Avfall och Miljö nr 3 2020

Småskalig teknik gör dem självförsörjande på el Finnspångs avfallsförbränning har saknat utvinning av el. Nu har de dock investerat i en ORC-turbin från Againity. – Målet med den nya ORC-turbinen är att generera el med hjälp av den överskottsenergi som bildas vid avfalls- förbränningen och den nya installatio- nen förväntas bidra till att täcka cirka 60 procent av vårt eget elbehov, säger Peter Selleby, chef Energi på Finspångs Tekniska. Det är ovanligt att kunna producera el vid en så pass liten anläggning – 10 MW värmeproduktion. Det är också speciellt att man kan nyttja värme vid så pass låg temperatur som 150°C. Turbinen har en maxkapacitet på 450 kW el, men kommer ändå att innebära avsevärt minskade elkostnader för Finnspångs Tekniska. Målet nås inte trots pantrekord Under 2019 pantade vi över 2,15 miljarder burkar och PET-flaskor i Sverige. I snitt pantade varje person 208 förpackningar, något fler än under 2018. Sammanlagt har drygt 43 000 ton aluminium och PET sorterats i Pantameras anläggning för att återvinnas till nya burkar och flaskor. Trots de många insamlade för- packningarna nåddes inte målet om 90 procents återvinning. Burkarna stannade på 85,8 procent och PET-flaskorna på 84,1 procent. Småländska kärl kopplas upp Södra Smålands Avfall och Miljö, SSAM, inleder ett försök med behovsanpassad sophämtning i samarbete med Växjöbostäder, Suez och nätverksleverantören Wexnet. 400 sopkärl i Växjö ska med trådlö- sa sensorer meddela när de börjar bli fulla och alltså behöver tömmas. Mellan 15 och 20 procent av sop- kärlen är idag tomma när sopbilen kommer för att tömma dem. – Genom att tömma kärlen först när de är fulla sparar vi både tid och pengar och förbättrar miljön eftersom sopbilarna använder min- dre bränsle, säger Per Gunnarsson, verksamhetsutvecklare på SSAM. riskhantering. Kompost på 24 timmar På Högberga Gård på Lidingö har man hittat sin lösning för att minska sitt klimatavtryck avsevärt: en kompos- teringsmaskin som på bara ett dygn omvandlar en hel dags matrester till fin, näringsrik jord. 74 kg avfall blir 7,5 kg kompostjord. Att gödningen kan användas på gårdens egna odlingar. Alla gäster får också med sig en liten papperspåse med återvunnen jord, som visualise- rar att resterna redan fått nytt liv. En stor vinst är att mängden transporter minskar. I sin hållbarhetsrapport för 2019 slår Nilson Group ägare till Skopunkten, fast att: ”hållbarhet för oss innebär att förhålla oss till planetens begränsning- ar och att skydda miljön.” Efter att ha granskat vad som hamnar i butikernas sopcontainrar kunde Expressen avslöja att butikskedjan skär sönder och släng- er osålda skor. – Om det är flera av samma modell handlar det antagligen om ett produk- tionstekniskt fel. Då gör man dem obrukbara genom att skära sönder dem, för att de inte ska hamna på marknaden. I förlängningen vill vi ha återbruk där, men som det ser ut i dag finns det begränsade möjligheter för det, säger Nilson Groups produktions- chef Daniel Ganstrand till Expressen. Skopunkten inte så hållbara Rapport krossar plastmyter Ingen kommer undan plasten – det konstateras i en ny skrift från Mistra med samma namn, som säger sig krossa myter och belysa problem och möjligheter med materialet. Aktuell forskning visar på nya bioplaster som en lösning, bättre återvinning en annan. Inte minst behöver vi nyttja den plast vi redan har omkring oss bättre genom att använda den längre och till rätt saker, menar författarna. Må ska återvinna deponigas Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB har fått 1,8 miljoner kronor i stöd från Natur- vårdsverket för att minska utsläppen från deponin på Må avfallsanläggning. Bidraget som förmedlats via Klimatklivet investeras i en så kallad RTO-anlägg- ning – regenerativ termisk oxidation. Det blir en av de första anläggningarna i sitt slag i Sverige att användas för deponigas. Anläggningen förbränner metangas och gör det möjligt att nyttja värmen som alstras. Miva planerar att utnyttja tekniken till uppvärmning av de egna lokalerna inom avfallsanläggningen på Må. 50 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2020