AVFALL OCHMILjÖHär avgörs plastens framtid Fyra lösningar för FNI De fixar förpackat matavfall Sopolycka gav böter Svensk forskning i Brasilien Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #5/2023 FORSKAREN OM EKODESIGNFÖRORDNINGEN: Momentum för förändring
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #5/2023 Bättre koll på index ................................................33 Skatt på bärkassar het potatis .................34 Hållbarare städning ...............................................35 Produktnytt ......................................................................36 Fråga juristen ................................................................36 Jorden runt ......................................................................37 Svensk forskning bistår Brasilien ...........38 AVFALL SVERIGE ..............................................40 NOTISER ........................................................................44 TEMA EKODESIGN ..........................................12 AKTUELLT Inblick i globala plastförhandlingar .......22 Fyra lösningar för FNI ...........................................24 Laholm sänker taxan............................................26 De får dispens för matavfall .........................26 Ny tjänst guidar till ÅVS .....................................27 Producenterna redo för nytt ansvar ......28 Test för att ta emot förpackad mat .......30 Ny återvinning av lustgasflaskor ..............31 Här skannar sopbilen vägen ........................32 De återbrukar impregnerat virke ..............33 6 19 46 28 38 14 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Så klimatsmart är återvinning ...................... 6 Budget utan avfallssatsning ............................ 6 Hushållsavfall i siffror ............................................ 7 Svårt nå globala målen ........................................ 7 Biogasen ökar och minskar ............................. 8 Sopolycka gav böter ................................................. 8 Mer automatisk plaståtervinning ............... 9 Linköping blir hub för däck ................................ 9 Otillåten direktupphandling ...........................10 Affärsnytt ...........................................................................10
www.finncont.se Sverige är vackert – när det är rent Finncont® Wakka Finncont UWS -underjordssystem Vi har en rad olika avfallinsamlingssystem, för att kunna matcha olika stilar och insamlingsbehov i olika miljöer. Flera av våra avfallssystem är dessutom 100% återvinningsbara i slutet av sin livscykel. De går också att modernisera eller anpassa om behoven ändras. Vi erbjuder en helhet som är bra för dig, slutanvändaren och miljön. Finncont® Blok2 Finncont® Luowia Smarta lösningar för miljö- och avfallshantering
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Klimataktivist – javisst! LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 7 november 2023 OMSLAGSBILD André de Loisted UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 38. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 NÄR DESSA RADER skrivs har John Hassler just presenterat sin utredning om Sveriges klimatpolitik som ska utgöra underlag till regeringens handlingsplan. FÖRSLAGET VERKAR VARA att klimatmålen i huvudsak består. I praktiken slopas dock 2030-målet för transportsektorn; +DVVOHU PHQDU DWW GHW LQWH EHK|YV VSHFL¿- ka sektorsmål formulerat i termer av bokförda utsläpp. METAN LYFTS FRAM som ett viktigt fokusområde. Däremot uppmärksammas inte att biogasproduktion av gödsel är en fantastisk lösning, som inte bara förhindrar metanutsläpp utan också skapar ett av världens mest hållbara biobränslen och ett riktigt klimatsmart alternativ till fossila insatsvaror inom industrin. MILJÖ- OCH KLIMATMINISTER Romina Pourmokhtari slog vid presskonferensen, där Hasslers utredning presenterades, fast att Sverige ska vara klimatneutralt till 2045. Det är glädjande. Men hur ska det gå till om inte alla krafter samlas och alla möjligheter utnyttjas? DET FAKTISKA KLIMATARBETET sker dock inte i Regeringskansliet. Däremot bidrar Avfall Sveriges medlemmar varje dag till målet om ett klimatneutralt Sverige år 2045. Därför är det extra roligt att just nu kunna berätta om hur vi fått möjlighet att sprida vår kunskap och våra sysWHPO|VQLQJDU WLOO ÀHU JHQRP WYn SURMHNW UKRAINA ÄR FOKUS för det ena projektet. Här har Sida engagerat Avfall Sverige för att bistå med såväl akuta insatser som mer långsiktig uppbyggnad av en hållbar avfallshantering. (Läs mer om detta på sidan 42.) DET ANDRA PROJEKTET har alla världens utvecklingsländer som fokus. På uppdrag av FN:s miljöprogram UNDP etableras nu ett kompetenscentrum i Sverige, som kommer att stödja lokala och regionala beslutsfattare med underlag och råd i arbetet med att utveckla hållbara system för avfallshantering. En viktig del i detta är den e-learning-utbildning som lanserades i slutet av september. (Läs mer om detta på sidan 40.) I BÅDA DESSA projekt har Avfall Sveriges medlemmar centrala roller. Det är i direkt kommunikation mellan svenska kommuner eller avfallsbolag och utländska dito som insikter föds och förståelse fördjupas. Många är redan involverade, PHQ GHW ¿QQV SODWV I|U ÀHU PHGOHPPDU att delta. Det kan gälla kunskap om teknik, administration och verksamhetsstyrning, eller utrangerade men väl fungerande sopbilar som kan rulla på vägar i andra länder. Anmäl ert intresse och berätta hur ni kan bidra! DET INTERNATIONELLA ENGAGEMANGET är verkligen klimatarbete i praktiken. Avfall beräknas idag stå för cirka 10 procent av de klimatutsläpp som härstammar från människlig aktivitet, främst på grund av deponering – eller dumpning – av RUJDQLVNW PDWHULDO 'HW ¿QQV DOOWVn VWRUD vinster att göra genom bättre behandlingsmetoder. På köpet spar vi energi och materiella resurser och minskar utsläpp av farliga ämnen. NÄR REGERINGEN KALLAR till ett uppföljande möte inför sin klimathandlingsplan kommer Avfall Sverige därför att hänga på låset och berätta om de möjligheter som kunskapen inom vår sektor ger. Avfallsexperter är klimataktivister på riktigt. TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 NYHETER Få avfallsnyheter i budgeten Skatten på plastpåsar avskaffas, Klimatklivet stärks och deponiskatten höjs. Det är några av förslagen i regeringens budgetproposition för 2024. SKATTEN PÅ PLASTPÅSAR infördes 2020 som ett svar på EU-krav. Tre kronor dyrare kassar bidrog till att minska konsumtionen av bärkassar: från 80 bärkassar per person och år 2017 till 15 under 2022. Det innebär att Sverige med god marginal nått EU:s mål om 40 bärkassar. 