16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 TEMA EKODESIGN – SVARET PÅ båda frågorna är att vi vet alldeles för lite om vad som händer utanför det egna ledet i produktkedjan, säger Anna Velander Gisslén, hållbarhetsstrateg och projektledare för Kraftsamling av design för återvinning, ett projekt där Avfall Sverige tillsammans med andra representanter för design- och återvinningsbranscherna samverkar för att utbyta kunskap och erfarenheter. Projektet, som drivs av Svenska MiljöLQVWLWXWHW RFK ¿QDQVLHUDV DY 9LQQRYD KDU som mål att förbättra förståelsen för de XWPDQLQJDU VRP ¿QQV NULQJ SODVWnWHUYLQning och främja design som syftar till att underlätta återvinning av plast. Stora utmaningar I dag kan bara ungefär en tiondel av all plast som sätts på marknaden återvinnas och utmaningarna för att kunna öka andelen återvinningsbar plast är många. Naturvårdsverket pekar på fyra stora utmaningar som måste hanteras: • Bristande incitament för att designa nya produkter för återvinning • Svårigheter att sortera ut olika typer av plastavfall • Låg efterfrågan på återvunnen plastråvara • Dålig spårbarhet för återvunnen plast – Med bättre design som bygger på ökad kunskap om återvinningsprocessen kan vi öka andelen återvinningsbar plast och därmed göra stor skillnad för miljön och klimatet, säger Anna Velander Gisslén. På designstadiet fattas en rad beslut som påverkar återvinningsmöjligheterna, som val av material, färg och tillsatsämnen och, inte minst, om produkterna Anna Velander Gisslén, hållbarhetsstrateg och projektledare för Kraftsamling av design för återvinning. Ökar kunskapen om design för återvinning Vad vet en designer om vad som krävs för att en plastprodukt ska vara lätt att återanvända och återvinna? Och hur ser det ut med kunskapen i återvinningsbranschen om vilka faktorer som styr designen av en produkt? TEXT SVEN E LINDBERG, LINDBERG IMAGINEERING AB redan från början är utformade för att lätt kunna demonteras och återvinnas. Tar fram designkriterier Plastmaterial är i dag ofta svåra att ta LVlU RFK LQQHKnOOHU LQWH VlOODQ ÀHUD ROLND typer av plast som inte går att skilja ut, vilket innebär hinder för återvinning. – Vi kommer inom ramen för projektet att ta fram underlag till allmänna designkriterier för återvinning av plastprodukter och hoppas på sikt att det ska bidra till att det skapas internationella standarder som underlättar plaståtervinning i stor skala. När projektet avslutas vid årsskiftet hoppas Anna Velander Gisslén också att det ska resultera i ett årligt mötesforum för aktörer i design- och återvinningsbranscherna: – Vi har sett att det bara inom ramen för det här projektet har väckts en rad spännande tankar och idéer till hur vi kan designa bättre för återvinning. Vi EHK|YHU WUl̆ DV I|U DWW XWE\WD HUIDUHQheter och kunskap men vi behöver också involvera forskningen och politiken för att vi ska nå ända fram till en cirkulär plastanvändning. Gör studiebesök! Designers borde få se vad som händer med deras produkter när de hamnar i återvinnings- och avfallsledet, menar Anna Velander Gisslén. – I många fall är det en sorglig syn att se hur produkter som hade kunnat få ett mycket längre liv landar i restavfallet bara för att man inte valt ett återvinningsbart material eller använt tillsatser som omöjliggör återvinning – eller för att man inte gjort en konstruktion som går att ta isär. Jag uppmanar återvinningsEUDQVFKHQ DWW EMXGD LQ ÀHU SURGXFHQWHU och designer för att se hur ni arbetar och vilka krav som behöver uppfyllas för att plasten ska kunna återvinnas. FAKTA OM PROJEKTET KRAFTSAMLING AV DESIGN FÖR ÅTERVINNING I projektet medverkar bland annat SVID – Stiftelsen för industridesign, Avfall Sverige, Remondis, PreZero, Carl F, Noun Design Studio, Bas ID, HL Display och Mape Plastics. Projektägare är Svenska Miljöinstitutet och projektet finansieras genom Vinnovas utlysning ”Policyutveckling för hållbar industri”.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=