöner har läkare, jurister och ekonomer. En arbetsterapeut däremot går 1,6 miljoner kronor back jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Det upprör Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin. – Det måste till en förändring. Arbetsterapeuters insatser måste värderas högre och det krävs ordentliga reallöneökningar för våra medlemmar, och för andra underbetalda akademiker. Det här är en tuff utmaning för ”Därför är det oerhört viktigt att det finns karriärvägar för arbetsterapeuter inom kommuner förbundet. – Vi vet att yrken med liten lönespridning är mindre ekonomiskt lönsamma. och landsting.” Därför är det oerhört viktigt att det finns karriärvägar för arbetsterapeuter inom kommuner och landsting. Det är en fråga som vi måste driva hårdare framöver, både centralt och lokalt. Ida Kåhlin konstaterar att de lokala fackliga företrädarna har en mycket viktig roll att spela för professionens löneutveckling, eftersom löner sätts nära verksamheterna. Hon önskar därför att fler medlemmar engagerar sig fackligt. – Våra lokala ombud gör stor skillnad för arbetsterapeuters villkor, och har vi inte representanter på plats är det ingen som för arbetsterapeuters talan och bevakar våra intressen. En annan nyckel till högre löner är ökad rörlighet på arbetsmarknaden. – Att byta jobb är ett av de bästa sätten att få upp sin lön rejält. Här vet vi tyvärr att man hos vissa stora arbetsgivare nekas påslag på sin lön när man byter tjänst inom organisationen. Vårt intryck är dessutom att det blir allt vanligare. Arbetsgivare på kommuner och lands- Filmtajm Myndigheten för delaktighet har tagit fram filmer om välfärdsteknikens möjligheter för att öka delaktighet, trygghet, självständighet och aktivitet. I filmerna berättar människor om hur tekniken hjälper dem i vardagen. Gå in på mfd.se och titta. FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET ting har länge pratat om hur viktigt det är att förbättra karriärvägarna för att de ska vara attraktiva arbetsgivare. Här har de en konkret chans att faktiskt göra det på riktigt, säger Ida Kåhlin. Hon tillägger: – Med tanke på den stora bristen på arbetsterapeuter bör både alla medlemmar och vi i det lokalfackliga arbetet kräva att det ska gå att få lönepåslag vid byte av tjänst hos samma arbetsgivare. Samtidigt som Ida Kåhlin trycker på att arbetsterapeututbildning verkligen borde betala sig bättre ekonomiskt är hon noga med att påpeka att det finns många andra positiva sidor av jobbet. – Jag vet hur tillfredställande det är att kunna bidra till att människor kan leva aktiva liv och vara delaktiga i samhället – och att våra medlemmar är oerhört dedikerade i sin yrkesutövning. Men jag vet också att våra insatser är samhällsekonomiskt lön samma och då ska arbetsgivarna inte utnyttja vårt personliga engagemang. ¶ Fotnot: På saco.se finns ett digitalt verktyg där du kan jämföra livslöner. Text: Katja Alexanderson Foto: Jonas Eriksson
Arbetsterapeuten nr 7 2016
To see the actual publication please follow the link above