0HQ QX YLOO UHJHULQJHQ DYVND̆ D VNDWW en. Regeringen menar att den förvisso kan bidra till att minska användningen av plastbärkassar, men att den samtidigt leder till ökad resursförbrukning då plastbärkassar ersätts av papperskassar som kräver mer energi och vatten vid tillverkningen. Avfall Sverige avslog förslaget i sitt remissvar. Enligt förslaget tas skatten bort den 1 november 2024. Ökade bidrag för större kliv Klimatklivet förstärks med 800 miljoner kronor under 2024 utöver de dryga 3 miljarder som tidigare beslutats, och regeringen avser att öka detta ytterligare med 2 respektive 2,5 miljarder under 2025 och 2026. Satsningen förlängs också till 2028. Även Industriklivet ökas under 2024 men minskar därefter, och 2026 ska satsningen halveras jämfört med 2023. Samtidigt breddas dessa bidragssystem Vn DWW ÀHU DYIDOOVUHODWHUDGH VDWVQLQJDU NDQ ges stöd. Anslaget får exempelvis användas för utgifter som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser som forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar, exklusive driftstöd för bio-CCS som har ett särskilt stöd. Dyrare deponering Som väntat föreslås höjd skatt på avfall som deponeras till 725 kronor per ton avfall, något som Avfall Sverige motsatt sig i sitt remissvar. Samtidigt slopas det årliga schabloniserade tillägget om två procentenheter. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Befrielse från energiskatt på el som används för infångning av koldioxid vid CCS-installationer föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024. Oklar väg mot cirkularitet En cirkulär och biobaserad ekonomi lyfts fram som en möjliggörare för att lyckas med klimatomställningen och en hållbar tillväxt. För att målet ska nås bedömer regeringen att trenden av ökande avfallsmängder behöver vända och materialåtervinningen öka ytterligare. 12 av 16 miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till 2030. Regeringen konstaterar att utvecklingen går åt fel håll, bland annat vad gäller miljö- och klimatpåverkan från konsumtion av material och produkter. Anspråk på mark och uttag av naturresurser driver på utarmningen av den biologiska mångfalden. Dock ses en positiv utveckling vad gäller giftfria kretslopp. Regeringen anser att det är nödvändigt med en ambitiös avfallspolitik men lägger i nuläget inga skarpa förslag. Naturvårdsverkets möjligheter att arbeta med dessa frågor begränsas också. Under 2024 får de knappt 1 % ökade anslag jämfört med 2022, men året därpå en minskning med drygt 8 %. Hur neddragningen ska genomföras får myndigheten själv avgöra. En tröst är förslaget om en fortsatt premie till produktion av gödselbaserad biogas. Det föreslås också en höjning av biogasstödet med 200 miljoner kronor per år för 2024–2026. Utsläpp av hundratusentals ton klimatgaser uteblev förra året tack vare alla förpackningar som invånarna i Sverige lämnade in till återvinning. Det visar ny statistik från Förpackningsinsamlingen, FTI. DE FÖRPACKNINGAR SOM Sveriges invånare lämnade till återvinning via FTI:s insamlingssystem förra året bidrog till undvikna utsläpp motsvarande hela 528 891 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från att köra 66 000 varv runt jorden med en bensinbil. Statistiken visar också att om alla förpackningar som hamnade i restavfallet förra året i stället hade källsorterats och lämnats till återvinning, hade det inneburit minskade utsläpp motsvarande PLOMRQHU À\JUHVRU WXU RFK UHWXU mellan Göteborg och Stockholm. Klimatsiffror från FTI LÄS MER om beskattning av plastpåsar på sidan 34. FOTO ANDREAS OFFESSON
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Det är halvtid för Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG). Vid en analys av första halvlek ser det dock ganska dystert ut. VID FN-TOPPMÖTET den 18 september konstaterades att det bara är 15 procent av målen och delmålen som går framåt enligt plan medan för 50 procent är utvecklingen svag eller otillräcklig och övriga har stagnerat eller till och med gått bakåt. Generalsekreterare António Guterres sa vid sitt inledningsanförande att “Instead of leaving no one behind, we risk leaving the SDGs behind.” Klimatförändringarna, Rysslands invasionskrig i Ukraina och effekterna av Coronapandemin är några av orsakerna till den negativa utvecklingen PHQ lYHQ EULVWDQGH ¿QDQVLHULQJ RFK XWvecklingsbistånd samt skuldkris och höga räntor bidrar till den dåliga utvecklingen. 'HW ¿QQV GRFN RPUnGHQ PHG SRWHQWLDO I|U positiv förändring, till exempel digitalisering och ökad tillgång till internet och mobila nätverk. För Sveriges del ser det dock lite ljusare ut. När det gäller Sverige så går det att konstatera att stora delar av agendan omsätts i praktisk handling på lokal och regional nivå. Många kommuner använder agenGDQ L VLQ YHUNVDPKHW RFK ÀHUD DUEHWDU systematiskt med agendan genom att till exempel inkludera den i ordinarie mål, budgetprocesser och uppföljningssystem. 'HVVXWRP ¿QQV HWW VWRUW HQJDJHPDQJ KRV våra kommuner att samverka med det lokala näringslivet och civilsamhället för att öka tempot i genomförandet. Så även om det ser ganska mörkt ut just nu vet vi att många matcher har vänt i andra halvlek. Förutom att arbeta för att genomföra de globala målen på hemmaplan är det många kommuner som också medverkar i Avfall Sveriges samarbete med UNDP för att bidra till ökad miljö- och klimatnytta lokalt, och globalt, och därigenom nå målen i Agenda 2030. Svårt nå globala målen TEXT KATARINA SUNDBERG, AVFALL SVERIGE Avfall Sveriges årliga statistik över hushållsavfallet på läns- och kommunnivå för 2022 publicerades i september. Här kan du djupdyka i siffror om avfallsmängder, avfallsavgifter och återvinning. RAPPORTEN VISAR ATT det nu är 75 kommuner som har infört fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för en- och tvåfamiljshus. Det är en ökning med 14 kommuner sedan 2018. Det vanligaste insamlingssystemet är fyrfackskärl, som används av 89 procent av dessa kommuner. – Vi ser fortfarande att mängden insamlade förpackningar per person är betydligt högre i kommuner med FNI jämfört med de som inte har det. Det är lovande inför 2027, då alla kommuner ska ha infört det, säger Jenny Westin, seniorrådgivare på Avfall Sverige. En stor utbyggnad av separat insamling av matavfall har också skett. Till och med 2022 hade 267 kommuner infört det, i större eller mindre omfattning. Endast 23 kommuner återstår. – Vi ligger ganska bra till inför årsskiftet 2024, då alla ska samla in matavfallet separat, konstaterar Jenny Westin. 62 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av mat- och restavfallet. Övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Det går inte att se någon direkt skillnad i avfallsavgiften, varken i villa eller i lägenhet, beroende på driftform för insamlingen. Länsstatistiken visar att Stockholms län har störst kapacitet när det gäller energiåtervinning av hushållsavfall, 410 200 ton 2022. Skåne län ligger högst gällande biologisk återvinning, totalt 120 800 ton mat- och trädgårdsavfall. Med hushållsavfall avses det avfall som uppkommer hos hushåll och verksamheter och som ingår i det kommunala avfallsansvaret enligt miljöbalken 15 kap. 20 §. Jämfört med begreppet kommunalt avfall inkluderas slam samt bygg- och rivningsavfall från hushåll medan avfall från parkskötsel och gaturenhållning inte ingår. Nu är Hushållsavfall i siffror här LADDA NER Hushållsavfalls i siffror 2022 från avfallsverige.se 15 procent Gått framåt enligt plan 50 procent Svag eller otillräcklig utveckling Utveckling av globala målen i halvtid 35 procent Stagnerat eller gått bakåt
