23 Jasmin Müller, biträdande registerhållare för BOA, slår ett slag för att använda data från registret i förbättringsarbeten i den egna verksamheten. I bakgrunden Kristin Wetterling och Pernilla Chowdary. någon led och många slutar att röra på sig. – Artros är potentiellt livsfarligt om inte personerna blir aktiva igen. Hon ville gärna ha deltagarnas input på hur man kan öka rapportering av hand som mest besvärande led. I år handlar det om drygt 600 patienter att jämföras med knappt 4 400 för höft och nästan 9 000 för knä. En tänkbar orsak är att personerna hamnar hos en fysioterapeut först och registreras som knä eller höft, trots att det egentligen är händerna som ger mest problem. En annan kan vara att artrosskola fortfarande är ovanligt vid handbesvär, och okänt bland läkare. Forouzan Dehghani från Närhälsan i Olskroken berättade att hon upplever att personer med handartros ofta hamnar direkt hos arbetsterapeut, och att hon tyckte att det kan vara svårt att motivera dem till att delta i artrosskolan. Erika Ström från Närhälsan Gibraltar i centrala Göteborg hade dock inte samma erfarenhet utan tyckte att det fanns ett stort intresse för artrosskolan även hos ”handpatienter”. Diskussionen utmynnade i att det på sikt vore bra om registret inte var så hårt knutet till mest besvärande led, utan följde personen med artos oavsett var ledbesvären sitter. Gruppen gav också sina synpunkter på utformningen av det bildspel som visas på artrosskolan. Den allmänna uppfattningen var att det behövde bli mer generellt när det gäller handträning, i dag lyfts tre specifika rörelser upp vilket rimmar illa med ökad personcentrering och individuellt anpassade råd. Andra tankar var att integrera information om aktivitetsbalans även i de delar av bildspelet som fokuserar på knä och höft. Åsa Bjärnung från Abels rehab i Malmö berättade att de arbetar ungefär så redan i dag, och att de bland annat har utökat delarna om aktivitetsbalans, aktivitetsförmåga och coping i sin artrosskola. Och Pernilla Chowdary konstaterade: – Personerna har aktivitetsproblem oavsett var de har artros. Jasmin Müller, biträdande registerhållare, slog ett slag för att plocka ut data på enhetsnivå för att till exempel använda i förbättringsarbeten och visa på vilken nytta arbetsterapeuter gör. Det kommer att bli lättare på registrets nya uppdaterade webbplats, där det på ett överskådligt sätt kommer att gå att visualisera sina resultat. Förhoppningsvis ska sajten vara klar under våren. Och Kristin Wetterling efterlyste personer som vill använda registret för forskning – på master-, magister eller doktorsnivå. Det är bara att höra av sig. Ger din arbetsplats artrosskolor, men är inte med i BOA-registret? Att gå med är enkelt, säger Pernilla Chowdary: – Du går in på hemsidan och kontaktar registret. Men innan man kör igång bör man gå BOA:s utbildning. ¶ ”Registret är ett utmärkt verktyg för att få veta om det man gör har effekt.”
Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above