REPORTAGE Visste du att energiåtgången för att framställa en joint motsvarar en 100-watts lampa i 25 timmar? Och att skrupelfria producenter häller ut kemi kalier man knappt får lämna på miljöstationen i närmaste skogsdunge? TEXT CARINA H AHNSTEDT FOTO ANNA REHNBERG Hallen är kolsvart och trång. Ett svart plastskynke hänger i strimlor och snärjer oss runt benen. Något mjukt och luddig under våra fötter. Rader av stängda dörrar på båda sidor i den smala korridoren, där starkt ljus silar genom springorna. Luften är varm och fuktig. – Runt 28 grader, upplyser vår guide Benny van Camp längre fram i mörkret. Tänk dig också att det är svårt att andas, du kanske blir svimfärdig eller illamående, och att det luktar starkt och kryddigt. Vi är på Campus Vesta, ett väl utrustat träningscenter för polis, brandkår och ambulanspersonal strax utanför Antwerpen i norra Belgien. Vi har just tagit oss in i ett konstruerat odlingsrum och laboratorium där polisen får öva sig i en så verklig miljö som möjligt. För att lära sig att känna igen olika situationer och kunna identifiera faror. – Hade det varit på riktigt hade ni antagligen redan brutit något ben, säger Benny van Camp och visar en fälla, ett grävt hål med sten och vassa kanter, som gömts under den mjuka dörrmattan. Just nu är den täckt med en glasruta för att förhindra olyckor. Fällan är en av flera försiktighetsåtgärder som odlarna gärna vidtar. Främst för att stoppa konkurrerande kriminella gäng från att stjäla den dyrbara skörden. Men också för att hindra eventuella ingripanden, och det gäller för polisen att vara beredd. Bakom de stängda dörrarna växer rader av cannabisplantor i högönsklig välmåga med hjälp av sinnrika bevattningssystem och stark belysning. Varje stickling behöver runt 30 liter vatten för att utvecklas till en fullvuxen planta och lamporna som krävs är 500 gånger starkare än en vanlig läslampa. Härvor av sladdar slingrar sig på golvet och upp mot väggarna. Lösningen på den höga elförbrukningen, som också behövs till ventilation och avfuktning, är inte sällan att manipulera elmätaren, eller att genom livsfarliga omkopplingar stjäla el från grannar och intilliggande verksamheter. En ytterligare fara är att odlarna för att öka växtkraften tillför koldioxid i luften vilket innebär andningssvårigheter, svimning och i värsta fall döden för den som ovetande tar sig in. Men de tusentals plantorna som står i odlingstält och odlingsrum på Campus Vesta är tillverkade av plast och behöver varken koldioxid eller vatten för att se gröna och frodiga ut. Benny van Camp går från rum till rum, visar och förklarar. Han har jobbat som polis i Belgien i 42 år. Numera är han rättsexpert vid den federala polisen samt chef för enheten Natural and synthetic drug production. I hans team, som jobbar med ingripanden mot framställan av syntetiska droger och cannabis, ingår poliser, researchers och brandmän. Deras jobb är bland annat att identifiera och nedmontera syntetiska labb samt odlingar, främst inomhus, av cannabis i Belgien. Lösningen på den höga elförbrukningen, som också behövs till ventilation och avfuktning, är inte sällan att manipulera elmätaren, eller att genom livsfarliga omkopplingar stjäla el från grannar och intilliggande verksamheter. En ytter ligare fara är att odlarna för att öka växtkraften tillför koldioxid i luften vilket innebär andningssvårigheter, svimning och i värsta fall döden för den som ovetande tar sig in. Cannabisrökare och miljövän. Nej, det är en ekvation som inte går ihop. Att knark skadar kropp och själ är välkänt, men att det dessutom är en gigantisk miljöbov är inte lika omtalat. I Belgien, där problemen med odlingar av cannabis och tillverkning av syntetiska droger är stora, ser man idag konsekvenserna för samhället och för miljön. 10 Narkotikafrågan 2/2015
Arko nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above