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 NYHETER Flytande biogas ökar kraftigt Den totala biogasanvändningen i Sverige minskade med 8 procent under 2022. Men användningen av flytande biogas, LBG, ökade med 142 procent. Det visar ny statistik från Energigas Sverige. En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan, som kan användas som fordonsbränsle, injiceras på ett gasnät eller ersätta naturgas i exempelvis industriella processer. Rötresten som uppstår i biogasanläggningarna innehåller många viktiga näringsämnen. Under 2022 levererade svenska samrötningsanläggningar drygt 1,8 miljoner ton biogödsel som användes som gödningsmedel i jordbruket. – Det är frustrerande att biogasproduktionen inte ökar tillräckligt snabbt när behovet är så stort och nyttorna så många. Att bygga ny produktion tar tid inte minst genom långdragna tillståndsprocesser. Samtidigt kräver investeringsbeslut förutsägbarhet och långsiktigt stabila styrmedel. Det har varit stor osäkerhet kring nivåerna och långsiktigheten i biogaspremierna, med Klimatklivets framtid och nu kaoset med indragen skattebefrielse. Det är därför mycket glädjande att regeringen i höstbudgeten slår fast att biogaspremierna bibehålls och förstärks 2024–2026 och att det för biogasen så viktiga investeringsstödet genom Klimatklivet förstärks och förlängs. Det var en välkommen vändning från regeringen, säger Tony Clark, VD på Avfall Sverige. Statistiken samlas in och sammanställs årligen av Energigas Sverige tillsammans med Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund, på uppdrag av Energimyndigheten. Karlstad Energi döms till 300 000 kronor i företags- bot, sedan en sophämtare skadats svårt. OLYCKAN INTRÄFFADE FÖR ett drygt år sedan i Molkom. En nyanställd fastnade bak på sopbilen och släpades 50 meter efter fordonet. Han bröt båda benen och fotlederna och huden skrapades bort på ÀHUD VWlOOHQ Åklagaren menar att Karlstad Energi borde ha informerat bättre om säkerhetsregler och riskerna med att åka bak på bilen. ± 2O\FNDQ YLVDU DWW GHW ¿QQV WLOOIlOlen när rutinerna inte följs. Det är inte Böter efter olycka DEN SVENSKA PRODUKTIONEN av biogas uppgick till 2,3 TWh biogas, samma nivå som under 2021. Merparten kom från samrötningsanläggningar, där matavfall behandlas. Därtill importerades 1,9 TWh biogas – framför allt från Danmark. Den totala biogasanvändningen landade därmed på drygt 4,4 TWh. Knappt 9 procent av den biogasen som används är LBG, men det är alltså en snabbt växande andel som mer än fördubblats sedan 2021. meningen att någon ska stå där mannen stod på sopbilen. Men ibland försöker man väl använda sig av egna lösningar. Det är just därför det är viktigt att tala om den säkerhetskultur som ska gälla, säger Erik Kornfeld, vd på Karlstad Energi till tidningen Transportarbetaren. Den olycksdrabbade anställde arbetstränar idag på en av Karlstad Energis återvinningscentraler. 5 4 3 2 1 0 Produktion av LBG och antal anläggningar 2012–2022 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 År 2012 Antal anläggningar Produktion LBG (GWh) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER I oktober invigde Stena Recycling en ny automatisk processen för att återvinna hårdplast. Närmare hälften av de däck som kasseras varje år ska kunna tas emot i Linköping och producentansvarsorganisationen Svensk Däckåtervinnings nya anläggning. I SEPTEMBER 2022 tog Stena Recycling över Swerecs plaståtervinningsanläggning i småländska Lanna. I oktober, ett drygt år senare, står nya maskiner klara att ta emot hårdplast, bland annat grovplast från kommunerna. Den nya processen beskrivs som den första helt automatiseUDGH L 6YHULJH I|U SURGXNWLRQ DY Vn NDOODGH ÀDNHV VRP DQYlQGV för produktion av nya produkter. Anläggningen kan ta emot 15 000 ton hårdplast årligen. I SEPTEMBER INVIGDES den fyra hektar stora anläggningen, som är placerad på Tekniska Verkens område Gärstad. Här ska 42 000 ton däck bearbetas mekaniskt till klipp och granulat med teknik som beskrivs som världsledande. – Vi anpassar hela värdekedjan, från verkstad till utleverans av material efter att skapa funktion och miljönytta i de olika tillämpningarna, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning. Materialet blir ny råvara som kan bearbetas vidare genom till exempel pyrolys och devulkansiering. Nästa steg i processen överlåts dock till samarbetspartnern Rubber Inovation, som ska återvinna klippet till kemikalier och nytt råmaterial. Tanken är att även de framöver ska etablera sin verksamhet till Gärstad. Effektivare plaståtervinning Ny hub för däckåtervinning Med JOAB som helhetsleverantör får ni tillgång till en rad anpassade sopbilsaggregat med smart design och avancerad teknologi för högsta produktivitet och kostnadseffektivitet. Våra sopbilsaggregat är naturligtvis miljövänliga och anpassade för batteri- och bränslecellsteknik, samt bränsledrivna chassin. Med JOAB kan du alltid vara säker på att få den hjälp du behöver, när och vart du än befinner dig tack vare vår rikstäckande serviceorganisation. Läs om nya plaståtervinningen i Motala i Avfall och Miljö nr 1 2024
NYHETER SRV Återvinning ska betala 1,8 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift på grund av otillåten direktupphandling. HÖSTEN 2021 VALDE SRV att teckna ett separat avtal om matavfallspåsar i stället för att göra avrop på ett redan EH¿QWOLJW UDPDYWDO DYVHHQGH DYIDOOVNlUO RFK DYIDOOVSnVDU SRV menar att marknadsläget med brist på rätt papperskvalitet lett till att ingen leverantör utöver JD Stenqvist kunnat garantera leveransen. $Y /DJHQ RP R̆ HQWOLJ XSSKDQGOLQJ /28 IUDPJnU DWW ett sådant förfarande endast får användas om det inte ¿QQV QnJRW ULPOLJW DOWHUQDWLY RFK DYVDNQDGHQ DY NRQkurrens inte beror på en konstruerad avgränsning av förutsättningarna för upphandlingen. Den upphandlande P\QGLJKHWHQ PnVWH LQWH EDUD YLVD DWW GHW ¿QQV WHNQLVND skäl utan även att de tekniska skälen gör det absolut nödvändigt att kontraktet tilldelas ett visst företag. Förvaltningsrätten menar att SRV:s marknadsundersökning varit begränsad till kontakt med de tre leverantörer som återfanns på det rikstäckande ramavtalet, vilket ses som otillräckligt, och underkänner också SRV:s övriga bevisning. Omständigheten att två av leverantörerna vid kontakt i september 2021 inte lämnat garantier eller intresse av att leverera efterfrågade volymer till just SRV innebär inte att undantag från LOU kan göras. – Det var en väldigt speciell tid när