4BSB-BSTTPO¢S
TK¢MWNBNNBUJMMUSF
BEPQUFSBEFCBSO
PDIG´SGBUUBSFUJMM
CPLFO"OLOZUOJOH
ˑJBEPQUJWGBNJMKFOT
WBSEBH
3VUJOFS
"
"/,/:5/*/(4"3"-"3440/
VOEFSM¢UUBSBOLOZUOJOHJWBSEBHFO
%FUOOTN£OHBT¢UUBUUKPCCBNFEBOLOZUOJOHFO
PDLT£PNEFUH£UUTOFUUJC´SKBO4M¢QQQSFTUBUJPOTLSBWFO
HFFSUJEPDIWBSOZLFOPDIMZI´SEUJQTBS4BSB-BSTTPO
TPDJPOPNPDINBSUFNFPUFSBQFVU
nknytning låter krångligt och
teoretiskt. Och visst, det kan det
absolut vara. Men egentligen handlar
det bara om tillit, trygghet och
förutsägbarhet. Att våga och att ha
förmåga att bygga starka känslomässiga
band mellan varandra.
"OLOZUOJOH¢SNFEG´UU
Så lätt. Och så oändligt svårt när det inte fungerar.
Då är det skönt att veta att det är långt ifrån
alltid som en anknytningsprocess går av sig
självt. Det är också skönt att veta att det går att
5&95"//"."3*"45"83&3(
'050"//"70/#3.44&/
reparera en svag anknytning. Men, innan vi går
närmare in på vad man som förälder kan göra
för att stärka anknytningen, behöver vi spola
tillbaka bandet för att få svar på frågan vad
anknytning egentligen innebär.
– Anknytning är något medfött. Vi människor
föds hjälplösa och är beroende av andras välvilja
för att överleva, förklarar Sara Larsson, socionom,
marte-meoterapeut och själv mamma till tre
adopterade barn. Sara har skrivit boken Anknytning
– i adoptivfamiljens vardag, och brinner för
ämnet, som ju faktiskt är livsviktigt. Vi behöver
helt enkelt andra omkring oss för att överleva
som art.
"5JETLSJGUPNBEPQUJPO/n˒