Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Det är halvtid för Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG). Vid en analys av första halvlek ser det dock ganska dystert ut. VID FN-TOPPMÖTET den 18 september konstaterades att det bara är 15 procent av målen och delmålen som går framåt enligt plan medan för 50 procent är utvecklingen svag eller otillräcklig och övriga har stagnerat eller till och med gått bakåt. Generalsekreterare António Guterres sa vid sitt inledningsanförande att “Instead of leaving no one behind, we risk leaving the SDGs behind.” Klimatförändringarna, Rysslands invasionskrig i Ukraina och effekterna av Coronapandemin är några av orsakerna till den negativa utvecklingen PHQ lYHQ EULVWDQGH ¿QDQVLHULQJ RFK XWvecklingsbistånd samt skuldkris och höga räntor bidrar till den dåliga utvecklingen. 'HW ¿QQV GRFN RPUnGHQ PHG SRWHQWLDO I|U positiv förändring, till exempel digitalisering och ökad tillgång till internet och mobila nätverk. För Sveriges del ser det dock lite ljusare ut. När det gäller Sverige så går det att konstatera att stora delar av agendan omsätts i praktisk handling på lokal och regional nivå. Många kommuner använder agenGDQ L VLQ YHUNVDPKHW RFK ÀHUD DUEHWDU systematiskt med agendan genom att till exempel inkludera den i ordinarie mål, budgetprocesser och uppföljningssystem. 'HVVXWRP ¿QQV HWW VWRUW HQJDJHPDQJ KRV våra kommuner att samverka med det lokala näringslivet och civilsamhället för att öka tempot i genomförandet. Så även om det ser ganska mörkt ut just nu vet vi att många matcher har vänt i andra halvlek. Förutom att arbeta för att genomföra de globala målen på hemmaplan är det många kommuner som också medverkar i Avfall Sveriges samarbete med UNDP för att bidra till ökad miljö- och klimatnytta lokalt, och globalt, och därigenom nå målen i Agenda 2030. Svårt nå globala målen TEXT KATARINA SUNDBERG, AVFALL SVERIGE Avfall Sveriges årliga statistik över hushållsavfallet på läns- och kommunnivå för 2022 publicerades i september. Här kan du djupdyka i siffror om avfallsmängder, avfallsavgifter och återvinning. RAPPORTEN VISAR ATT det nu är 75 kommuner som har infört fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för en- och tvåfamiljshus. Det är en ökning med 14 kommuner sedan 2018. Det vanligaste insamlingssystemet är fyrfackskärl, som används av 89 procent av dessa kommuner. – Vi ser fortfarande att mängden insamlade förpackningar per person är betydligt högre i kommuner med FNI jämfört med de som inte har det. Det är lovande inför 2027, då alla kommuner ska ha infört det, säger Jenny Westin, seniorrådgivare på Avfall Sverige. En stor utbyggnad av separat insamling av matavfall har också skett. Till och med 2022 hade 267 kommuner infört det, i större eller mindre omfattning. Endast 23 kommuner återstår. – Vi ligger ganska bra till inför årsskiftet 2024, då alla ska samla in matavfallet separat, konstaterar Jenny Westin. 62 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av mat- och restavfallet. Övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Det går inte att se någon direkt skillnad i avfallsavgiften, varken i villa eller i lägenhet, beroende på driftform för insamlingen. Länsstatistiken visar att Stockholms län har störst kapacitet när det gäller energiåtervinning av hushållsavfall, 410 200 ton 2022. Skåne län ligger högst gällande biologisk återvinning, totalt 120 800 ton mat- och trädgårdsavfall. Med hushållsavfall avses det avfall som uppkommer hos hushåll och verksamheter och som ingår i det kommunala avfallsansvaret enligt miljöbalken 15 kap. 20 §. Jämfört med begreppet kommunalt avfall inkluderas slam samt bygg- och rivningsavfall från hushåll medan avfall från parkskötsel och gaturenhållning inte ingår. Nu är Hushållsavfall i siffror här LADDA NER Hushållsavfalls i siffror 2022 från avfallsverige.se 15 procent Gått framåt enligt plan 50 procent Svag eller otillräcklig utveckling Utveckling av globala målen i halvtid 35 procent Stagnerat eller gått bakåt
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=