Page 32

Avfall och Miljö nr 1 - 2016

.aktuellt förebyggande Därför hindras förebyggande )RUVNDUHYLG/XQGVXQLYHUVLWHWKDULGHQWLÀHUDWI\UDLQOnVQLQJ- ar som hindrar arbetet med att förebygga verksamhetsavfall. Det kan vara en nyckel till att frikoppla resursförbrukning från ekonomisk tillväxt, menar de. FRÅGAN OM HUR MAN KAN arbeta med att förebygga verksamhetsavfall skapar viss osäkerhet. Det uttrycker företrädare för kommunala och privata avfallsbolag, in- WUHVVHRUJDQLVDWLRQHURFKNRQVXOW¿UPRUL intervjuer som vi sammanställt. De samarbetar inte i någon större utsträckning med sina företagskunder för att hjälpa dem att förebygga verksamhetsavfall. Samtidigt pekar de på ett antal inlåsningar som försvårar utvecklingen av ett ökat avfallsförebyggande. Fyra inlåsningar framhålls. Den första lUUnGDQGHD̆lUVPRGHOOHURFKD̆lUVDY- tal som tenderar att fokusera på enskil- GDD̆lUVWUDQVDNWLRQHU'HWVWlUNHUHQ Bättre återvinningsmetoder har lett till att vi stadigt rör oss uppåt i avfallstrappan. Det visar Avfall Sveriges indikatorer. AVFALL SVERIGES AVFALLSINDIKATORER mäter utvecklingen – de visar var i avfallshierarkin YLEH¿QQHURVVRFKKXUDQGHOHQnWHUYXQQHW avfall förändras liksom hur mycket avfall vi lyckats förebygga. (QDYLQGLNDWRUHUQD)JHUHWWPnWWSn den positiva utveckling som har skett i Sve- ULJHPRWHQPHUUHVXUVH̆HNWLYDYIDOOVKDQWH- ring. Men den visar även att mer än hälften av utvecklingspotentialen återstår. Under OnJ6YHULJHSnDY Andra indikatorer tar hänsyn till avfallsmängderna, som ökat under samma period, och visar en mindre positiv bild. Minskade avfallsmängder är en nödvändighet för att QnYHUNOLJUHVXUVH̆HNWLYLWHW Läs mer i rapport 2015:15 Hushållsavfall i siffror, som kan laddas ner från www.avfallsverige.se D̆lUVORJLNGlUPHUDYIDOOlUElWWUHlQ mindre. Den andra är en inlåsning i vanor och föreställningar. Den handlar om hur människor som arbetar i branschen ser på sina roller, uppgifter och den egna kompetensen. De intervjuade uttrycker en känsla av tveksamhet om avfallsbranschens kompetens kan användas för att minska företagskundernas avfallsproduktion exempelvis genom ökade samarbeten kring design och produktionsprocesser. 'HQWUHGMHlUHQLQOnVQLQJLEH¿QWOLJD institutionaliserade strukturer som regelverk. De är ofta mer inriktade på att säkerställa god sortering och återvinning än att främja ökat avfallsförebyggande och de saknar tydliga ekonomiska incitament för satsningar på avfallsförebyg- Vi klättrar uppåt 3RVLWLRQVYlUGHL DYIDOOVKLHUDUNLQ +|JVWD SRVLWLRQ DYIDOOVPlQJGHQ |NDUYLONHWEHJUlQVDU XWYHFNOLQJHQXSSnWL DYIDOOVKLHUDUNLQ /lJVWD SRVLWLRQ 3RVLWLRQVYlUGHNRUULJHUDWI|U DYIDOOVPlQJGUHIHUHQVnU I|UElWWULQJV SRWHQWLDO VWDGLJ I|UElWWULQJ de senaste nUHQ TEXT: ANETTE SVINGSTEDT OCH HERVÉ CORVELLEC, LUNDS UNIVERSITET gande arbete. Den fjärde och sista inlåsningen utgörs av avfallshanteringen. Avfallsinfrastrukturen stödjer främst åtgärder och aktiviteter som bidrar till att välsorterat avfall strömmar in till förbränningsanläggningen, snarare än att ge stöd åt en minskad avfallsström. Det nuvarande arbetssättet anses många gånger vara framgångsrikt och tillfredställande. Därmed uppstår ett gap mellan medvetenheten hos avfallsorganisationerna om behovet av att förebygga verksamhetsavfall och den faktiska utvecklingen av avfallsförebyg- JDQGH,GHQWL¿HULQJHQDYGHUnGDQGH inlåsningarna ger upphov till idéer om hur dessa kan låsas upp och möjliggöra en utveckling av tjänster som bidrar till att resursförbrukning frikopplas från ekonomisk tillväxt. Läs mer i rapporten Frikopplingstjänster – En lösning för avfallsförebyggande? som kan laddas ner från www.ism.lu.se/ft 0 Den så kallade F1-indikatorn visar tydligt på att hanteringen av hushållsavfall stadigt har blivit bättre de senaste 40 åren. sid 32 AVFALL OCH MILJÖ 1.16


Avfall och Miljö nr 1 - 2016
To see the actual publication please follow the link above