Page 13

Arko nr 2 2017

REPORTAGE: NARKOTIKAFRI SKOLA Välförtjänt belöning efter att enkelt ha lokaliserat reporterns "gömmor". Han vet att det förekommer droger bland eleverna och mer tilllåtande attityder oroar. Men några slumpvisa drogtester som på Lars Kagg-skolan är inte aktuellt på Stagneliusskolan. – Nej, vi har inte de yrkesprogram med farliga moment som de har och som nog behövs som stöd för testerna, 90-procent av våra elever går högskoleförberedande program. Men vi följer Kaggs projekt med stort intresse, säger han. Charlotte Barvestad har uppdrag av andra skolor, HVB-hem och företag där hon och hundarna patrullerar efter narkotika. Hon anser att sökhundar är en billig och effektiv metod att förebygga drogproblem. – Men bra vore att på skolor kombinera slumpvisa drog tester och narkotikasökhundar. Och att utbilda all skolpersonal om drogkännetecken, då skulle fler elever med problem upptäckas och slippa ett helvete senare i livet, säger hon. „ SVEN LILJESSON, DRUGNEWS Recension: Felaktigt och subjektivt men välskrivet och intressant Den prisbelönta brittiska journalisten Johann Hari slår an tonen direkt till sin reportagebok Att tysta skriket. Redan i förordet skriver han ”kriget mot narkotikan” två gånger och ytterligare fem gånger i första kapitlet. Uttrycket återkommer sedan genom hela boken. Han förklarar övertydligt att det är legalisering av narkotikan som ska rädda oss alla. För att få ekvationen att gå ihop upprepar han också gång på gång hur illa alla narkomaner alltid har blivit behandlade över hela världen tack vare narkotikaförbudet. Bortsett från att jag inte håller med honom och att han är väldigt subjektiv i sitt urval av exempel och av de personer han intervjuar och att han är slarvig med fakta och inte sällan har helt fel – så är det ett välskriven och intressant bok. Med glöd driver Hari sin tes att det inte är narkotikans fel – annat än i undantagsfall – att många råkar illa ut på grund av drogerna. Missbruk beror på att livet är outhärdligt. Människor tar droger för att stå ut med sin psykiska smärta. Häri ligger också beroendeproblematiken. En riktigt stark opiat orsakar i stort sett inget beroende när det ordineras av läkare, menar Hari. Läsupplevelsen ligger alltså inte i hans åsikter utan i de starka berättelserna: om Harry Anslinger som ledde USA:s narkotikapolitik under flera årtionden, om sångerskan Billie Holiday, om maffiabossen Arnold Rotstein och om en rad andra människoöden i USA, Portugal, Holland, Uruguay och Mexico. Till slut hamnar han även i Sverige och genast får vi veta att det är 30 gånger större risk för en svensk narkoman att dö av en överdos jämfört med en narkoman i Portugal. Han går på World Forum Against Drugs konferens i Stockholm 2014, och han intervjuar professorn i socialt arbete Bengt Svensson. Han träffar även Berne Stålenkrantz på Brukarföreningen, som trots stat liga bidrag för 8 heltidstjänster (enligt Hari) senare gick i konkurs och Berne försvann. Hari förvränger Nils Bejerots livsgärning och dömer ut den svenska politiken. Vårt ställningstagande för FN:s narkotikakonventioner tolkar han som att vi stöder de värsta krafterna i USA och Ryssland. Det betyder att vi är med och dödar narkomaner runt om i världen, enligt författarens sätt att se på saken. „ PELLE OLSSON Att tysta skriket Början och slutet på kriget mot narkotikan Johann Hari Massolit förlag 2016 Narkotikafrågan • 2/2017 13 FOTO: SVEN LILJESSON


Arko nr 2 2017
To see the actual publication please follow the link above