vi gjorde den här upphandlingen. Det var mitt i en pandemi och det var brist på kraftpapper till matavfallspåsar. För att vi ska kunna utföra vårt samhällsviktiga uppdrag måste vi ha matavfallspåsar och det var svårt att hitta en leverantör som kunde leverera de stora mängder påsar som vi behöver. Vi anser att vi skrev avtal på ett riktigt sätt, HQOLJW GH XQGDQWDJ VRP ¿QQV L ODJVWLIWQLQJHQ HIWHUVRP omständigheterna var så speciella. Men Konkurrensverket gör en annan tolkning. Vi har lämnat in invändningar mot Konkurrensverkets slutsatser, men Förvaltningsrätten har inte tagit hänsyn till detta utan går på verkets linje. Då väljer vi att godta beslutet och tar det här som en lärdom framåt, säger Mette Holst vd för SRV återvinning AB. Avtalets totala värde uppgick till drygt 25 miljoner kronor. AFFÄRSNYTT Böter för inköp av matavfallspåsar 10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 Hartung till Alingsås Jeanette Hartung är ny avfallschef i Alingsås kommun. Hon kommer närmast från tjänsten som enhetschef för återanvändning i Mölndal, men har innan dess arbetat med avfallsfrågor i Göteborg, Härryda och Partille. I grunden är hon ingenjör från kemiteknik med inriktning mot miljö- och vattenteknik, men halkade in på avfallsområdet och har sedan blivit kvar. – Mitt första jobb handlade om den regionala avfallsplanen. Sedan har jag fokuserat på insamling och återvinningscentraler, och nu blir det återigen mer ett helhetsansvar. Det känns bra att knyta igen säcken, helst som det nu händer så otroligt mycket, säger Jeanette Hartung. Alingsås har redan en utbyggd fastighetsnära insamling vid småhus, men matavfallsinsamlingen har hittills varit frivillig. En deponi väntar också på sluttäckning och samtidigt som den nya regionala avfallsplanen ger ett bra stöd innebär den också nya utmaningar: – Vi har en fin verksamhet på ÅVC med samarbete kring husgeråd och textil, men jag ser möjligheter från tidigare arbetsplatser att det finns mer material att återbruka. 20 procent av allt som kommer in ska återbrukas, det är ganska stora mängder, då gäller det att titta på andra fraktioner. Men här finns en stor vilja att göra saker, så det känns kul. Företrädaren John Eriksson är numera vd för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Bioteria köper Rensa Miljöteknikföretaget Bioteria Technologies AB blir enligt uppgift Nordens största aktör inom fastighetsnära avloppsteknik genom sitt förvärv av Rensa Avskiljarteknik AB. Nytillskottet är ett teknikföretag som har specialiserat sig på spillvatten- och matavfallssystem från restaurang och storkök, bland annat genom att utveckla fettavskiljare och pumpstationer. Världens största LBG-anläggning I somras togs de första leveranserna emot vid Biokrafts anläggning intill Södertörns biogasanläggning för att producera flytande biogas, LBG. Enheten har en produktionskapacitet på 220 GWh per år och är därmed världens största i sitt slag. Ägare är Biokraft (före detta Scandinavian Biogas), som genom investeringen dubblerar sin produktion av LBG. Gasum storägare i LBG Gasum har förvärvat två tredjedelar av det svenska biogasuppgraderingsbolaget Liquidgas Biofuel Genesis AB, som äger och driver en biogasuppgraderingsanläggning i Helsingborg. Resterande aktier ägs av Nordvästra Skånes Renhållningsbolag AB (NSR). Förvärvet är en del av Gasums strategiska mål att tillgängliggöra sju terawattimmar förnybar gas på marknaden årligen till 2027.
563#04&1"3"503 A05:24 5 XXX SFDZDMJOHUFLOJL TF MAX A* SPCPUJD TPSUJOH /*)05 4%4 WJOETJLU &GGFLUJWBSF UFLOJL #ÊUUSF LPOUSPMM &UU FOEB TUFH -ÊHSF ESJGULPTUOBE #BSB TPSUFSJOH *OHB QBVTFS Lindner Recyclingtech Krossar för avfall och trä, bränsleberedningslinjer, RDF-anläggningar, biobränsleanläggningar, enstegsframställning av RDF-bränsle med Polaris. Plaståtervinnings- anläggningar Kompletta plaståtervinningsanläggningar för alla återvinningsbara plaster. Rivare, shredders, kvarnar, granulatorer, knivkvarnar och mer, från avfall till pellets.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 TEMA EKODESIGN Med ett cirkulärt tänk redan på designstadiet kan produkter och material få ett längre liv. EU lägger just nu sista handen vid en ny förordning för ekodesign som kommer att omfatta i princip alla varor på den inre marknaden. Men vad innebär de nya reglerna? Vilka produkter omfattas? Hur påverkas konsumenter och producenter – och vad betyder den nya förordningen för avfalls- och återvinningsbranschen? TEXT SVEN E LINDBERG, LINDBERG IMAGINEERING AB FOTO ANDRÉ DE LOISTED mellan ministerrådet, Europaparlamentet och Kommissionen. ESPR ska ersätta det tidigare Ekodesigndirektivet från 2008/2009 och omfattar avsevärt ÀHU SURGXNWHU RFK U\PPHU PHU GHWDOMHrade krav i ett regelverk som ska gälla för hela EU. Gemensamma regler för hela EU Carl Dalhammar är docent och universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet, IIIEE, i Lund samt vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Han forskar och undervisar om industrifrågor RFK FLUNXOlU HNRQRPL FLUNXOlUD D̆ lUVPRGHOOHU RFK H̆ HNWHQ DY ROLND VW\UPHGHO på företag i omställningen från en linjär till en cirkulär produktkedja. – Ekodesigndirektivet kom redan för 15 år sedan men fokuserade då IUDPI|U DOOW Sn HQHUJLH̆ HNWLYLWHW RFK energimärkning av vitvaror och belysningsprodukter. Nu kommer en viktig och efterlängtad uppdatering av detta regelverk, där den gamla ramverkslagstiftningen ersätts av en förordning som blir gemensam för hela EU och utvidgas till att omfatta i princip alla produkter på EU:s inre marknad, förutom livsmedel och läkemedel. Kommer att ta tid Den nya ekodesignförordningen utgör ett viktigt steg mot en cirkulär ekonomi inom EU, menar Carl Dalhammar, men tillägger att vi inte ska ha alltför stora förväntningar på att omställningen ska gå lätt eller snabbt. – ESPR skapar momentum för förändring, men det kommer att ta tid. Det är ytterst komplext att få till ett väl fungerande regelverk, eftersom det är så många proKRAVET PÅ ÅTERVUNNET MATERIAL I NYA PRODUKTER KAN BLI EN KICKSTART FÖR ÅTERVINNINGSINDUSTRIN.” Vitvaror skrotas ofta efter bara några år. Nu ska det bli ändring på det. E U har satt upp mål som innebär att medlemsländerna senast 2050 ska vara klimatneutrala – och att EU:s nettoutsläpp ska vara minst 55 procent lägre 2030 än de var 1990. För att nå målen krävs en långtgående omställning till en cirkulär HNRQRPL PHG H̆ HNWLYDUH UHVXUVDQYlQGning och mindre avfall. I mars 2022 presenterade Europakommissionen ett ”Sustainable Products Initiative” för att göra hållbara produkter till norm i EU. En av hörnstenarna i detta initiativ är förordningen Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) som under hösten ska förhandlas i så kallade triloger Nya EU-regler för ekodesign öppnar nya möjligheter Märkningen för energieffektivitet kan snart få en uppföljare som visar på en bredare hållbarhet.
