11 Man får inte glömma känslorna när det gäller anknytning Monica Hedenbro är socionom och legitimerad psykoterapeut, hon har även disputerat på samspelet i den nybildade familjen ”När två blir tre” och har lång erfarenhet av att arbeta med adoptivfamiljer. Vad är viktigast när det gäller anknytning? – En av de viktigaste sakerna är att förstå att det handlar om känslor och att det är en livslång process. Anknytning är en process som följer oss genom livet och ständigt används och utvecklas i nära relationer. Anknytning är inte heller någon ensidig process, det är två system som ska sättas igång. Barnet prövar sina anknytningsbeteenden och när föräldern öppnar upp sin känslomässiga omvårdnad skapas stora möjligheter för att komma nära. Genom att vara nyfiken på barnets signaler, känslor, tankar och uppmärksamhetsfokus får vi del av barnets inre värld och lär på så sätt känna barnet. Barn har olika anknytningsstrategier för att överleva. De har lärt sig hur de ska göra för att få tröst eller hjälp. Kanske genom att skrika och påkalla uppmärksamhet, kanske genom att vara glad och charmig. En erfarenhet som barn också kan ha är att det inte är någon idé att det skriker för det finns ingen tröst att få. – Jag måste klara mig själv! Många äldre barn har lärt sig att läsa av vuxna och försöker anpassa sig på ett sätt som man tror stämmer med vad föräldern önskar. Det är lätt att tro att dessa barn har anpassat sig bra, fast de egentligen har stängt av sina egna känslor. Men som förälder ska man inte försöka ta bort barnets strategier förrän dessa har ersatts med något nytt. Barnets strategier möter i sin tur förälderns omvårdnadsstrategier. Det är viktigt att även förälderns omvårdnadsinstinkt kickar igång och hakar i barnets överlevnadssystem. Systemen ska gå i varandra och börja samspela. Detta kallas bonding eller bindning. Det är inte ovanligt att adoptivbarn till en början avvisar någon av föräldrarna, att de gömmer sorg och rädsla bakom ilska. Ilska kan bli som en sköld som skyddar. Det kan till att börja med vara svårt att se att det bakom ilskeutbrotten kan finnas både sorg och rädsla, men efter ett tag lär man sig som förälder att tolka barnets uttryck. Att barnet kanske egentligen vill ha tröst. Hur medvetna är dagens föräldrar om den här processen? – Hur varje förälder agerar och reagerar beror till stor del på dess egen historia. Om man själv har erfarenhet av att ha blivit avvisad kan det bli svårare till en början att förstå och möta barnets känslor. Att bli avvisad av sitt barn kan kännas väldigt provocerande. Att bli avvisad när man vill ge omsorg och kärlek, kan väcka starka känslor och göra ont. När man vill vara en bra förälder och tänker på hur man skall göra som förälder finns en risk att man blir upptagen av sig själv och inte ser barnet tillräckligt. Man kan missa att se barnets uttryck. Även skuldkänslor kan bli ett hinder för lyhördhet. Försök istället att vara nyfiken på ditt barn och lyhörd för dess signaler och behov. Då kommer man långt. När barnet kommer till en familj med två föräldrar kommer också samarbetet mellan föräldrarna vara viktigt. Att bli förälder väcker många viktiga frågor och kan vara påfrestande. T ex att vara den förälder som barnet inte väljer i första hand. Men också frågor som hur man tänker kring känslor och beteenden av olika slag som barnet visar. Vi har i vår egen uppväxt fått med oss inre bilder och modeller. Vad är viktigt att tänka på i samspelet med barnet? – När barnet söker kontakt måste man vara tillgänglig. Tillit byggs upp just genom att barnet upplever sig sedd i det som barnet upplever och känner. Barnet visar det ofta genom ögonkast. Barn använder små subtila uttryck för att visa sin tillit och glädje. Detta är viktigt att komma ihåg inte minst när man adopterar äldre barn som redan springer omkring och leker. Det lilla spädbarnet tittar man alltid noga på och söker mycket ögonkontakt med, men detta är lika viktigt med det stora ”nyfådda” barnet. Så att man inte missar när barnet visar glädje över att känna tillit. Anknytning är en livslång process! Var förberedd på att tilliten kan testas och prövas i olika perioder under barnets uppväxt och det är också på detta sätt som relationen fördjupas. a Text: Caroline Bexius
Adoptionsmöjligheter
To see the actual publication please follow the link above