CANNABIS Avgörande omröstningar om cannabis Den 8 november, samma dag som presidentvalet mellan Clinton och Trump, ska de amerikanska medborgarna i en rad delstater också folkomrösta om cannabis. I cannabisindustrins främsta nättidning Marijuana Business Daily (http://mjbizdaily.com) gör reportern John Schroyer den 23 juli en sammanfattning av förutsättningarna. Schroyer konstaterar att det mest avgörande valet sker i den folkrikaste delstaten Kalifornien. Här är så kallad medicinsk marijuana godkänt sedan 1996, vilket resulterat i att nästan 3 procent av den vuxna befolkningen idag är marijuanapatienter. En folkomröstning 2010 att helt legalisera drogen avvisades dock av medborgarna. En förlust den här gången också vore ett svårt nederlag för marijuanavännerna och framför allt för marijuanaindustrin. Opinionsmätningar har länge visat att 60 procent av medborgarna kommer att rösta ja till legalisering. Om det blir så kommer den totala legala marknaden för ”rekreationellt bruk” av cannabis mer än fördubblas i hela USA. En ny opinionsmätning 22 aug visar dock att opinionen kan ha svängt på grund av att legaliseringsförslaget Proposition 64 är alltför långtgående. 52 procent är emot och 43 procent för (www.samaction.net ). Även i den lilla delstaten Maine i det nordöstra hörnet ska man rösta om legalisering. Där är nästan 4 procent av den vuxna befolkningen marijuanapatienter, enligt lobbyorganisationen Marijuana Policy Projects hemsida (http://www.mpp.org). Opinionsläget är skapligt: runt 55 procent är för legalisering. I Nevada, med Las Vegas som största stad, är framtiden också lovande för marijuanaföretagarna eftersom 60 procent beräknas rösta för legalisering. ”Medicinsk” marijuana Det kommer även att ske omröstningar om s.k. medicinsk marijuana i de delstater som inte infört detta. Det viktigaste valet sker i Florida med sina 20 miljoner invånare. För några år sedan förlorade förespråkarna en sådan omröstning. Inför det nya försöket ser det bättre ut för marijuanavännerna eftersom 69 procent kommer att rösta ja enligt opinionsmätningarna. 60 procent krävs för att reformen ska införas. Marknaden förväntas bli ”enorm”, enligt John Schroyer, med hundratusentals personer som patienter. En folkomröstning 2010 att helt legalisera drogen avvisades dock av medborgarna. En förlust den här gången också vore ett svårt nederlag för marijuanavännerna och framför allt för marijuanaindustrin. Arkansas ska också folkomrösta. Här visar opinionsmätningar att 68 procent är ja-sägare till medicinsk marijuana. Montana är ett specialfall. Här har man sedan länge infört medicinsk marijuana, men reformen har kringgärdats med så många restriktioner av delstatsregeringen att alla marijuanadispensärer håller på att slås ut. Med en ny folkomröstning hoppas man kunna få fart på affärerna igen. 65 procent har sagt sig stödja ett sådant förslag. Å andra sidan kan ett förslag om totalförbud av cannabis också dyka upp för att rösta om. I ovanstående stater är folkomröstningar i november redan fastslagna, men det kan bli fler om man hinner få ett godkännande från respektive delstatsregering. I Arizona och Michigan handlar det om legalisering och i Missouri och North Dakota om medicinsk marijuana. n Metaanalys av cannabis som medicin Den brittiska forskaren Penny Whiting och hennes medarbetare publicerade förra sommaren en översikt av cannabis medicinska nytta.1 Forskargruppen har gått igenom alla RCT (kliniska försök med slumpvist utvalda försökspersoner) om cannabis som medicin. 79 studier med sammanlagt 6 462 försökspersoner ingick i analysen. Det handlade både om syntetiska cannabinoider i tablett- eller sprayform och rökt cannabis. Resultatet visar att de bästa effekterna, dock utan att vara särskilt stora, var smärtlindring och minskning av kramper vid dubbelsidig förlamning och MS. Kvalitén på bevisen var ”moderata”. Cannabis eller cannabinoider minskar också illamående, kräkningar, viktförluster, sömnproblem och Tourettes syndrom men studierna som visade detta var av ”låg kvalité”. ”Mycket låg kvalité” på bevisen hade effekterna för grön starr. Från dessa halvbra eller tveksamma resultat ska dras den ökade risken för biverkningar som också dokumenterades. Whitings genomgång, och en annan studie om cannabis medicinska egenskaper i samma nummer av det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA, kommenteras på ledarplats. Ledarskribenterna skriver att de två studierna väcker viktiga frågor. För det första att de effekter som visas bygger på studier med låg vetenskaplig kvalité. För det andra att rekommendationerna för medicinsk marijuana i USA är mycket inkonsekventa. Olika delstater har sina egna kriterier. För vissa tillstånd är bevisen att marijuana hjälper av ”mycket låg kvalité”. För det tredje att cannabis innehåller många okända ingredienser, medan alla godkända läkemedel bara innehåller en eller två aktiva ämnen. För det fjärde att vissa cannabinoider redan finns i godkända läkemedel som är testade i vederbörlig ordning och ordineras i tydliga doser. Detta gäller inte för medicinsk marijuana. För det femte är biverkningar av cannabis väldokumenterade, till exempel att en av tio vuxna användare blir beroende och ännu fler bland yngre, men att vi inte vet mycket om de långsiktiga effekterna av medicinsk marijuana.2 n 1 Whiting et al (2015). Cannabinoids for Medical use. A systematic Review and Meta Analysis. JAMA 23/30, Vol 313, No 24. 2 D´Souza & Ranganathan (2015). Medical Marijuana. Is the Cart before the Horse? JAMA 23/30 Vol 313, No 24. 20 Narkotikafrågan 3/2016
Arko nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above