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 EKODESIGN TEMA duktgrupper som berörs i så många olika avseenden. Dessutom ska EU:s förordQLQJ KDUPRQLVHUDV PHG EH¿QWOLJ ODJVWLIWning på nationell nivå. Min bedömning är att det kommer att dröja åtminstone fem år innan vi kommer att se ett verkligt genomslag av det nya regelverket. Viktigt steg åt rätt håll 6DPWLGLJW ¿QQV GHW HQ ULVN I|U DWW YL NRPPHU DWW In VH LQOnVQLQJVH̆ HNWHU Sn YLVVD områden, det vill säga att enskilda länder som har gått längre än den nya ekodesign- förordningen tvingas anpassa sig till EU-regelverket, menar Carl Dalhammar. – Men sammantaget innebär ESPR ett stort steg åt rätt håll, dels för EU:s inre marknad, dels som inspiration till ett liknande globalt regelverk. Ekodesign-förordningen omfattar allt från kläder, skor och möbler till däck, kosmetika och leksaker. Dessutom berörs insatsmaterial som plast, stål och aluminium. Den innebär utvidgade krav på energimärkning, hållbarhet, reparerbarhet och tillgång till reservdelar. Dessutom kommer det i vissa fall att ställas krav på att produkterna ska innehålla en viss mängd återvunnet material och är designade för att både komponenter och material ska kunna återanvändas och/ eller återvinnas. Minimerar avfallsmängderna Det nya regelverket innebär att produkterna får ett längre liv, vilket i sin tur leder till minskad resursanvändning och minskade avfallsströmmar samt i förlängningen även till färre men bättre produkter på marknaden. – Framtiden ligger inte i billig massproduktion om vi ska nå klimatmålen, utan i att de produkter som säljs håller högre kvalitet, håller längre och lättare kan återbrukas eller återvinnas, säger Carl 'DOKDPPDU 'HW |SSQDU I|U Q\D D̆ lUVmodeller anpassade för en cirkulär ekonomi där man kanske hyr i stället för att köpa – vilket gör att producenten får helt andra incitament för att tillverka hållbara och reparerbara produkter. Öppnar nya affärsmöjligheter Den cirkulära omställningen leder också till nya produkt- och materialströmmar inom återvinnings- och avfallsbranschen. – Kravet på återvunnet material i nya produkter kan bli en kickstart för återvinningsindustrin där nya regler och standarder gör det lättare att fokusera på material som går att återvinna med H̆ HNWLYD PHWRGHU L VWRUD YRO\PHU ± PHQ också på återvinning av nischade material av särskilt stort värde. Dessutom skapas förutsättningar för att utveckla nya tjänster och lösningar inom återvinnings- och avfallssektorn för att reparera, uppgradera och återvinna material och komponenter som kan användas i nya produkter. – Fokus kommer i vissa fall att förskjutas från avfall mot återvinning och återanvändning i takt med att produkterna och materialen får ett högre värde när det blir obligatoriskt att använda återvunnet material i tillverkningen. Kräver medvetna konsumenter En av de stora utmaningarna i omställningen till cirkulära produktkedjor är att marknaden i så hög grad bygger på massproduktion av billiga varor och att GH ÀHVWD NRQVXPHQWHU LQWH YLOO HOOHU DQVHU sig ha råd att betala för dyrare men mer hållbara produkter. – Därför måste vi göra det tydligt att en produkt som håller bara ett eller ett par år ofta blir dyrare i långa loppet än om du väljer en produkt av högre kvalitet som håller länge och går att återbruka eller återvinna. Här kan information och märkning spela en viktig roll för att få med sig konsumenterna – och det är nödvändigt om det här ska lyckas. Globalt genomslag EU-länderna har i många avseenden varit drivande i miljö- och klimatfrågor och satt standarder som gäller även globalt. – Det är en förhoppning att det ska fungera på samma sätt med ESPR. Menar vi allvar med att tala om en grön ekonomi så måste vi skapa ett rättvist system för cirkulär ekonomi som inte bara gäller Europa, utan som även fungerar globalt, säger Carl Dalhammar. FAKTA OM ECODESIGN-FÖRORDNINGEN (ESPR) EU:s ekodesignförordning ESPR ersätter och kompletterar Ekodesigndirektivet från 2008/2009. Fokus i det gamla direktivet låg på energieffektivitet. 2019 kompletterades Ekodesigndirektivet med regler om rätten att reparare vissa produkter, bland annat vitvaror. Den nya förordningen, som ska implementeras i samtliga EU-länder, omfattar en rad produkter som textilier, skor, möbler, elektronik, porslin, fiskenät, keramik, kosmetik – men inte livsmedel och läkemedel. ESPR är en ramlag, så krav på dessa produktgrupper sätts genom produktgruppspecifika lagar. I ESPR ställs bland annat krav på funktion, hållbarhet och märkning, mininivåer för återvunnet material i nya produkter samt att nya produkter är designade för att enkelt kunna återbrukas, uppgraderas och återvinnas. Dessutom kompletteras ESPR med lagstiftning som förbjuder förstöring av osålda textilprodukter och elektronik, sannolikt beslutas om förbud mot att slänga textilier redan under 2024. Beslut om Ekodesignförordningen fattas i EU senare i höst och regelverket införs med start 2024/2025. Carl Dalhammar, docent och universitets- lektor vid Internationella miljöinstitutet, IIIEE, i Lund samt vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 TEMA EKODESIGN T aina Flink och Jesper Gunnarsson driver Xvii i Göteborg, ett konsultbolag som har specialiserat sig Sn KnOOEDU D̆ lUVXWYHFNOLQJ och cirkulär ekonomi. Allt ÀHU I|UHWDJ HIWHUIUnJDU H[SHUWNRPSHWHQV LQRP KnOOEDU D̆ lUVXWYHFNOLQJ RFK VWUDtegi för att förstå hur man ska kunna nå uppsatta miljö- och klimatmål. – För att klara omställningen behöver vi få till en minskad konsumtion av fysiska resurser utan att företagen behöver ge avkall på sin egen tillväxt. Det utmanar EH¿QWOLJD D̆ lUVPRGHOOHU VRP RIWDVW E\Jger på volym och tillväxt genom att sälja ÀHU SU\ODU VlJHU 7DLQD )OLQN 9L EHK|YHU WlQND RP I|U DWW KLWWD Q\D D̆ lUVPRGHOOHU och utveckla tjänster och produkter som är anpassade för en cirkulär ekonomi – RFK GHW lU RPUnGHQ GlU GHW LGDJ ¿QQV HWW stort kunskapsglapp ute på företagen och i samhället i stort. Nyttig erfarenhet Xvii har samlat kompetens från både tjänste- och produktproducerande företag. Taina Flink har tidigare startat en konsultverksamhet på Stena Recycling inom design för återvinning och Jesper Gunnarsson har en bakgrund på Ikea där han arbetat med åtgärder för att skapa cirkulära innovationer. I princip alla företag står inför stora förändringar i takt med omställningen till en cirkulär ekonomi. – Det största och svåraste steget är ofta att komma i gång, men när man väl gjort det brukar det inte dröja länge förrän dörren öppnas till nya hållbara lösningar och affärer. TEXT SVEN E LINDBERG, LINDBERG IMAGINEERING AB ”Alla tjänar på att hushålla Alla tjänar på att r m – Jag vet från min tid i återvinningsbranschen att kunskapen om hur design och materialval påverkar möjligheterna till återanvändning och återvinning ofta är begränsade, säger Taina Flink. Det vill vi vara med och ändra på. Ska vi komma framåt i klimatfrågan behöver YL VDPDUEHWD PHU XWDQI|U YnUD EH¿QWOLJD silos och dela kunskap och erfarenheter inom företagen och mellan olika delar av produktkedjan. Många företag känner idag pressen på att utveckla mer hållbara D̆ lUVPRGHOOHU och cirkulära lösningar för att kunna minimera sitt klimatavtryck och för att vara relevanta även i en cirkulär ekonomi. Men det krävs ju också att kunderna är där, och det blir lite av en ”hönan eller ägget-situation” som kräver att omställningen görs stegvis. Lång process – Att ställa om till ett cirkulärt tänk är en lång process och det kan kännas överväldigande när man står inför att lämna en YlO EHSU|YDG D̆ lUVPRGHOO PHG DOOW YDG det innebär för att gå in i okänd terräng. Man måste komma ihåg att alternativet DWW ¿QQDV NYDU L GHQ EH¿QWOLJD D̆ lUVmodellen också är en stor risk, för när kunderna vänder kan det gå snabbt, säger Taina Flink. Men när man väl är över den initiala SXFNHOQ Vn ¿QQV GHW VWRUD YLQVWHU DWW J|UD både för företaget och klimatet, menar Jesper Gunnarsson. – Det kostar möda, tid och pengar att dra i gång den här resan och payback- tiden kan bli lång. Men om företaget kan behålla greppet om sina produkter längre genom att också ta ansvar för att de kan repareras, uppgraderas och i slutändan återvinnas på ett bra sätt och hittar en YlO IXQJHUDQGH FLUNXOlU D̆ lUVPRGHOO Vn kommer produkterna att vara mer värda samtidigt som varumärket blir starkare. – Det vi på Xvii kan bidra med är att både förbereda organisationen på ett nytt DUEHWVVlWW LGHQWL¿HUD D̆ lUVSRWHQWLDOHQ ta fram en strategi för omställningen omställningen v DUEHWVVlWW LGHQWL¿HUD D ta fram en strategi för o Jesper Gunnarsson och Taina Flink.
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 15 EKODESIGN TEMA Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse i papper ͻ WůĂŶďŽƩĞŶƉĊƐĞ Ͳ Ğƚ EĂƚƵƌůŝŐĂ sĂůĞƚ ͻ &Ċ ƐŬĂƌǀĂƌ͕ ǀŝůŬĞƚ ĨƂƌŚŝŶĚƌĂƌ ůćĐŬĂŐĞ ͻ dŽƌŬĂƌ ŵĂƚĂǀĨĂůůĞƚ ŵĞĚ ĚĞŶ ǀĞŶƟůĞƌĂĚĞ ŚĊůůĂƌĞŶ ͟ DĂƚ,ŝůĚĂ͟ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ĨƂƌŶLJĞůƐĞďĂƌ ŽĐŚ ŬŽůĚŝŽdžŝĚŶĞƵƚƌĂů ƌĊǀĂƌĂ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ũƵŶŐĨƌƵůŝŐĂ ĮďƌĞƌ ĨƂƌ ĂƩ ŐĞ ĞŶ ƐƚĂƌŬ ŽĐŚ ƌĞŶ ƉĊƐĞ ͻ &ŝŶŶƐ ĨƂƌ ŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůůĂ͕ ŽƉƟƐŬĂ ŽĐŚ ŵĞŬĂŶŝƐŬĂ ƐŽƌƚĞƌŝŶŐƐLJƐƚĞŵ och tillsammans med företaget se till att förändringsprocessen kommer i gång, förklarar Taina Flink. Det gäller att hitta P|MOLJKHWHU DWW WMlQD SHQJDU L ÀHUD OHG både på produkter och tjänster. Öppnar för nya affärer Ofta innebär en omställning till ett mer cirkulärt synsätt att det blir mer naturligt att intressera sig för vad som händer i andra led av produktionen och produktkedjan. – Det blir ett mer multidisciplinärt sätt att tänka och arbeta. Med ett ökat kunskapsutbyte med andra delar av produktionen på företaget eller med andra aktörer i produktkedjan uppstår ofta idéer och tankar som kan leda till nya innovativa lösningar, säger Taina Flink. Detta synsätt är i högsta grad relevant för avfalls- och återvinningsbranschen, menar Taina Flink och Jesper Gunnarsson på Xvii. ± 'HW ¿QQV HWW VWRUW XWU\PPH I|U DWW H̆ HNWLYLVHUD RFK I|UHQNOD SURFHVVHUQD I|U återbruk och återvinning och utveckla RFK EUHGGD VLQD D̆ lUVPRGHOOHU bYHQ KlU kan ett utökat samarbete med andra led i produktkedjan rymma en jättepotential I|U PHU H̆ HNWLYD SURFHVVHU RFK Q\D D̆ lrer, säger Jesper Gunnarsson. Definitionen av ekonomi är hushållning med knappa resurser, vilket också är vad hållbarhetsfrågan till stor del handlar om, menar Taina Flink och Jesper Gunnarsson.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 TEMA EKODESIGN – SVARET PÅ båda frågorna är att vi vet alldeles för lite om vad som händer utanför det egna ledet i produktkedjan, säger Anna Velander Gisslén, hållbarhetsstrateg och projektledare för Kraftsamling av design för återvinning, ett projekt där Avfall Sverige tillsammans med andra representanter för design- och återvinningsbranscherna samverkar för att utbyta kunskap och erfarenheter. Projektet, som drivs av Svenska MiljöLQVWLWXWHW RFK ¿QDQVLHUDV DY 9LQQRYD KDU som mål att förbättra förståelsen för de XWPDQLQJDU VRP ¿QQV NULQJ SODVWnWHUYLQning och främja design som syftar till att underlätta återvinning av plast. Stora utmaningar I dag kan bara ungefär en tiondel av all plast som sätts på marknaden återvinnas och utmaningarna för att kunna öka andelen återvinningsbar plast är många. Naturvårdsverket pekar på fyra stora utmaningar som måste hanteras: • Bristande incitament för att designa nya produkter för återvinning • Svårigheter att sortera ut olika typer av plastavfall • Låg efterfrågan på återvunnen plastråvara • Dålig spårbarhet för återvunnen plast – Med bättre design som bygger på ökad kunskap om återvinningsprocessen kan vi öka andelen återvinningsbar plast och därmed