10 ANKNYTNING TAR TID Rent juridiskt sett har ni blivit en familj. Nu gäller det att också de känslomässiga banden kickar in. – Anknytningen är en komplex process som måste få ta tid, säger Munhi Westin, leg psykolog. Av Anna-Maria Stawreberg DU HAR HÖRT det förr: Att anknytningen mellan barn och förälder börjar redan inne i mammans mage och att den sedan utvecklas som mest under barnets första år. Så hur gör man då när man inte burit sitt barn inom sig? Och hur gör man om man missat barnets första tid i livet? – FÖRST OCH FRÄMST är det viktigt att ha klart för sig vad anknytning egentligen är för något. Det handlar helt enkelt om relationen mellan barnet och en eller flera vuxna i dess närhet. En relation som gör att barnet blir sett utifrån sina behov och där barnet lär sig att lita på de vuxna som finns i barnets omgivning, förklarar Munhi Westin, som är leg psykolog, leg psykoterapeut och familjerådgivare på Adoptiva psykologmottagning. NUMERA VET MAN att redan ett nyfött spädbarn har koll på omgivningen och påverkas av den. Förutom att en nyfödd naturligtvis är helt beroende av människor i sin omgivning för att få mat, värme och trygghet, är en liten nyfödd också beroende av ett socialt samspel med den eller de som står den närmast. – Anknytningen utvecklas mellan barnet och den eller de som är lyhörda inför barnets signaler, svarar på dem och ser till att tillfredsställa barnets behov, säger Munhi Westin. Man kan aldrig säga att ”nu är anknytningen färdig”, eftersom det är en process som ständigt pågår och byggs på. Relationen måste alltså få näring för att stärkas och bevaras. Men för adoptivfamiljer börjar inte anknytningen så tidigt. För många adoptivfamiljer börjar anknytningen först när barnet levt månader – eller år – på jorden utan att ha träffat de föräldrar och eventuella syskon som kommer att utgöra familjen. Så, även om det första året spelar en viktig roll för anknytningen och för barnets personlighet, gäller det att hitta sätt som får er att bli den familj ni längtat så efter att vara. – Många pratar om det första året i barnets liv, men jag skulle snarare vilja säga att det är de tre första åren som präglar barnet till ett visst beteende, säger Munhi Westin, och tillägger: Men självklart är det fullt möjligt att få en fungerande anknytning också när barnet är äldre. ANKNYTNINGEN BEROR INTE bara på barnets ålder och på de erfarenheter som barnet har med sig in i familjen. Det beror också på dina egna erfarenheter. De flesta av oss har jobbiga upplevelser i bagaget, men vissa av oss bär på obearbetade trauman från uppväxten. Dessa trauman kan, i kombination med den sorg som ofrivillig barnlöshet innebär, medföra en rejäl låsning i relationen till barnet när det väl kommer. Upplever man denna låsning bör man alltså titta på sig själv och söka professionell hjälp för sin egen räkning så fort som möjligt. – Vad gäller barnet är det bra ju mer man vet om barnets bakgrund. Har barnet bott i fosterhem eller har barnet bott på barnhem? På ett barnhem konkurrerar barn ofta med varandra om en vuxens uppmärksamhet och detta kan prägla barnets personlighet djupt. Har barnet däremot vuxit upp i ett fosterhem brukar det gå lite lättare, även om det naturligtvis innebär ett rejält trauma att separeras från en älskad fosterfamilj, konstaterar Munhi, och förklarar att det barnet i början förmodligen kommer att reagera starkt. Som ny vuxen i barnets liv får man vara så lyhörd som möjligt, ta emot barnets sorg och ilska och att, även när tilliten byggs upp, vara medveten om att det kan finnas kvar ett sår hos barnet. FÖR ETT BARN är det svårare att anpassa sig till en ny situation om man ständigt levt under otrygga förhållanden än vad det är att ha levt under trygga förhållanden som man sedan blivit fråntagen. Det brukar alltså vara enklare att uppleva en mycket smärtsam separation som att till exempel tvingas flytta ifrån en kärleksfull fosterfamilj till sin adoptivfamilj, än att uppleva ständiga separationer i samband med till exempel personalbyten på ett barnhem. – Gränssättning är oerhört viktigt för ett barn som med en repertoar av olika beteenden visar att det inte mår bra. Det ger en känsla av förutsägbarhet som får barnet att känna ett visst mått av trygghet, säger Munhi Westin. ATT VARA AKTIV i sitt kontaktsökande, trots att barnet avvisar dig är A och O. Visa att du finns, att du är intresserad av barnet och att du kommer att finnas där, också i framtiden. – Många gånger kan barnets undanträngda sorg komma upp först när barnet känner sig tryggt. Då gäller det att vara medveten om att du inte kan, eller ska, lösa barnets alla problem. Var inte rädd för de starka känslorna. Du ska finnas där för barnet. Lyssna, fråga och ta emot sorgen. Håll om barnet, stryk barnet över ryggen. Under anknytningsprocessen med ett lite äldre barn hör det också till att barnet försöker testa den barnet knyter an till. Stå kvar, håll fast vid gränserna och visa att du står pall och att du inte ger dig. – Andra barn kan reagera med att vara extremt tillmötesgående, ”enkla” och soliga. Eller så kan de vara helt gränslösa och öppna mot alla som visar dem intresse. Det är fullkomligt naturligt, eftersom de tidigare aldrig haft chans att knyta an till en eller ett par personer. Då kan du istället behöva vara restriktiv med andra kontakter än hos er som står barnet närmast under en period. Många adoptivbarn har någon gång under sina första år knutit an till en eller flera vuxna, som av olika anledningar sedan försvunnit ur barnets liv. – Dessa barn lever med ett stort hopp om att det ska bli bra. Rent generellt kan man säga att ju otryggare anknytningen har varit, desto mer hopp finns det i barnet, förklarar Munhi Westin. OAVSETT OM MAN lever med biologiska barn eller adoptivbarn ska man vara medveten om att anknytningen aldrig blir färdig. Därför kan relationen alltid förbättras och utvecklas. – Och påminn dig själv – gång på gång – att du är livsviktig för ditt barn. Var medveten om att du som adoptivförälder är det enda beständiga bandet barnet har, säger Munhi Westin. a
Adoptionsmöjligheter
To see the actual publication please follow the link above