Funktionshindret kan vara tuffare i frihet Personer med neuropsykiatriska funktionshinder är överrepresenterade på landets fängelser där 20-30 procent av de intagna beräknas ha en NPF-diagnos. Under ett förstudiearbete har Attention träffat och intervjuat några av dessa. Text:Lars Sandberg Kriminalvårdens satsningar på särskilda ADHD-avdelningar och samarbeten med beroende- vården har både ökat och förbättratsde senaste åren. Det har nu visat sig att många klienter som tidi- gare varit ”hopplösa bråkstakar” harADHD eller något annat neuropsykiatriskt funktionshinder. Diagnosen kan vara förklaringen till såväl krimi- nalitet som andra problem, och upptäckten kan vara nyckeln till ett nytt liv utanför murarna. Men då måste personen klara sig igenom den första tiden i frihet som ofta är den svåraste. - Det är många problem som uppstår i samband med frigivningen, säger Ann-Charlotte Björnklint, frivårdsinspektör på Frivården i Sollentuna. Mina klienter har ofta hamnat i utanförskap genom problematiska skolår. De bär på mycket frustration, dålig självbild och mår helt enkelt inte bra. Drogerna blir ett sätt att döva och fly. De är ofta skuldsatta och blir då inte godkända som hyresgäster vilket leder till otrygga bostads- förhållanden. Detta i sin tur gör det svårt att få arbete och ännu svårare att behålla ett sådant. Det blir en ond cirkel. sKulder är ett av de vanligaste problemen för den nyligen frigivne och behovet av en inkomst är stort. Över 15 000 personer i Sverige har skulder till brottsoffer som de inte har betalat. I vissa fall rör det sig om miljonbelopp. Flera arbetsmarknadsåtgärder riktade till målgruppen finns också vilket ofta leder till jobb efter avslutad praktiktid, men erfarenheter visar att det svåraste är inte är att få ett jobb, utan att kunna behålla det. - Kommer man ut från anstalten och börjar direkt på ett arbete blir det mycket återfall, säger 20
Attention nr 4 - 2012
To see the actual publication please follow the link above