REPORTAGE: HEROIN Lennart Karlsson, chef Norrmalmspolisens narkotikagrupp. Beslagtagna "pärlor", och Erik Ahnlund, narkotikapolis i Järva. – Men det finns trix som gör att du kan injicera även brunt heroin. Om man blandar det med citronsyra eller askorbinsyra och kokar ihop det, vanligen med lite vätska i en sked som man eldar under, så kan man sedan skjuta in det i kroppen med hjälp av en spruta. Och om man blandar det vita heroinet med paracetamol och koffein, så blir brännpunkten lägre och då kan det rökas. Men det är oekonomiskt att röka det vita heroinet och ohälsosamt att injicera det bruna, men allt går om viljan finns. Ju fler som missbrukar, ju fler dör i överdoser och att heroinet i flera år varit så billigt sätter ett dystert avtryck i den heroinrelaterade dödligheten. I Sverige bröts år 2011 en positiv trend med en minskad dödlighet som varat i flera år. Från att stadigt ha sjunkit började den istället öka. 2010 dog 53 personer heroindöden jämfört med 2015 då 92 personer dog. Nämnas bör att under samma period ökade också antalet personer som dog av opioider som metadon, buprenorfin, fentanyl, oxikodon och tramadol. 2010 var det 287 personer, 2015 dog 500 personer av dessa preparat. Lelle Karlsson är dyster vad gäller framtiden. – Tidigare hushållade missbrukarna med heroinet, men idag kan de gå till sina langare både en och två och tre gånger om dagen. Genom att de sannolikt pumpar i sig mer nu så blir också deras kondition sämre. I somras hade vi en hel del överdoser, det går i vågor. Tyvärr tror jag att vi snart kommer att få en ny topp i dödsstatistiken, den kommer att komma när de unga ensamkommande killarna från Afghanistan, som nu röker heroin, går över till att injicera det istället. Vi såg exakt samma sak hända i slutet av åttiotalet, men då handlade det om unga män som kom från Iran. Erik Ahnlund, gruppchef för Järvapolisen i nordvästra Stockholm, har i sitt arbetsområde främst haft problem med försäljning av cannabis, kokain och Tramadol. – Men sedan några månader tillbaka har vi haft problem med heroin i Rinkeby. Det röks bland annat på perrongerna i tunnelbanan och vi har påträffat någonstans mellan tjugo och trettio personer som har varit påverkade av heroin eller haft det på sig. Tyvärr tror jag att vi snart kommer att få en ny topp i dödsstatistiken, den kommer att komma när de unga ensamkommande killarna från Afghanistan, som nu röker heroin, går över till att injicera det istället. Det har huvudsakligen varit ensamkommande flyktingkillar och tidigare har de inte hängt här ute. Vi har också gripit några langare, bland annat en man som hade trettiosex bollar på sig, en tidigare utvisad man från Västafrika. Varför det har börjat handlas med heroin i Rinkeby vet jag inte, det är ju traditionellt något som har skett i city, säger Erik Ahnlund. Heroinet som säljs på gatan ligger numera inplastat i små eleganta kulor som vanligen kallas pärlor. Den vanligaste storleken, 0,2 gram, ligger i storlek mellan en ärta och en stenkula. Det är ett riktigt hantverk att göra snygga sådana, Lelle Karlsson har försökt men misslyckats med att få till det. De skickligaste förpackarna gör dem med en liten knut som håller ihop heroinet, de inte fullt så skickliga bränner ihop plasten för att få den att sluta tätt. Pärlorna finns även i större storlekar, 5 gram kallas för en hand, och pärlorna bärs i munnen av gatulangarna. Kommer polisen så sväljs de snabbt ner och så är saken ur världen. Polisen har inte rätt att ge misstänkta försäljare kräksirap då det anses integritetskränkande, och att sätta dem i en cell med ospolbar toalett är för ineffektivt och dyrt. – Men vi har numera en ny typ av säljare på gatan. Fattiga unga män från främst västra Afrika. De har rest från sina hemländer i hopp om att finna enklare jobb i Europa, det är killar som gärna skulle slita i jordbruket i Spanien eller Italien. Men när de kommer dit så finns inga jobb och så reser de vidare och hamnar på gatan som nyttiga idioter åt narkotikaindustrin. För när vi tar dem så har de pärlorna i fickan. Otroligt klantigt. Och tragiskt, säger Lelle Karlsson. „ Narkotikafrågan • 1/2017 11
ARKO nr 1 2017
To see the actual publication please follow the link above