Page 19

Avfall och Miljö nr 1 - 2016

.TEMA ARBETSMILJÖ Högt tempo i kombination med tungt arbete innebär en risk för sophämtarna. Men egentligen är förutsättningarna för att skapa en god arbetsmiljö inte dåliga. Självpåtagen stress kan vara en anledning till skador, menar forskare. MAN HAR LÄNGE HÖRT att det inte är många sophämtare som jobbar kvar inom yrket fram till pensionen, att kroppen helt enkelt inte håller hela vägen. För att hitta orsakerna till detta startades ett stort arbetsmiljöprojekt under XQGHUOHGQLQJDY7\DHWW samarbetsorgan mellan arbetsgivar och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Efter kartläggning av sopåkarnas vardag, belastningsmätningar och provtagningar av hundratals personer samt en enkätundersökning som gick ut till alla landets 2 000 sopåkare börjar man nu komma i mål. Men några tydliga svar på frågorna om orsakerna till sopåkarnas problem kan man inte se. – Vi har inte hittat något extremt. Inga chockerande nyheter, säger Petter Lobrink, projektledare på Tya. Lite förvånande – eftersom vi antog att man sällan pensioneras i yrket – visade en- NlWVWXGLHQDWWSURFHQWDYVRSKlPWDU- na var över 60 år och att lika stor andel hade jobbat mer är 30 år i yrket. Tungt men med pauser Många sopåkare klagar över värk i ländryggen. Ofta kopplas detta till tunga kärl som dras eller skjuts, men det kanske inte alls stämmer, visar det sig. – Sopåkare kommer ofta över Arbetsmiljöverkets rekommendationer, över 300 Newton. När man frågar Arbetsmiljöverket vad de är oroliga för när de sätter gränsen på 300 Newton, vet de inte riktigt vad den är satt utifrån. Jag ringde svenska dragkampslandslaget, men de InULQWHRQWLU\JJHQ'HW¿QQVLQJHQ typisk dragkampsskada, ländryggsbelastningen blir där, liksom vid skjutande och dragande av sopkärl, väldigt låg. Även då man drog två kärl samtidigt var ryggbelastningen mycket låg. Däremot är basnivån för ländryggsbesvär ganska hög i Sverige. Det säger Mikael Forsman, forskare på Karolinska institutet som genomfört många av testerna. När hans kollegor PlWWHKXUHQQRUPDODUEHWVGDJVHUXW¿FN de också ganska positiva resultat. – Man behöver variation för att inte överbelasta kroppen. Sophämtarna växlar mellan tungt arbete och bilåkande. I VQLWWSURFHQWDYPlWWLGHQYDUELOnNDQ- de. Det var lite förvånande att det fak- WLVNW¿QQVVnSDVVP\FNHWWLGI|UNURSSV- eftersom det är arbetsgivarna som valt ut vilka rundor som kartlagts. Enligt enkätundersökningen är det dock mycket små skillnader mellan mätdagarna och typiska arbetsdagar. Däremot kan man se oroande tecken på bristande ledarskap. Hälften anger att de har litet förtroende för sin närmaste chef. De som har ett lågt förtroende har också i högre utsträckning ont. – Det är nog mest så i större städer. Kanske beror det på att cheferna på landet också kör själva, och att man där är ”närmare” sin chef, säger Mikael Forsman. Känn efter Trots det massiva materialet som nu tagits fram menar Mikael Forsman att det är inte är lätt att dra några långtgående slutsatser. Medelvärdena från belastningsmätningarna är inte alarmerande, men enstaka individer kan ha en hög fysisk belastning i förhållande till den egna kapaciteten. Andra faktorer, som stres- VDQGHWUD¿NVLWXDWLRQHUNDQRFNVnELGUD till ökande besvär. – Vi tycker att det här är svårt. Vi har ingen bra statistik på hur många som blir sjukskrivna av sina besvär. De går som lastbilsförare eller möjligen som återvinningsarbetare i statistiken. Vi kan inte få ut dem som kör baklastande sopbil. – Jag tror att man ska känna efter själv när man börjar få ont i skuldrorna och kanske testa då att inte dra två kärl åt gången, låt hellre jobbet ta lite mer tid, säger Mikael Forsman. På det hela taget tycker han ändå att sophämtning borde kunna vara ett riktigt bra arbete: – Visst skulle jag kunna rekommendera det här jobbet. Jag har en son som är nio år, jag skulle nog tycka att det inte är så dåligt. Många sopåkare hoppar ur eller kliver framlänges ner från förarhytten. Det belastar både rygg och knän i onödan. Låt hellre jobbet ta lite mer tid” TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: ANDRÉ DE LOISTED 0 lig återhämtning, säger Mikael Forsman. Att lyfta och kasta säckar är överlägset tyngst, men generellt sett görs det sällan idag, visar enkäten. Stress och chefsproblem Problem med knän är en annan vanlig åkomma. Många hoppar eller tar sig ner framlänges från förarhytten för att spara tid, vilket ger stor belastning både på rygg och knän. Det snabba tempot återspeglas också i en ganska hög genomsnittlig puls under arbetsdagen. – En tredjedel känner av tidspress. Men det är svårt se varför man är stres- VDGGHW¿QQVJRWWRPWLGPHQPDQYLOO bli klar snabbt. Det är någon sorts frivillig stress. Många kryssar för att de gillar att det är ett fritt arbete, säger Mikael Forsman. Det har riktats kritik mot att resultaten inte fullt ut speglar verkligheten, AVFALL OCH MILJÖ 1.16 sid 19


Avfall och Miljö nr 1 - 2016
To see the actual publication please follow the link above