12 Förslag till ny forskningspolitik I slutet av november överlämnade regeringen den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft till riksdagen. Propositionen presenterar regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på 2017–2020. Ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar samt ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga är några av huvudpunkterna. Läs Ida Kåhlins kommentar i ledaren i detta nummer. 74 % svarade på årets löneenkät. Siffrorna finns redan i Saco Lönesök. Hur ligger du till? Mer insyn i välfärden Arbetsmarknadens parter inom vård- och omsorgssektorn, däribland Sveriges Arbetsterapeuter, utvecklar en gemensam plattform för att öka insynen i offentligt finansierad vård och omsorg. På Välfärdsinsyn.se ska det finnas standardiserad information om vem som driver eller äger en viss verksamhet, ekonomiska basfakta, resultat av kvalitetsmätningar, personalens anställningsvillkor samt personaltätheten i verksamheten. Läs mer på välfärdsinsyn. se. FOTO: PONTUS WIKHOLM HALLÅ DÄR! Professor Susanne Iwarsson vid Lunds universitet som i samarbete med tre andra universitet i södra Sverige får 9 miljoner kronor av forskningsrådet Forte för projektet UserAge, om brukarmedverkan i forskningen om åldrande. Berätta om namnet – UserAge? – Det är bra med ett kort namn i de här sammanhangen. Med ”user” menar vi mer än svenskans ”brukare”. Det vi menar är ”kunskapsanvändare” och det är allt från äldre personer och brukarorganisationer till vårdprofessionerna, tjänstemän i kommuner och landsting, industrin och politiker. Det är många olika sorters brukare som kan involveras i forskningen om åldrande och hälsa. Ni ska alltså forska om hur man ska forska? – Ja på sitt sätt … projektet handlar om att förstå för- och nackdelar med att involvera olika brukare, eller kunskapsanvändare, i forskningen. Vilken skillnad kan deras medverkan göra? Och vi började redan under arbetet med ansökan. Brukare fick vara med och ha åsikter om innehållet. Och vi tänker fortsätta så – kunskapsanvändare är med hela vägen ända fram till att kommunicera med medier och stå på scen med professorn vid en vetenskaplig konferens. Vad är nyttan med att involvera brukare? – Jag tror det är värdefullt för att forskningen ska komma många till del och styra mot sådant som är relevant i vardagen. Men det finns en risk att det blir för vardagsnära och inte lämnar utrymme för banbrytande rön. Nobelpristagare har sällan haft brukare som medarbetare i sin forskning. Ändå vet vi som står bakom UserAge att det finns fördelar med att involvera brukare, men som sagt, kanske inte i all forskning. Vad är målet? – Vi hoppas kunna systematisera kunskapen och utveckla metoder för brukarmedverkan i forskningen på ett vetenskapligt stringent sätt. Och förstå mer om i vilken typ av forskning det är bättre med ett expertperspektiv och vilka kunskapsanvändare som passar till vilken typ av forskning. Hur du gör, med vem och när – det ska vi försöka reda ut. Pontus Wikholm En grönare jul Nästan var femte svensk kan tänka sig ett helt vegetariskt julbord i år. Det visar en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Axfood. Kvinnor och yngre personer (15–34 år) är de som är mest positiva till att skippa julskinkan. FOTO: COLOURBOX Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2021 2016 | Redaktör Pär Karlsson www.saco.se/studieval Fortsatt goda utsikter Saco ger varje år ut Framtidsutsikter, en prognos av arbetsmarknaden för akademiker fem år framåt i tiden. De ungdomar som ska börja studera kan alltså redan nu skapa sig en bild av hur det ser ut efter examen. Lärare, socionomer och arbetsterapeuter är några yrkesgrupper som kommer att ha lätt att få jobb i framtiden, enligt prognosen.
Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above