Page 19

Arbetsterapeuten nr 8 2016

TEMA: KVALITET 19 – I intervjun kom det fram hur viktigt det var för henne att vistas utomhus. Hon klarade av att klä sig själv, men behövde vila länge efter det. Eftersom hon fick hjälp sparade hon krafterna till det som gav mening i hennes liv – att gå ut. Och hemtjänsten fick veta att det de gör är rätt. Det finns många fler kvalitetsombud i dag och i september fick kommunen en Mar på halvtid. Jenny Åström, biträdande rehabchef, tar upp vikten av att alla i hemtjänstgruppen är med, och att alla talar samma språk. Man dokumenterar i samma journalsystem ”Det man slutar göra kan man till slut inte göra.” JENNY ÅSTRÖM och använder samma icf-termer och begrepp. – Det är fortfarande mycket nytt och det är viktigt att börja med informationsbiten. Alla i teamet måste veta vad COPM kan tillföra. Då man jobbar tillsammans kan det vara lättare att hitta rätt. Maria Holmgren berättar om en person som fick hjälp av hemtjänsten med maten. Själv satt han och väntade tills den var framställd. Men han var inte nöjd. Vård- och omsorgspersonalen såg det, men visste inte vad som var problemet. – Ibland kan det gå i stå och då är det bra att vara flera för att se. Vi talade om det på hemtjänstträffen och det visade sig att han tyckte att luckan till mikron var trög. Nu kan han själv värma maten och mår bättre. Kommunen har redan jobbat med kvalitetsregistret Senior alert i många år. Registreringen av åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion ska utökas med rehabilitering nästa år. Än så länge finns inget startdatum, men i Skellefteå har man bestämt att vara med direkt då registreringen av data kommer igång. Men på vilket sätt hjälper ett kvalitetsregister i rehabiliteringen av äldre? Går det att registrera ett personcentrerat synsätt? – Jag tror det blir viktigt för arbetsgrupperna att se att vi gör skillnad och för att förstå verksamheten. Med ett register kan vi se vilken kvalitet det är vi ger de äldre, och vi kan jämföra med resten av landet, säger Erika Karlsson. Jenny Åström tillägger: – På individnivå hoppas jag det blir tydligt hur viktigt det personcentrerade arbetssättet är. Kraven på vården ökar om lösningarna är individuella. Det är oftast enklare att falla in i ett mönster och följa en standard än att se varje enskild individ som en person. Men det är tydligt att eldsjälarna i Skellefteå försöker arbeta bort den risken. – Man får inte ta ifrån personen de förmågor den har. Om hemtjänsten fortgår för länge kommer de förmågorna att försvinna. Och det man slutar göra kan man till slut inte göra, säger Jenny. Hon önskar att COPM-bedömningen kan komma in i ett tidigare skede. I dag startar insatserna av arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och övriga i teamet i regel efter biståndshandläggarens beslut om hemtjänst. – Ibland måste beslutet tas snabbt, men det skulle vara bra att genast göra en bedömning och i detalj titta på det svåra i ett moment. Då skulle man redan i beslutet veta vad det egentliga målet är, säger Erika. Ambitionen är trots allt att hålla tät kontakt i början och hålla beslutet om hemtjänst så kort att man kan ompröva beslutet. – Vi har mycket att göra men vi hoppas åstadkomma en jämn kvalitet i hela kommunen. Det får variera lite, men man ska kunna förlita sig på att få liknande vård överallt, säger Erika. Det går inte att ta miste på deras engagemang. De bryr sig. Dessutom säger de att äldreomsorgschefen backar upp dem hela vägen. Och det verkar som om engagemanget har smittat av sig. Eller som Jenny säger: – Vår ekonom sa: ”Klart han ska ha en elrullstol för att komma ut, om det möjliggör för honom att leva livet hela livet.” Vi är på rätt väg! ¶


Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above