Nyheter: Världen | Balans Redovisningsbranschen kan lösa världens vattenförsörjning Balans |13 # 6 / 2015 FAKTA: Processen 16 april 2013: EU-kommissionen lägger ett förslag om att öka näringslivets transparens inom hållbarhet. Under 2014: Direktivet antas av EU-parlamentet och Rådet (medlemsstaterna). 31 mars 2015: Ett 50-tal svar har inkommit på jus titiedepartementets promemoria (Ds 2014:45) om hur EUdirektivet k an implementeras i s vensk lag. Hösten 2015: Den politisk a beredningen kommer att involvera ett stort antal departement. Kan redovisningsbranschen bidra till en säkrare vattenförsörjning i världen? Ja, genom en global standard för redovisning av den egentliga kostnaden för vatten. Det efterlyser tre forskare i IFAC:s (International Federation of Accountants) senaste nyhetsbrev the Gateway. vatten är en ändlig och flyktig resurs, och klimatförändringarna gör den också till en allt knappare resurs. Ett aktuellt exempel är vattenbristen i Kalifornien, som trots detta är en vattenexportör. Detta om man räknar med allt vatten som går åt för produktionen av grönsaker, frukt och vin som delstaten exporterar. För det är framförallt jordbruk som konsumerar stora mängder vatten i världen. Den faktiska konsumtionsnivån inom jordbrukssektorn beräknas till hela 92 procent jämfört med hushållens tre procent och industrins fem procent. Eftersom den egentliga kostnaden för vattnet inte tas med i redovisningen saknas incitament att hålla förbrukningen nere. Snarare är det så att jordbruket uppmuntras till bevattning för att öka produktionen. de tre forskarna Martin Keulertz, Tony Colman och Tony Allan menar att lösningen ligger i förändrad redovisning. I dag är vattenhushållning en fråga för företagens CSR-ansvariga, men det bör även vara en f råga f ör e konomi- o ch f inanssidan i företagen. Det finns visserligen frivilliga system för redovisning av vatten, men även det mest miljömedvetna företag hamnar i en intressekonflikt om de tar upp kostnaden när inte konkurrenterna gör det. Det är alltså generella redovisningsregler för vattnet som de tre forskarna efterlyser. Framtidens miljöaktivister är alltså redovisningsexperterna som hittar lösningen på detta – en utmaning i tiden. ● åsa ohlsson fotnot: ”vattnet bör ses som en ändlig resurs med ett ekonomiskt värde och stor social och ekonomisk betydelse återspeglande vikten av att tillgodose grundläggande behov.” ur agenda 21 från fn:s miljökonferens i rio de janeiro 1992. hållbarhetsrappor tering väcker känslor kronor per företag, men det är en kraftig underskattning av vad det kostar att bedriva ett seriöst arbete med att ta fram hållbarhetsrapporter, menar Claes Norberg. – För de företag som skulle tvingas att börja från början handlar det kanske om att anställa, anlita konsulter och bygga robusta system. I det sammanhanget motsvarar 40 000 kronor snarare vad det kostar att trycka hållbarhetsrapporten, säger han. Är det inte motsägelsefullt att näringslivet talar om CSR i så många sammanhang, men när det kommer ett lagförslag ger man det kalla handen? – Nej det tycker jag inte, CSR är en viktig del i företagens affärsutveckling och det bygger på att företagen har egna incitament att arbeta med de här frågorna. Är det inte bra att lagstiftaren driver på utvecklingen? – Vi menar att företagen vet bäst själva hur de kommunicerar med sina intressenter. Det kan vara genom en hållbarhetsrapport, men i mindre bolag kan det kanske ske direkt genom en dialog. Det är klart att om man tvingar bolagen så skapar man en utveckling, men frågan är vad den leder till? revisions- och rådgivningsbranschen, representerad av FAR, har intagit en mer positiv hållning till förslaget. – Vi välkomnar förslaget, som vi tycker innebär ett förtydligande jämfört med nuvarande lagstiftning på området, säger Torbjörn Westman, affärsområdeschef på KPMG och ny ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling. Inte desto mindre pekar han på ett antal punkter som behöver förtydligas: – Jag noterar att lagförslaget begränsar revisorns arbetsinsats till att endast omfatta kontroll av huruvida hållbarhetsrapporten lämnats. Det bör tydliggöras att denna typ av kontroll inte är att likställa med en oberoende granskning. Vidare ställer sig Torbjörn Westman tveksam till att ett företag som följer exempelvis GRI per automatik bedöms ha uppfyllt skyldigheten att rapportera enligt lagförslaget. Problemet är att en vedertagen tillämpning av GRI:s riktlinjer (som utgår från vad som är väsentligt för verksamheten) inte alla gånger kommer att överensstämma med lagstiftarens specifika krav på vad som ska rapporteras. – En annan viktig fråga vi lyfter är hur praxis kommer att hantera integrerad rapportering. Detta kan innebära att hållbarhetsinformationen är utspridd och därmed inte ett särskilt avsnitt. Kommer de delarna i förvaltningsberättelsen som gäller hållbarhet att undantas revisorsgranskning eller inte, undrar Torbjörn Westman. Nuvarande förslag innehåller inget krav på att hållbarhetsinformationen granskas av revisor, hur ser FAR på det? – Som bransch anser vi naturligtvis att revision har ett värde, men frågan ska drivas utifrån att det är ett mervärde för bolagen, inte genom lagstiftning, säger Torbjörn Westman. ● HÅLLBARHET
Balans nr 6 2015
To see the actual publication please follow the link above