Page 12

Attention nr 3 - 2014

tema skolan Språkstörningen gör skolan svårare för Alexander Alexander är 13 år och har en språkstörning. Det innebär att han har svårigheter med att förstå och producera språk. Även om han tycker att livet med språkstörning blivit enklare med åren, så är det svårt. ATT BÖRJA FÖRSTA KLASS brukar vara stort, pirrigt, men oft a också lite roligt. Barnen känner sig stora och förväntansfulla. Det är ett nytt kapitel i livet där lek till stora delar ska bytas ut till lärande. Så blev det inte för Alexander. När han ser tillbaka på sin första tid i språkklassen, så sluter han ögonen lite grann och berättar sorgset. – Det var inte så bra den första tiden i skolan. Jag ville inte alltid gå dit. Jag hade inte så bra lärare och de sa att jag inte alls var redo att läsa och skriva. Det var jobbigt. Det var många år som Alexander hade det tufft i skolan. Han fi ck inte de insatser han behövde. Hans mamma tyckte oft a det kändes som att han förvarades – snarare än utbildades. De fi ck vänta ända fram till femte klass tills skolsituationen börjat ordna upp sig på riktigt. – Nu har jag det bra! Jag är glad och har mycket bättre lärare. Det är roligt att gå till skolan. SPRÅKSTÖRNINGEN märks när han pratar. Ibland tappar och famlar han eft er ord, gör annorlunda ordval, glömmer stavelser och böjer ord lite annorlunda. När någon annan pratar koncentrerar han sig maximalt. Är det ord han inte förstår så brukar han avbryta och be att man upprepar sig. Om någon mumlar eller pratar för fort så är det svårt för honom att hänga med. Det kan uppstå missförstånd, vilket Alexander kan uppleva som jobbigt. Det hjälper oft a inte så mycket att berätta att han har en språkstörning. Kunskapen om språkstörning i samhället är så låg att man ändå inte på riktigt förstår vad det innebär. Alexander tycker att ”Språkstörning” är ett dumt ord. – Om man säger att man har en störning, så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Det stämmer ju inte alls. SPRÅKSTÖRNINGEN GÖR DET SVÅRT för honom att läsa, skriva och lära sig nya språk. Det kompenserar han med att ha många andra styrkor i skolan. Han har en logisk förmåga och ser lätt mönster. När de äldre eleverna i språkklassen nyligen fi ck börja ha NO-lektioner på högstadiet, så blev Alexander extra glad. Han berättar också stolt om ett ämne han blivit riktig skicklig i. – Slöjd är jag bra på! Där behöver jag ingen hjälp, utan kan göra allt själv. De andra barnen bruka till och med be mig om hjälp. Han tycker också om att röra på sig och idrott är ett annat favoritämne. På fritiden håller han också gärna igång genom karate och ridning. En annan stor fritidssysselsättning är att lyssna på musik och spela gitarr. Språkstörning innebär betydligt större svårigheter att förstå och producera språk jämfört med jämnåriga. Fem till åtta procent bland förskolebarn har någon form av språkstörning. Det brukar uppmärksammas på BVC och diagnostiseras i tre- till fyraårsåldern. Om barnet för övrigt utvecklas normalt kallas det specifik språkstörning, men ofta är språkstörningen kombinerad med NPF. ”Om man säger att man har en störning så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Det stämmer ju inte alls” Text: Nina Norén Foto: Martin Nauclér – Nu trivs jag, säger Alexander efter flera jobbiga skolår. 12


Attention nr 3 - 2014
To see the actual publication please follow the link above