Page 8

Avfall och Miljö nr 3 / 2016

.nyheter Klart för – Det är en process där vi inte använder några kemikalier som man inte använder i branschen ändå. Vi har delvis lånat teknik från massaindustrin, delvis hittat på egna lösningar, säger Henrik Norling. Att återvinna textilier som består av olika material är en utmaning. – Inledningsvis kommer vi att fokusera på så rent material som möjligt. Men de stora volymerna är i blandmaterial, så vi vill ta emot det så snart som möjligt. Vi har en plan för hur vi ska nå dit, säger Henrik Norling hemlighetsfullt. Material importeras För att kunna komma upp i tillräckligt stora mängder kommer Re:newcell att importera textil. Men man samarbetar också med aktörer inom Norden för att bygga upp en leverantörskedja. Kommuner och landsting nämns som intressanta samarbetspartners. Men det behöver vara sorterat innan det landar hos Re:- newcell. 70 miljoner kronor kommer anläggningen att kosta, framför allt bekostat av privata finansiärer och lån från Almi. Ett framtida producentansvar för textil, som nu utreds, är inte avgörande för återvinningen, menar Henrik Norling. – Det viktiga är att hela industrin tar sitt ansvar. På vilket sätt det sker, obligatoriskt eller frivilligt, det spelar ingen roll. TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE textilåtervinning Re:newcell kommer att etablera en verksamhet för återvinning av textil i Kristinehamn. Det blir en unik process inspirerad av pappersindustrin. VÅREN 2017 ska Re:newcells anläggning stå klar, inrymd i lokaler som en gång tillhört AkzoNobel. Det blir Sveriges första återvinning av textil och en av få anläggningar i Europa att kunna leverera fibrer som blir ny textil. Dissolving kallas produkten som ska produceras, inte olik pappersmassa. Den kommer att exporteras för att spinnas till ny tråd som kan återföras till textilproducenterna – den tekniken finns inte längre i Sverige. Re:newcells återvinningsteknik är något helt annat än den som företag på kontinenten har idag, menar vd Henrik Norlin. – Vi kan producera en värdefullare produkt. I Tyskland, Polen och Baltstaterna är det ofta mekaniskt återvunnet, det blir downcycling, säger han. Merparten av återvunnen textil används idag för att producera isolering, bilinredning och liknande, som innebär att möjligheterna till fortsatt återvinning av materialet är mycket begränsade. Egen teknik Det som nu byggs upp är en pilotanläggning. Första året ska cirka 2 000 ton textil återvinnas. Målet är 7 000 ton per år. Kokning av textilierna utgör grunden i återvinningen. Ingen bonus för biogas Den nyligen avlämnade bonus malus-utredningen föreslår att de som köper miljöbil ska ges en bonus från 2018. Biogasfordon omfattas dock inte av förslaget. BONUS MALUS-SYSTEMET blir i praktiken den nya miljöbilsdefinitionen. Den kan ge upp till 60 000 kronor i rabatt. Enligt förslaget ska rabatten beräknas utifrån de koldioxidutsläpp som fordonet ger upphov till. Biogasen hamnar då i samma klass som snåla dieslar, trots att biogasen betraktas som koldioxidneutral om man ser till hela produktionskedjan. – Konsekvenserna för biogas som fordonsdrivmedel är mycket problematiska. Förslaget, som det nu är utformat, riskerar inte bara att göra det oförmånligt med biogas till personbilar och lätta lastbilar. Än värre är att den inriktning som väglett utbyggnaden av ett världsunikt system för hantering av matavfall som omvandlas till biogas och biogödsel kan komma att raseras. Därför behöver den fortsatta analysen om konsekvenser breddas så att hela systemet beaktas och inte bara själva bränsleanvändningen, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige. Bonus malus-systemet syftar till att öka andelen fordon med lägre koldioxidutsläpp. Det kan därmed komplettera de mer generellt verkande drivmedelsskatterna och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan. Bonusen föreslås gälla personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar av fordonsår 2018 eller senare som registreras i vägtrafikregistret den 1 januari 2018 eller senare. TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE 0 Henrik Norling, vd på Re:newcell. sid 8 AVFALL OCH MILJÖ 3.16


Avfall och Miljö nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above