göra stor skillnad för miljön och klimatet, säger Anna Velander Gisslén. På designstadiet fattas en rad beslut som påverkar återvinningsmöjligheterna, som val av material, färg och tillsatsämnen och, inte minst, om produkterna Anna Velander Gisslén, hållbarhetsstrateg och projektledare för Kraftsamling av design för återvinning. Ökar kunskapen om design för återvinning Vad vet en designer om vad som krävs för att en plastprodukt ska vara lätt att återanvända och återvinna? Och hur ser det ut med kunskapen i återvinningsbranschen om vilka faktorer som styr designen av en produkt? TEXT SVEN E LINDBERG, LINDBERG IMAGINEERING AB redan från början är utformade för att lätt kunna demonteras och återvinnas. Tar fram designkriterier Plastmaterial är i dag ofta svåra att ta LVlU RFK LQQHKnOOHU LQWH VlOODQ ÀHUD ROLND typer av plast som inte går att skilja ut, vilket innebär hinder för återvinning. – Vi kommer inom ramen för projektet att ta fram underlag till allmänna designkriterier för återvinning av plastprodukter och hoppas på sikt att det ska bidra till att det skapas internationella standarder som underlättar plaståtervinning i stor skala. När projektet avslutas vid årsskiftet hoppas Anna Velander Gisslén också att det ska resultera i ett årligt mötesforum för aktörer i design- och återvinningsbranscherna: – Vi har sett att det bara inom ramen för det här projektet har väckts en rad spännande tankar och idéer till hur vi kan designa bättre för återvinning. Vi EHK|YHU WUl̆ DV I|U DWW XWE\WD HUIDUHQheter och kunskap men vi behöver också involvera forskningen och politiken för att vi ska nå ända fram till en cirkulär plastanvändning. Gör studiebesök! Designers borde få se vad som händer med deras produkter när de hamnar i återvinnings- och avfallsledet, menar Anna Velander Gisslén. – I många fall är det en sorglig syn att se hur produkter som hade kunnat få ett mycket längre liv landar i restavfallet bara för att man inte valt ett återvinningsbart material eller använt tillsatser som omöjliggör återvinning – eller för att man inte gjort en konstruktion som går att ta isär. Jag uppmanar återvinningsEUDQVFKHQ DWW EMXGD LQ ÀHU SURGXFHQWHU och designer för att se hur ni arbetar och vilka krav som behöver uppfyllas för att plasten ska kunna återvinnas. FAKTA OM PROJEKTET KRAFTSAMLING AV DESIGN FÖR ÅTERVINNING I projektet medverkar bland annat SVID – Stiftelsen för industridesign, Avfall Sverige, Remondis, PreZero, Carl F, Noun Design Studio, Bas ID, HL Display och Mape Plastics. Projektägare är Svenska Miljöinstitutet och projektet finansieras genom Vinnovas utlysning ”Policyutveckling för hållbar industri”.
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 17 EKODESIGN TEMA Plast är ett av världens mest användbara material – men också den materialtyp som utgör det största problemet att hantera cirkulärt. Knappt tio procent av all plast som sätts på marknaden återvinns. Just nu pågår dock flera initiativ för att ta fram standarder för plast som kan öppna för återvinning i stor skala. hållbar Växlar upp arbetet för Det stora problemet är att GHW ¿QQV Vn RWUROLJW PnQJD sorters plast och att plast kan innehålla mängder av tillsatsämnen och inte sällan förekommer i produkter VRP LQQHKnOOHU ÀHUD ROLND SODVWPDWHULDO Allt detta gör att det är svårt att sortera och återvinna plast. Det säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare på Avfall Sverige med lång erfarenhet av frågor som rör materialåtervinning. Han menar att det är hög tid för en kraftsamling i plastfrågan – och att en sådan är på gång. – Plast är ett otroligt smart och användbart material, men ur cirkulär synpunkt är plastkonsumtionen som den ser ut idag ohållbar. Det behövs åtgärder på alla nivåer för att vi ska få till en cirkulär hantering av plast – något som är helt nödvändigt om vi ska nå våra miljö- och klimatmål. 90 procent av all plast i Sverige bränns upp och det är idag oftast billigare att köpa ny fossil plast än återvunnen. Så kan vi inte ha det – det är ett systemfel. Efterlyser standarder Jon Nilsson-Djerf menar att det behövs ett batteri av åtgärder på olika nivåer för att komma till rätta med plastproblematiken. – Först av allt måste vi minska mängden plast i omlopp genom att sluta producera och konsumera onödiga plastprylar och i stället fokusera på ett mindre antal hållbara och återvinningsbara plastmaterial. Med mindre fulplast kan vi få tillräckliga volymer för att det ska bli möjligt att återvinna plast i stor skala. En viktig nyckel för att lyckas med detta är, menar Jon Nilsson-Djerf, att det tas fram globala regelverk och standarder. – Det pågår en mängd initiativ och projekt för att ta fram standarder för plast just nu, nationellt, inom EU och globalt, men det är ett omfattande arbete som tar tid och det är viktigt att få till en bred samling kring dessa frågor. pa
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 TEMA EKODESIGN - en förutsättning för cirkulär ekonomi med giftfria kretslopp Flygaska från svenska kraftvärmeverk hanteras på mest miljövänliga sätt av NOAH. Vi tar de giftiga ämnena ur kretsloppet genom säkra och cirkulära processer. Slutprodukten används till att återställa naturmiljö. Tack vare samarbete och resursströmmar på nordisk nivå får vi störst effekt. Vi utvecklar framtidens lösningar och bidrar till miljö- och klimatmålen. Jämför oss gärna - det tål vi. Läs mer om innovativ miljöteknik och hur NOAH utvecklar återvinning av flygaska: NOAH.no/FoU Efterlyser kvotplikt Konkreta åtgärder för att skapa cirkularitet i plasthanteringen kan vara allt från att redan från början designa material och produkter för återvinning genom att de lätt kan tas isär och att inte blanda olika plastmaterial och tillsatsämnen som försvårar återvinning. – Det behövs plaster med olika egenskaper men i stället för att skicka