Page 51

Avfall och Miljö nr 3 / 2016

.notiser Mobilbyte håller inte De fyra största mobiloperatörerna – Telia, Tele2, Telenor och Tre – brister i ansvar att informera om de negativa effekter på människor och miljö som en mobiltelefon har under sin livscykel, visar en ny rapport från Swedwatch. Att byta ut sin telefon varje år är helt enkelt inte hållbart.   – Operatörernas arbete med återvinning är positivt. Men de måste även följa upp sluthanteringen av de mobiler som säljs vidare utomlands. De har ett ansvar för att de allvarliga riskerna kring hanteringen av el-avfallet ska undvikas, säger Théo Jaekel, researcher och rapportförfattare på Swedwatch.   Tidigare rapporter från Swedwatch har visat att det exporteras 400 000 ton odokumenterat el-avfall från EU varje år. Det finns en stor risk att bland annat gamla mobiltelefoner hamnar på soptippar i Kina och Ghana, där de bränns under enkla former för att utvinna värdefulla metaller, med risk för både människor och miljö. Skräpkör sjöng in våren Lagom till Valborgsfirandet hade Uppsalas skräpkör premiär. Den består av smarta soptunnor, som försetts med röster från lokala körsångare. Varje gång det slängs sopor i den får man en vårsång som tack.   Tanken bakom de sjungande soptunnorna är att underlätta för människor att kasta skräpet på rätt ställe – i de väl synliga soptunnorna. Målet är att starta en god spiral där man tar hand om sitt skräp och att det beteendet sprider sig. Det kostar 3:60 per skräp som ska plockas upp av någon kommunal renhållningsarbetare mot 30 öre om skräpet hamnar i en soptunna som sedan töms.   De smarta soptunnorna drivs av solceller och återanvänder sin energi till att komprimera skräpet, vilket innebär att de behöver tömmas mer sällan än traditionella skräpkorgar. Eftersom de är ett slutet system drar de inte till sig skadedjur som råttor och getingar. Nu placeras tunnorna ut runt om i staden, men vid högtidliga tillfällen kommer de att fortsätta sjunga tillsammans. Stort intresse för RE:Source 65 ansökningar kom in till forskningsfinansiären RE:Source första utlysning. Nästan hälften av ansökningarna gäller materialåtervinning, därefter kommer resurseffektivitet/affärsmodeller och termiska eller biologiska processen inom energiområdet.   RE:Source är regeringens strategiska innovationsprogram som drivs av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Målet är att göra Sverige världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. Egen HVO-tank för sopbilar Gästrike återvinnare har byggt ett eget tankställe för HVO-diesel, vilket minskar koldioxidutsläppen från deras bilar med 50-90 procent. Tjänstebilarna drivs sedan en tid tillbaka antingen av el eller gas. Nästa steg är nu att fasa in Gästrike återvinnares övriga tunga fordon mot biogas.   För tillverkningen av den HVO-diesel som Gästrike återvinnare köper in används inte palmolja. Boden skapar nytt centrum Ett företagscentrum ska locka privata aktörer att etablera sig vid Brännkläppens deponi i Boden.   Boden Cleantech Center är arbetsnamnet för detta nya centrum – en arena där kommun, universitet och företag kan mötas och driva projekt eller utveckla tjänster och produkter. Bland annat hoppas man på nya sätt att hantera och återvinna avfall.   – Det finns inte så många deponier här uppe, så det finns stor potential. Det kommer att hända mycket när samhällena här uppe ska byggas om, säger kommunstyrelsens ordförande Inge Andersson.   Bland annat kommer flytten av Kiruna att generera stora mängder sulfidjordar som kräver behandling. Allt mer pantas Enligt färsk statistik från Returpack satte Sverige nytt pantrekord under 2015. I snitt pantade vi 171 burkar och PET-flaskor per person. Året innan var snittet 169 stycken. Totalt återvann vi cirka 1,69 miljarder förpackningar vilket motsvarar en energibesparing på 325 miljoner kWh. Den energin räcker för att värma upp 25 000 villor under ett helt år.   – Sedan pantsystemet infördes i Sverige för drygt 30 år sedan har antalet pantade förpackningar ökat stadigt varje år och idag återvinns omkring 84 procent av alla burkar och PET-flaskor. Det gör oss till ett av de bästa länderna i världen när det gäller pantning, säger Katarina Lundell, kommunikationschef på Returpack.   Allra mest pantades det i Värmland: 285 burkar och PET-flaskor per person. Söderhamn skrotar biogasen Det kommunala bolaget Söderhamn Nära lägger ner sin biogasproduktion. Man har inte nått tillräckliga volymer genom sin småskaliga rötningsteknik. Istället körs matavfallet till Uppsala och framtida samarbete med Gästrike återvinnare diskuteras. AVFALL OCH MILJÖ 3.16 sid 51


Avfall och Miljö nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above