Page 25

Avfall och Miljö nr 1 - 2016

till de polska företagen är en investering VRPOHYHUNYDUGHKDUInWWÀHUDI|UIUnJ- ningar om det. Satsningen har också gett andra sorters vinster. – Möten med andra människor, länder och kulturer ger perspektiv på den egna verksamheten, vi får se annorlunda lösningar som berikar och gör att vi kan fortsätta utveckla vår verksamhet. Men mötet med andra kulturer kan också vara en utmaning. Thomas berättar skrattande om ett samtal med en av de polska kontakterna: – Jag efterlyste lite längre framförhållning av bokning av kurstillfällen, åtminstone fyra till sex veckor, tyckte jag. ”Long term planning, that´s a black hole here in Poland”, svarade han. Så man får YDUDÀHLEHO'HWNDQYDUDQ\WWLJWDWWOlUD sig det också. Hur kan avfallsbranschens export utvecklas vidare? – Det är lite knattefotboll, många som rusar på bollen var för sig. Jag önskar att man kunde samla krafterna på nationell basis. – Dilemmat är att vi i grund och botten inte är dimensionerade för detta och kommunallagen sätter begränsningar i D̆lUVULVNWDJDQGH'HWEOLUQnJRWDYHQ LQOnVQLQJVH̆HNWYLVLWWHUSnNXQVND- perna och erfarenheterna men kan inte växla ut det. Lösningen skulle kunna vara en allians med det privata näringslivet. Fristående bolag skulle kunna hantera risktagandet men också produkt- och tjänsteutveckling och marknadsföring, medan kommunerna hyr ut sina kompetenser till bolaget. Näringslivet borde vara intresserade, menar Thomas, för utan kommunerna kan exporten inte växa. – Vi har tagit emot många studiebesök från utlandet. De är imponerade av vårt system, att mindre än en procent av hushållsavfallet hamnar på deponi. ”Jaha, vad har ni för teknik som möjliggör det här?” frågar de. Teknik, javisst, men hur VlNHUVWlOOHUPDQGHOnQJVLNWLJDÀ|GHQD av avfall till anläggningarna? Då måste man ha lagregleringar, taxesystem, en beredvillighet från allmänheten att göra sin del och att betala för det och kanske också kommuner som samverkar. Det är kompetens som vi i väldigt hög utsträckning har inom den kommunala sektorn. – Jag menar, vem köper en bil om man inte har körkort först? Vilken är din vision för Gästrike Återvinnare? – Jag har pratat om att Sörby Urfjäll, området där vi har vårt kontor, skulle kunna bli ett återvinningens Silicon Valley, att skapa ett kluster inom avfallshantering, återvinning och miljöteknik med de kommunala aktörerna som en viktig bas. Även om Gävle är en av de snabbast YlDQGHVWlGHUQDL6YHULJHKDUÀHUDVWRUD industrier lagt ner de senaste åren. – Möjligheten ligger i att utveckla kunskaps och tjänstesektorn i regionen. Det här med industrijobb är ute. Min vision är ett showroom här i Gävle för vad vi kan åstadkomma. Gästrike återvinnare är ett kommunalförbund. Hur får man till ett bra samarbete mellan kommuner? – Jag tror att en framgångsnyckel för oss har varit att man har lika värde oavsett kommunstorlek. Det är en väldig spännvidd, från Gävle som närmar sig LQYnQDUHWLOOOLOOD2FNHOERVRP är minst med knappt 6 000. Här är det en styrelse post från respektive kommun. Alla har sett fördelar av samverkan, även de största. Man får upp större volymer och kan utveckla kompetenser på ett bättre sätt när man har en bredare bas att stå på. Kommunalförbundet som samarbetsform skiljer sig inte så mycket från ett kommunalt bolag, menar Thomas. Möjligen är det en tydligare demokratisk förankring tack vara fullmäktige som kompletterar styrelsen. Ni startar snart bygget av en biogasanläggning. Finns det en framtid för biogasen i Sverige? – Jag tror att biogasen kommer att ha sin plats. Jag vill gärna tro på framtiden. – Om vi siktar på att vara fossilfria till PnVWHYLKDÀHUDNRPSOHWWHUDQGH drivmedel. Miljömässigt tycker jag att biogasen är oerhört stark, att man får ut både energi och näring ut bioavfallet. Sedan gäller det att vi får en långsiktighet i lagstiftningen, så det kan bli en vettig ekonomi. Det är en anläggning för torrötning av hushållsavfall som nu ska byggas, en av de första i sitt slag i Sverige. Tidigare har man investerat i tunnelkompostering, en teknik som Gästrike återvinnare var allra först med att prova i Sverige. 'HWÀQQVVnP\FNHW kunskap på den kommunala sidan. .porträttet – Vi vill gärna ligga i framkant, lite steget före. På gott och ont – det kan vara lite vanskligt att vara först på ny teknik. Hur kan Gästrike återvinnare stärka andra kommuner genom Avfall Sverige? – Genom att dela med oss av våra erfarenheter, visa att det är möjligt. Omvänt har Avfall Sverige och dess kontaktnät varit viktiga för Gästrike återvinnare, menar Thomas. ±'HWlUEUDDWW$YIDOO6YHULJH¿QQVRFK knyter ihop oss och gör att vi kan samlas kring olika frågor. Gästrike återvinnare var tidigt ut med att märka lokala verksamheter som Miljönärvänliga inom ramarna för Avfall Sveriges kampanj om förebyggande av avfall. Första märkningen gick till Matakuten, en ideell verksamhet som samlar in mat som sorterats ut från butiker och levererar till behövande. När denna verksamhet med GXEEHOWSRVLWLYDH̆HNWHUI|UVDPKlOOHWULV- kerades var Thomas snabb med att agera: han anställde grundaren. Hur ser svensk avfallshantering ut 2050? – Det var en spännande fråga. Branschen är kanske omvänd, man är råvaruleverantör, en material- och resurshanterare snarare än insamlade och behandlare. Thomas har inspirerats av tankarna kring urbaniseringen som kan leda till att det skapas megastäder. – Jag tror att man måste bygga ut de här megastäderna i moduler som till viss grad är självförsörjande på produktion och hantering av avloppsvatten, energi, och avfallshantering. I det stora ligger de små pusselbitarna. – Jag hade gärna sett att vi hade kunnat etablera en sådan hållbar stadsdel med senaste tekniken här i Gävle. Har du något att tillägga, Thomas Nylund? – Nej, tack så mycket. Det är kul att få prata om något som man brinner för. AVFALL OCH MILJÖ 1.16 sid 25


Avfall och Miljö nr 1 - 2016
To see the actual publication please follow the link above