Page 37

Avfall och Miljö nr 3 / 2016

IDAG ÄR DET MEST PLATT MARK som man ser. 20 000 träd har huggits ner och blivit timmer, massa och biobränsle. 500 000 kubikmeter berg har sprängts bort för att jämna ut marken; stenen används i bullervallar runt den 30 hektar stora anläggningen.   Om drygt två år ska här finnas nya anläggningar för biogasproduktion, för energiåtervinning och för avloppsrening. Sedan tidigare finns här en deponi, en anläggning för optisk sortering av hushållsavfall (det var ju i Borås som den tekniken föddes), bränsleberedning, biogasproduktion, mellanlager och behandling av förorenade massor.   – Vi ser synergieffekter i att bygga de här anläggningarna samtidigt, byggprocessen underlättas. När anläggningarna väl är byggda har vi ett gemensamt kontrollrum för dem och för de gamla anläggningarna i stan. Det är en stor fördel. Drift- och underhållspersonal kan komplettera varandra, säger Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö. Frigör attraktiv mark Ryaverkets två pannor för avfallsförbränning byggdes 2004 och kommer att köras parallellt med det nya kraftvärmeverket ute på Sobacken. Men två gamla biobränslepannor har tjänat ut. Det gamla Borås Energi- och miljöcenter blir en viktig pusselbit för att kunna göra staden fri från fossila bränslen. Reningsverk och biogasanläggning Kapacitet: 150 000 personekvivalenter Kapacitet: 3 100 00 Nm3 rågas (rötning av avlopsslam) Kostnad: 1,3 miljarder kronor Kraftvärmeverk Kapacitet: 120 MWt Leverans: 155 GWh el och 375 GWh fjärrvärme Kostnad: 1,8 miljarder kronor Kontor och besökscentrum Storlek: 60 kontorsplatser + mötesrum och lokaler för studiebesök, totalt cirka 1 700 kvadratmeter. Verksamhet på befintlig miljöanläggning • Invägning och kontroll • Insamling och transport • Optisk sortering • Biologisk behandling (rötning av matavfall) • Bränsleberedning • Mellanlagring av farligt avfall • Mellanlagring av förpackningar • Behandling av förorenade massor • Deponering • Uppsamling av lakvatten reningsverket från 1934 ska också rivas. I takt med att Borås har växt har det nu hamnat mitt i ett attraktivt område för bostadsbyggande, dessutom kommer det inte att klara framtida reningskrav. Redan har den första invigningen skett ute på Sobacken – ett nytt projektkontor ståtar i skogsbrynet. Här huserar idag projektorganisationen, en grupp om 30 personer med en blandning av Borås Energi och Miljös egen personal och upphandlade konsulter. De ska samordna uppåt 600 personer när byggarbetet är som mest aktivt. När hela anläggningen står klar ska också merparten av personalen flytta hit från sitt centralt belägna kontor. – Vi ska jobba och sitta tillsammans, säger Jonas Holmberg. Framgångsrik kommunikation Kommunikation har varit en självklar del av projektet, ända sedan miljötillståndet söktes 2011. – De närboende har varit en viktig målgrupp att hålla uppdaterad. De har bjudits in till dialogmöten och löpande fått utskickad information om projektet. Där tror vi att vi har varit ganska framgångsrika, för det har inte varit några överklagande från de boende, säger Jonas Holmberg. Även Boråsarna i övrigt verkar uppskatta projektet. – I söndags hade vi öppet hus, en kall söndag kom det ändå 600 människor till det som än så länge är en grusplan. Det är ett tecken på att de ser positivt på och är intresserade av den här satsningen. Den största kommunikativa utmaningen väntar dock: nedgrävning av nya ledningar för avlopp och fjärrvärme genom centrala Borås med påföljande trafikproblem, eller ”trafiksituationer” som den positivt lagde Jonas Holmberg uttrycker det. Unik samordning Driftstart planeras ske hösten 2018 och våren därpå ska Borås Energi och Miljö ta över anläggningarna. Borås är inte ensamma om stora infrastruktursatsningar av det här slaget. I synnerhet många re- ningsverk börjar bli till åren och behöver bytas ut. – Det unika här är att vi bygger allt samtidigt och att vi söker synergieffekter mellan de nya anläggningarna och de befintliga, säger Jonas Holmberg. 0 Kommunikation med närboende är en central uppgift i projektet, menar Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi. 0 TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AVFALL OCH MILJÖ 3.16 sid 37


Avfall och Miljö nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above