ligheten minskade. Tyvärr skulle detta inte vara särskilt länge och det berodde till stor del på sjukvården. Den amerikanska sjukvården är starkt kommersialiserad och har påverkats mycket starkt av läkemedelsindustrins marknadsföring som riktar sig direkt till allmänheten. Industrin marknadsför både sjukdomsdiagnoser och läkemedel som skall bota sjukdomen. De som tidigare var blyga får veta att de lider av social fobi, en sjukdom som skall behandlas med Paxil, ett antidepressivt preparat. Det har skett en kraftig medikalisering av livsproblem från ledsenhet till koncentrationssvårigheter i skolan där orsaken sägs vara en kemisk obalans i nervsystemet som skall korrigeras med läkemedel. Försäljningen av antidepressiva och andra psykofarmaka har ökat lavinartat. Kronisk smärta är ett extremt vanligt symptom där både kropp och själ är inblandade. Många människor drabbas av förslitningsskador och smärtan förvärras ofta i samband med långvarig DEBATT arbetslöshet och en dyster livssituation. Smärtbehandling tillhör därför ett av medicinens svåraste områden. Det gäller att jobba med såväl kroppsliga som sociala och psykologiska aspekter på smärta. Bra smärtbehandling kräver kunskaper, uthållighet, teamarbete och bra resurser – något som ofta är bristvaror i sjukvården och som inte brukar tilltala sjukvårdens finansiärer. I USA utgörs dessa ofta av försäkringsbolag, i Sverige är det landstingen. Läkemedel som liknar morfin, så kallade opioider, är väldigt effektiva mot smärta. Tyvärr vet vi sedan länge att de har svåra biverkningar i form av beroende och toleranshöjning. Detta är grunden till att vi sedan 1900-talets början haft mycket starka restriktioner mot användning av opioidläkemedel och velat reservera dem för svåra och akuta smärtor, exempelvis efter operationer och vid cancervård. I slutet av 1990-talet började ett amerikanskt läkemedelsföre- Opioidläkemedel i USA Försäljning av opioidläkemedel kg/10 000 Opioiddödsfall / 100 000 Intagningar till opioidbehandling Narkotikafrågan 3/2016 11 KÄLLA: AMERIKANSKA FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN CDC tag, Purdue, marknadsföra långtidsverkande oxikodon, en stark opioid, som läkemedel mot kronisk smärta. Man lyckades också få stöd från några forskare och patientföreningar som krävde att alla skulle ha rätt till effektiv smärtlindring med starka opioider. Tyvärr lyckades man också påverka myndigheterna att tillåta en utökad användning av preparatet. Detta ledde till en explosionsartad utveckling både av Purdues försäljning och av användningen av starka opioider. Uppemot tio procent av befolkningen fick recept på narkotiska preparat och man fick så kallade Pill Mills där profithungriga doktorer tjänade jättebelopp på att skriva recept på löpande band. Några år senare upptäckte man att det också skett en enorm ökning av narkotikadödligheten från omkring 10 000 döda per år till närmare 30 000. Narkotikadödligheten spreds till helt nya sociala grupper ofta i mindre städer och i områden som drabbats starkt av avindustrialiseringen i många delar av USA. Först sedan ett antal kändisar såsom Philip Seymour Hoffman dött i överdos började man på allvar ta itu med problemet. Då var det delvis försent då den illegala marknaden hade anpassat sig och sålde billigt heroin enligt ”hämtpizzamodell” till människor som blivit beroende av opioidläkemedel. Tyvärr finns det likheter mellan utvecklingen i USA och den i Sverige. Denna medikalisering av livsproblem blir särskilt förödande när man använder opioider som leder till döden även i måttliga mängder. En likhet är den snabba ökningen av användningen av opioidläkemedel både inom smärtbehandling och inom beroendevård; så kallad LARO-behandling där man ger narkotikaläkemedel till missbrukare. År 2006 var det 50 000 svenskar som fick recept på oxikodon, den starka opioid som hade en avgörande roll i USA. 2015 hade antalet ökat till en kvarts miljon. Under samma tidsperiod har antalet dödsfall där man hittar oxikodon i blodet tiodubblats.}
Arko nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above