JORDEN RUNT
Murmansks
återvinning unga ordnar egen
I hela Murmanskregionen vittnar de jättelika sopbergen om avsaknaden av återvinningssystem.
Och giftiga utsläpp från smältverk där nickel utvinns skapar stora livlösa landskap. Att påverka
politikerna i frågor om miljö är svårt i Ryssland, men trots inskränkningar i organisationsfrihet och
ett hårdnande politiskt klimat väljer allt fler unga att ta striden för klimatet och mot föroreningar i
miljöorganisationen PiM.
TEXT VENDELA WIKSTRÖM, VENDELAS JOURNALISTIK
Ett färggrant kaos är den
första tanken som slår mig.
Hallens väggar är målade
i limegrönt. Den ena
pryds av olika bilder med
naturmotiv, uppsatta med
klädnypor på ett snöre. Längs den andra
hänger ett gult tyg med bruna slingrande
löv. Golvytan täcks till stor del av staplar
av ihopbuntade tillplattade kartonger.
Kontoret utgör en stor kontrast mot
den grå fasaden på den slitna byggnaden,
beläget några minuter från centrala
Murmansk.
– Det finns inget återvinningssystem i
Murmansk. Om du slänger något går det
direkt till soptippen. Vi samlar in papper
som människor själva lämnar till oss.
Volontärer som har bilar hjälper även till
och hämtar från pensionärer och funk-tionshindrade.
Sedan skickar vi det till
Sankt Petersburg en gång i månaden där
det återvinns, säger Daria Matveenkova.
År 2013 gick hon med i PiM, och är nu
projektledare och pressekreterare. PiM
är en systerorganisation till ”Natur og
38 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2019
Ungdom”, Norges största miljöskyddsor-ganisation
för unga. Den norska orga-nisationen
finansierar den största delen
av PiM:s verksamhet, något som inte är
oproblematiskt.
Utländskt stöd inte välkommet
Lagen om ”Foreign Agents”, som instif-tades
2012, har försvårat verksamheten
för många NGOs, icke-statliga organi-sationer,
i Ryssland. Den säger att alla
organisationer som tar emot utländsk
finansiering och sysslar med vad staten
betraktar som politisk verksamhet ska
registreras som foreign agents – annars
väntar kraftiga böter. PiM finns inte med
på listan, men har förändrat sin verk-samhet
efter varningar.
– Vi försöker hålla oss till säkra ämnen
och inte röra vid sådant som kan vara
väldigt känsligt, säger PiMs ordförande
Anton Boyarinov som kommit till kontoret.
En miljöorganisation som tilldelats
stämpeln Foreign Agent är ”Ecological
Watch of the North Caucasus”, som
gjort flera stora avslöjanden. Den leds
av den ryska miljöaktivisten Andrey
Rudomakha. I december 2017 blev han
svårt misshandlad för sin aktivism, vilket
uppmärksammades internationellt.
– Jag var rädd förut, och jag känner
fortfarande den där rädslan ibland, men
inte för min egen skull. Jag är rädd för
organisationens och våra medlemmars
skull. Vi diskuterar ofta hur vi kan minska
farorna, säger Daria.
Protester tystas
Tidigare protesterade PiM offentligt mot
oljeborrning i Arktis, nukleära problem
och mot de giftiga utsläppen från smält-verket
i Nikel några mil västerut. Sådana
aktioner genomförs inte längre. De var
inte heller framgångsrika, enligt Daria.
Medlemmar bötfälldes, och andra ryska
aktörer vågade inte samarbeta med PiM.
– Efter flera år sågs vi mest som extre-mister.
Bara utlänningar besökte oss, och
det var svårt att samarbeta med personer
i regionen. I skolan, på universiteten,
även bland journalister sade man ”hörni,
vi kan inte samarbeta med er även om vi
Daria Matveenkova
tillhör en växande
skara av miljö-
intresserade
ungdomar i
Ryssland.