TEMA: KVALITET 21 Tummen upp för artrosregister I det nationella kvalitetsregistret BOA kan arbetsterapeuter och fysioterapeuter se effekterna av sina insatser för personer med artros. Sedan årsskiftet går det även att följa handartros, vilket stärker arbetsterapeuternas roll i registret. Text: Katja Alexanderson Foto: Jonas Lindstedt – Ungefär här går gränsen mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster, säger arbetsterapeuten Pernilla Chowdary och pekar på underarmen en liten bit nedanför armbågen. – Sedan bråkar man lite om vem som ska behandla en epikondylit. Arbetsterapeuterna och fysioterapeuterna som går en tvådagarskurs i hur man håller i artrosskolor fnissar lite igenkännande. Utbildningen, som sent i november gick i Stockholm, arrangeras av BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. BOA-projektet startades 2008 för att få bukt med höga sjukskrivningskostnader på grund av artros. Utgångpunkten var att många personer opererades direkt utan att ha erbjudits information, träning och hjälp med viktkontroll – vilket är grunden i artrosbehandling enligt nationella riktlinjer. BOA har tre tydliga verksamhetsinriktningar: utbildning av patienter via artrosskolor, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal samt ett nationellt kvalitetsregister. BOA är en vidareutveckling av en artrosskola som togs fram på Spenshults sjukhus där Pernilla Chowdary arbetade fram till stängningen för två år sedan. BOA drogs igång av fysioterapeuter och ortopeder, bland annat tidigare kolleger till Pernilla. Själv sitter hon i styrgruppen. Pernilla Chowdary vill sudda ut den skarpa gränsen mellan arbets- och fysioterapeuter – handen och resten av kroppen hör ihop och påverkar varandra. Det framkommer tydligt i hennes föredrag om arbetsterapeutens roll i artrosskolan, som blivit större sedan januari då det blev möjligt att registrera hand som mest besvärande led. Tidigare har huvudfokus varit knä och höft, även om man har kunnat registrera att även andra leder drabbats av artros. Pernilla berättar att på topp fem-listan över begränsningar i vardagen som personer med handartros upplever finns både ”att resa sig upp från en stol” och ”att gå i trappor”. Mycket beroende på att det är vanligt att ha artros i såväl händer som knä. Hon förstärker budskapet genom att visa att det finns evidens för att träning av hela kroppen, till exempel traditionell yoga, har effekt på såväl smärta som handfunktion vid handartros. Med data från registret går det att följa vårdens »
Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above