"Stödet till barn och unga har utvecklats" Stödet till barn och unga med NPF är betydligt bättre idag än för 20 år sedan men det är fortfarande mycket som kan förbättras och det finns ett stort behov av ökad kunskap, konstaterar barnläkare Elisabeth Fernell. Text: Karin Forsberg ELISABETH ÄR specialiserad inom barnneurologi och habilitering och har lång erfarenhet inom området. Hon arbetar på en enhet för barn med ADHD och närliggande funktionsnedsättningar på Skaraborgs sjukhus och på Gillbergcentrum i Göteborg, som bedriver framstående forskning om NPF. Genom åren har hon sett hur stödet utvecklats och förbättrats. – På 80-talet var det många barn som inte fick förståelse och rätt diagnos. Man tolkade beteendet på andra sätt, och många menade till exempel att det var föräldrarnas ”fel” att barnen inte betedde sig som förväntat eller inte klarade av skolan. Idag vet vi att det finns en biologisk grund till funktionsnedsättningarna. – Det finns en mycket större kunskap nu, även om den inte har nått ut så långt som man skulle önska. Många barn får vänta länge på en utredning och det finns ett stort behov av att sprida kunskap om NPF till skolor, socialtjänst och till samhället i stort. STÖDET FUNGERAR på många sätt bra idag enligt Elisabeth, men hon tycker det är fel att det är så stora skillnader beroende på om ett barn har autismspektrumtillstånd (AST) eller ADHD. – Personer med AST omfattas alltid av LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – som ger många bra insatser. Men personer med andra diagnoser inom NPF kan ha lika stor tyngd i sina svårigheter och lika stort behov av stöd. De borde också omfattas av lagen. – När jag möter föräldrar till barn med ADHD som saknar stöd skriver jag ibland brev till socialtjänsten där jag ber dem kontakta föräldrarna för att se om de kan få det stöd de behöver, till exempel avlastning. Förhoppningsvis får de det då. Elisabeth Fernell – Attentions verksamhet har betytt mycket för förbättringen av stödet och att vi kommit så långt med att sprida kunskap om NPF, menar Elisabeth Fernell. ELISABETH HAR TÄNKT en hel del på hur stödet skulle kunna förbättras. Mindre skolklasser och mer gruppverksamheter, utbildning och informationsträffar för barn och unga med NPF, till exempel. Hon lyfter fram ADHD-center i Stockholm som ett gott exempel. – Det borde finnas ett ADHD-center i varje län. Det är min dröm. De gör ett väldigt bra jobb, och det är intressant att de hör till habiliteringen. På väldigt många andra orter tar habiliteringen inte emot barn med ADHD, men de borde absolut ha möjlighet att få insatser som till exempel kognitiva hjälpmedel och stöd av arbetsterapeut. Ett annat viktigt sätt att stötta barnen på är att göra insatser för deras föräldrar. – Jämfört med hur det såg ut för 20-30 år sedan får föräldrar idag mycket bättre information om deras barns funktionsnedsättning. Det är väldigt viktigt att föräldrarna och andra personer i barnets omgivning förstår vilka de grundläggande svårigheterna är. Så jag ser positivt på alla de föräldrautbildningar som börja dyka upp, till exempel inom BUP, barnmedicin och socialtjänsten. De är otroligt värdefulla och ett sätt att nå längre ut med den kunskap som vi har hunnit bygga upp idag. Barnläkare Elisabeth Fernell: ”Personer med AST omfattas alltid av LSS men personer med andra diagnoser inom NPF kan ha lika stor tyngd i sina svårighter och lika stort behov av stöd” 9
Attention nr 5 2013
To see the actual publication please follow the link above