Page 30

Avfall och Miljö nr 1 - 2016

.aktuellt biologisk behandling Hemkompost eller rötning – det beror på Kommunerna i Västra Götaland har låtit jämföra olika metoder för biologisk behandling. Oftast ger rötning störst vinster, men inte alltid. DET ÄR PROFU SOM I EN utvärdering jämfört hemkompostering och rötning i ett systemperspektiv. De har alltså tagit hänsyn till en lång rad faktorer: transporter, påsanvändning, värmekonsumtion, elförbrukning, utsläpp med mera. Den faktor som får störst påverkan på resultatet är att fordonsgas kan ersätta alternativa, fossila, drivmedel och på så sätt minska klimatutsläppen. I normalfallet minskar utsläppen från fossila drivmedel med motsvarande drygt 300 kg koldioxid per ton matavfall som sorteras ut. Biogödseln, som ersätter mineralgödsel, minskar ut- VOlSSHQPHGPRWVYDUDQGHFLUNDNJ koldioxid per ton matavfall. .aktuellt verksamhetsavfall Varje år köps det i Sverige fyra miljoner mobiltelefoner. När de tillverkades gav varje telefon upphov till 86 kg avfall; sammanvägt blir det lika mycket som sex finlandsfärjor per år. Detta och ytterligare tio ”avfallsfotavtryck” har sammanställts i en rapport för Avfall Sverige. TEXT: ÅSA STENMARCK OCH RAFAEL LAURENTI, IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET FÖRUTOM DET AVFALL som uppstår då en förbrukad produkt slängs så uppstår avfall under tillverkningen av produkten. Det avfall vi pratar om till vardags är oftast det avfall vi ser, det vi just ska göra oss av med och som vi kanske är nöjda med att vi lämnar till återvinning. Men förutom det avfall som uppstår då en förbrukad produkt slängs så uppstår också avfall under tillverkningen av produkten. Det här betyder att det är svårt att förstå den totala påverkan vårt konsumtionsbeteende har på miljön. I en nyligen publicerad studie har Om rötning eller hemkompostering är bäst hänger också till stor grad på hur mycket biogas som levereras. Vinsterna fyrfaldigas nästan om mängden biogas NDQ|NDIUnQ´QRUPDOIDOOHWV´WLOO MWh per ton matavfall, samtidigt som övriga faktorer som metanläckage och elförbrukning är lägre och därmed gynnsamma för rötning. Om biogasproduktionen istället minskar till 0,9 MWh per ton matavfall samtidigt som övriga faktorer är gynnsamma för hemkompostering, exempelvis lägre växthusgasutsläpp, så blir hemkomposteringen att föredra. Ur ett rötningsperspektiv är det centralt att arbeta med åtgärder längs hela insamlings- och behandlingskedjan för att uppnå bättre resultat. Analysen visar att de åtgärder som har störst betydelse ur klimatsynpunkt är att minska andelen rejekt vid förbehandlingen och att minska elförbrukningen och metanläckaget vid rötning, uppgradering och distribution av fordonsgas. Dessutom bör man använda påsar som ger låga produktionsutsläpp och låga utsläpp vid rejekthan- tering – till exempel papperspåsar eller plastpåsar baserade på förnybar råvara. Läs mer i Utvärdering av rötning och hemkompostering systemperspektiv, som kan laddas ner från www.vgregion.se 500 400 300 200 100 0 -100 -200 -300 -400 -500 av matavfall i Västra Götaland ur ett Nettoklimatpåverkan kg CO2-ekv/ton matavfall Grundfall Gynnsamt rötning Gynnsamt hemkompostering Om rötning eller hemkompostering är att föredra styrs bland annat av hur mycket biogas som produceras. Nya siffror på produktionens avfall IVL utvecklat en metod för att beräkna produkters avfallsfotavtryck för att öka medvetenheten hos konsumenter och tillverkande företag om den totala mängden avfall som uppkommer i produktionen. Det avfall som räknas med är avfall som uppkommer vid produktion av själva produkten och av material och komponenter till den, till exempel gruvavfall och slaktavfall men också avfall som uppstår vid energiproduktion. 'HW¿QQVI|UVWnVHQUDGEHJUlQVQLQJDU med metoden och med de data som använts i denna första studie. Resultaten YLVDUlQGnW\GOLJWSnDWWGHW¿QQVVWRUD miljövinster med att producera färre produkter och använda de produkter som KDUSURGXFHUDWVPHUH̆HNWLYWHIWHUVRP man då kan minska avfallsfotavtrycket från den totala konsumtionen. Detta ger ytterligare starka argument för att ändra konsumtionsbeteendet hos allmänheten och upphandlingssystemet LQRPGHQR̆HQWOLJDVHNWRUQVDPWXSS- PXQWUDI|UHWDJDWWLQI|UDD̆lUVPRGHOOHU som går från dagens produktförsäljning WLOOQnJRWDQQDWD̆lUVPRGHOOHUVRP uppmuntrar nya sätt att konsumera och nya mer hållbara livsstilar, till exempel genom att dela produkter och att öka återanvändning. Elva produkter analyserades avseende kilo avfall/produkt: • bärbar dator 1 200 kg • mobiltelefon 86 kg • borrmaskin 52 kg • 1 kilo nötkött 4 kg • 1 kilo kycklingkött 860 gram • 1 liter mjölk 97 gram (106 gram inklusive kartong) • bomullsbyxor 25 kg • träningskläder 17 kg • läderskor 12 kg • tidning 25 gram Läs mer i rapport 2015:22 Produkters totala avfall, som kan laddas ner från www.avfallsverige. se TEXT: MATTIAS BISAILLON OCH DAVID HOLMSTRÖM, PROFU 0 sid 30 AVFALL OCH MILJÖ 1.16


Avfall och Miljö nr 1 - 2016
To see the actual publication please follow the link above