Page 15

Avfall och Miljö nr 3 / 2016

0 .TEMA KOMMUNIKATION Piska eller morot? Båda funkar! Motivation eller ”hotivation”? Forskning visar att vi kan behöva använda bådadera för att etablera ett nytt beteende. MAGNUS KULL har forskat kring ledarskap och kommunikation men har också omsatt resultaten i verkligheten. – Motivation handlar grundläggande om att vi vill undvika smärta eller uppnå njutning: motivation eller hotivation, som Magnus Kull uttrycker det. Det finns inget som är bättre eller sämre. – Ibland är vi mer uppkopplade på att undvika smärta, ibland mer på att uppnå njutning. Men forskning visar också att vi är dubbelt så motiverade att undvika smärta än att uppnå njutning, säger Magnus Kull. Men bådadera behövs för att kunna nå fram till alla. Han menar att miljökommunikationen ofta har ett ”bortifrån språk”, att man visar vilken negativ effekt ett felaktigt beteende har. De som behöver motiveras missar man därmed. Därför bör man samtidigt kommunicera ”Förstör inte vår jord” och ”Bevara vår fantastiska natur”. Förebilder påverkar Det gäller också att hitta det som triggar beteendeförändring. Förebilder är säkert att jobba med. Magnus Kull berättar om ett experiment i USA.   – Under Halloween fick barnen välja mellan att ta godis eller frukt. Utan påverkan valde 94 procent godis. Sedan satte man en bild på Batman där det stod: ”Vad tror du att han hade valt”. Den gången var det 35 procent som valde frukt. morot piska dioxidutsläpp. Därför är det kanske inte alltid bästa vägen att gå att visa på klimatnytta. Jobba hellre med positiv feedback, gör det roligt. Och gör det lätt att göra rätt. Linda Lindström berättar om ett projekt i Linköping, för att förmå invånarna att åka buss istället för bil. – Vi testade att skicka ut prova-på- busskort där vi tryckte på miljöincitament – spara klimatet – i kommunikationen till en grupp och personlig nytta – spara tid och pengar – i en annan. Där såg vi att de som fått den personliga nyttan i kommunikationen i större utsträckning åkte mer buss. Normer styr – Människor följer gärna flocken och vill ogärna vara sämre än andra. Man kan trigga sociala normer genom att visa att det är trendigt att arbeta med upcyling, till exempel att göra om gamla möbler, säger Linda Lindström. – Och jag tror jättemycket på att börja i tidig ålder, ta exempelvis ett skräp om dagen som man jobbar med på dagis. Man skapar en norm som gör att det känns fel att slänga skräp på marken. Gävle kommun hade problem med att anställda tankade bensin istället för det mer hållbara alternativet etanol i tjänstebilarna. Beteendelabbets undersökningar visade att många anställda trodde att var femte tank måste vara bensin, de tog det säkra före det osäkra och tankade därför alltid fossil bensin. När fakta kom på bordet stod det klart att bilarna bara behöver någon bensin någon gång per år. Nu hänger det en jordglob i alla bilar, som en påminnelse om vilket drivmedel förarna ska välja. Men det är inte bara superhjältar som är normbildande. Det kan räcka att jämföra sig med grannarna. När London hade problem att få in fastighetsskatten, skickade man ut ett meddelande där det stod: ”I ditt bostadsområde är det 74 procent som betalar fastighetsskatt.” Det tog skruv. Socialt är smart Framgångsrik kommunikation behöver inte alltid kosta enorma pengar, menar Magnus Kull. – Om man ska tänka smart och inte har så mycket pengar, måste man våga använda de nya sociala media. Om man skriver något som är bra, då finns delningseffekten. Det kan få en enorm påverkan. Det är också ett område där man enkelt kan samarbeta och dela inlägg kommunerna emellan. – Det är ett jätteområde att jobba med beteendeförändring. Man ska ha respekt för det, men man ska inte vara uppgiven. Våga testa nya vägar! Magnus Kull. 0 AVFALL OCH MILJÖ 3.16 sid 15


Avfall och Miljö nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above