ut tusentals olika plastvarianter på marknaden skulle det vara fullt möjligt att klara sig med något tiotal olika plaster med VSHFL¿ND HJHQVNDSHU 'n KDGH GHW JnWW DWW få fram plastmaterial av hög kvalitet i de stora volymer som behövs för att skapa H̆ HNWLYD SURFHVVHU RFK HIWHUIUnJDQ Sn återvunnen råvara. Inom EU planeras införandet av en kvotplikt för vissa nya plastprodukter, som innebär att en viss andel av plastråvaran måste utgöras av återvunnet material. – Med en kvotplikt och standarder för egenskaper hos återvunnen plast skulle det öppnas en helt ny eftermarknad för det återvunna materialet. Det skulle innebära ett rejält kliv framåt i den cirkulära omställningen. Prioriterad fråga Plastfrågan har en hög prioritet i Avfall Sveriges arbete och organisationen är UHSUHVHQWHUDG L HWW ÀHUWDO SURMHNW RFK utredningar med bäring på plaståtervinning. Dessutom har ett nordiskt initiativ till gemensam märkning av avfall införts som underlättar sortering av olika materialtyper och den 1 januari tar kommunerna i Sverige över insamlingsansvaret för förpackningar. – I anslutning till det kommer vi att genomföra kampanjer för att öka kunskapen om hur viktigt det är att sortera rätt. Därtill kommer de nya reglerna för fastighetsnära insamling att innebära att tillgängligheten för insamling blir bättre – det måste vara lätt att göra rätt om vi ska nå ända fram. EU går före EU arbetar med plastfrågan i en rad olika direktiv och förordningar och målet är DWW GHW VHQDVW VND ¿QQDV I|UVODJ WLOO standarder inom plastområdet. Parallellt pågår arbetet med globala standarder, där bland annat Svenska institutet för standardiseringar, SIS, har en ledande roll (läs mer på nästa sida). – EU spelar en viktig roll för att få styrmedel och standarder på plats även globalt eftersom EU tagit en ledande position i den gröna omställningen, säger Jon Nilsson-Djerf. Därför är det också viktigt att sprida kunskap till politiker och beslutsfattare på både nationell och europeisk nivå för att få till så väl fungerande regelverk och så bra standarder som möjligt.
Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 19 EKODESIGN TEMA Bledar Beqiri, projektledare på SIS. SVERIGE HAR LÄNGE haft en ledande position när det gäller forskning och tillverkning av plast och har i dag en pådrivande roll i arbetet med att ta fram nya standarder för hållbar plasthantering. Dels genom att Sverige tidigare i år tog över det europeiska sekretariatet för plast som fått EU-kommissionens uppdrag att ta fram nya plaststandarder, dels genom att SIS sedan 2018 har uppdraget att leda det globala arbetet med att ta fram standarder för mekanisk och kemisk återvinning av plast. – Standarder är ett viktigt verktyg i den cirkulära omställningen, säger Bledar Beqiri, projektledare på SIS. Ska vi få till en cirkulär hantering av plast behövs standarder som kan tillämpas i hela Nyligen arrangerades en internationell konferens i Stockholm i regi av Svenska institutet för standarder, SIS. Målet: att ta fram nya och uppgradera befintliga standarder för att uppnå en hållbar plastanvändning globalt. 2025 ska det även finnas nya standarder för plaståtervinning och återvunnen plast inom EU. TEXT SVEN E LINDBERG, LINDBERG IMAGINEERING AB för plast på väg av HDPE, glas av PS, behållare, korkar RFK I|UVOXWQLQJDU DY 33 ÀDVNRU RFK WUnJ av PET. Det är de olika plastsorterna som omfattas för just förpackningar. Omfattande arbete Att ta fram standarder som ska fungera globalt är ett omfattande arbete med många intressenter och olika behov ska vägas in i standardiseringsprocessen. Därför är det viktigt att standardiseringsarbetet bedrivs parallellt på såväl nationell nivå som inom EU och globalt, framhåller Bledar Beqiri. – Allt hänger ihop och plastmaterialÀ|GHQD lU L K|JVWD JUDG JOREDOD RFK NDQ kommas åt endast med globala lösningar. Under hösten ska förslagen till nya standarder för hållbar plasthantering skickas ut på remiss till samtliga EU-länder. – Här är det viktigt att alla som verkar i plastvärdekedjorna tar del av förslagen och bidrar i processen för att vi ska få till en så bra och heltäckande uppsättning standarder som möjligt. Det gäller inte minst aktörer i återvinningsbranschen som sitter på en viktig del av den kompetens som behövs för att få till en cirkulär SODVWKDQWHULQJ 8WDQ HQ H̆ HNWLY VRUWHULQJ och återvinning av plast kommer vi inte att nå uppsatta klimatmål. värdekedjan, från design och produktion till sortering och återvinning. 45 nya standarder Standarder för plast kan omfatta allt från kvalitetskrav på nytt och återvunnet material och kvotkrav för återvunnen plast i nya produkter till riktlinjer för design och kriterier för sortering av plastavfall. – Totalt har EU-kommissionen beställt 38 nya standarder för plasthantering VDPW UHYLGHULQJ DY EH¿QWOLJD VWDQGDUder, säger Bledar Beqiri. Arbetet ska vara klart 2025 och vi är i dag ungefär halvvägs. Just nu ligger fokus även på EU:s förpackningsförordning och produkter VRP I|USDFNQLQJDU ¿VNHUHGVNDS RFK syntetiska textilier. Unity-projektet, som samlat företrädare för plast- och återvinningsbranschen, föreslår att antalet plaster minimeras till bara kanske något tiotal för att underlätta återvinning med hög kvalitet och i stora volymer. – Det skulle självfallet underlätta med färre plasttyper, men en sådan standard är svår att skapa på grund av att det egentligen är värdekedjans olika aktörer som tillsammans skapar standarderna, säger Bledar Beqiri. Att begränsa antalet plastsorter blir näst intill omöjligt skulle jag hävda. I så fall är det en lagstiftningsfråga. I EU:s begäran om standardisering för plaståtervinning och återvunnen plast (M/584) – som vi aktivt arbetar med – ligger fokus på mjuka förpackningar av 33 RFK 3( ÀDVNRU EHKnOODUH RFK WXEHU Nya standarder
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=