Page 11

Arko nr 2 2015

– Du hittar dem i övergivna lagerhus, i källare, fabrikslokaler och gårdar. På landet men också i staden. Cannabisodlingar av mindre slag kan finnas i lägenheter, i garderober och badrum. Ett problem är att många inomhusodlingar finns i tätbebyggda områden och då utgör en fara för dem som bor i närheten. Bekämpningsmedel och konstgödsel kan komma ut i avloppsystemen och olika partiklar kan förorena luft kvaliteten. Dessutom är de mindre skickligt utförda elinstallationerna en brandfara. Exempelvis ger tillverkningen av ett kilo amfetamin upphov till mellan 20 och 30 kilos giftigt avfall, och ett kilo MDMA genererar sex till tio kilo farliga restprodukter. Avfallet dumpas i lastbilar som man sätter eld på, i havet, i ett dike eller i en skogsglänta. Tillverkarna hittar på allt mer kreativa lösningar för att bli av med sina problem. De senaste åren har produktionen av narkotika ökat stort i Belgien. Tillverkning av amfetamin och MDMA (ecstasy) antas här, runt gränsen till Nederländerna, vara ledande i Europa, och polisen har hittat labb som producerat hundratals kilo per vecka som distribuerats världen över. Därför innehåller Campus Vesta också flera uppbyggda autentiska labb med kolvar, brännare, vätskor och frysboxar. En del ryms på en diskbänk, andra är hela rum fyllda med behållare och cisterner. Tillverkarna bygger dem själva eller stjäl dem från någon kemiindustri. Miljöerna används som träning för polisen, men också för brandmän och ambulanspersonal eftersom risken för brand och explosion är stor. Med jämna mellanrum håller de också kurser för poliser från alla EU:s 28 länder. Också poliser från Sverige har deltagit, även om den svenska polisen inte märkt någon större tillverkning av syntetiska droger i landet. Det beror antagligen på att kemikalierna inte finns tillgängliga på samma sätt i Sverige, utan har varit lättare att smuggla in i de stora hamnarna som Antwerpen och Rotterdam. – Tillverkningen av MDMA och amfetamin innebär en rad livsfarliga processer och kemikalier som fenylaceton, svavelsyra, formamid, klorväte och metanol. Alla akut giftiga eller starkt frätande. Därför är det viktigt att polisen lär sig att hantera dem och använder rätt utrustning, säger Benny van Camp och visar en heltäckande skyddsdräkt med mask. Förutom allt annat elände den ökande produktionen innebär, som mänskligt lidande, kriminalitet och gängbildning, blir konsekvenserna för miljön stora. Exempelvis ger tillverkningen av ett kilo amfetamin upphov till mellan 20 och 30 kilos giftigt avfall, och ett kilo MDMA genererar sex till tio kilo farliga restprodukter. Avfallet dumpas i lastbilar som man sätter eld på, i havet, i ett dike eller i en skogsglänta. Tillverkarna hittar på allt mer kreativa lösningar för att bli av med sina problem. Benny van Camp visar ett specialkonstruerat släp med tunnor och en liten kran vid sidan. Regniga dagar körs helt enkelt släpet med kranen öppen och den livsfarliga vätskan rinner rakt ut på vägen. – Tänk dig konsekvenserna om ett barn leker i närheten, säger han och berättar att polisen har uppmärksammat ett antal olyckor men att många inte rapporteras in eftersom ingen riktigt förstår vad skadorna beror på. Att sanera en dumpningsplats kräver specialutbildad personal och innebär mycket arbete för att få bort kemikalier som har spridit sig i mark och vattendrag. En enda uppstädning kan kosta runt 75 000 euro berättade Werner Verbruggen på en konferens om miljöeffekter i Göteborg i december 2014. Han arbetar med narkotikafrågor på Europol, Europeiska polisbyrån, i Haag. – Hittills har vi under året hittat 160 dumpningsplatser i Nederländerna. Det blir en kostnad på någonstans mellan 3,75 och 6 miljoner euro. Vem ska betala det? Skattebetalarna förstås. – I jämförelse med den enorma mängd giftiga avfall som den syntetiska produktionen genererar kan miljöeffekterna från cannabisodlingarna tyckas små, men är inte desto mindre ett problem, menar Benny van Camp. – Cannabisodlingar är ofta trivialiserade, men ”soft drugs” och ”hard crime” hänger ihop. Cannabis är den drog som odiskutabelt generar högst vinst i förhållande till arbete och insats. De stora odlingarna, med fler än 250 plantor, är oftast i händerna på kriminella organisationer och produktionen går hand i hand med våld, hot och utpressning. Och vi upptäcker fler och fler. ` Narkotikafrågan 2/2015 11


Arko nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above