Balans | Debatt viktig komponent att kunna redovisa också ur ett hållbarhetsperspektiv. Under det år som gått sedan tartikeln publicerades har hållbarhetsfrågorna mognat och kommit att hamna ytterligare i fokus. Från 2016, till följd av ny lagstiftning, måste de största företagen kunna redovisa vad de gör inom hållbarhetsområdet. I samband med detta skifte bedömer vi att de frågor vi nu diskuterar också blir en fråga om hållbarhet, och därför kommer att tas på större allvar än vad som hittills varit fallet. Då kommer det också bli självklart att företagets arbete för att motverka brott måste fungera på bästa sätt. Vem vill köpa aktier i ett företag som utsätts för brott och vem vill arbeta i ett företag där man riskerar att utsättas för brott? Detta kommer att bli självklara frågor som en ledning måste kunna ta ansvar för och kunna redovisa på rätt sätt. Hur detta ska rapporteras och kontrolleras blir därför nästa viktiga fråga. Om revisorerna ska klara av den uppgiften måste de antagligen kompletteras med specialister i någon form. I den delen kanske vår årsgamla debattartikel kan återanvändas som ett bidrag till FAR:s utvecklingsarbete inför 2025 som det formuleras i FAR:s framtidsstudie (Framtidens Rådgivning, redovisning och revision – en resa mot år 2025). ● Krister Jacobsson är senior rådgivare på Secana AB. Karl-Åke Pettersson är senior rådgivare på Secana AB. 32|Balans # 6 / 2015 Kontrollbalansräkning Nya RedR 2 behöver ett förtydligande den teoretiska ansatsen i K-regelverken har lett till en del ologiska konsekvenser, exempelvis när det gäller kontrollbalansräkning. Det skriver Bertil Oppenheimer, revisor och författare, med anledning av FAR:s uppdatering av RedR 2. Det är oerhört angeläget att vi har entydiga redovisningsrekommendationer. Rättspraxis enligt 25 kap. aktiebolagslagen (ABL) hänvisar oftast till doktrin men ibland även till FAR:s rekommendation om kontrollbalansräkning (KBR). Se de omfattande rättsfallen i min bok Företag i kris (5:e uppl., 2013) och min artikel Allvarliga effekter av K2 för FoU-företag, Balans nr 5/2013. I Balans nr 7/2014 skrev representanter för FAR:s policygrupp för redovisning en artikel under rubriken Kontrollbalansräkning K2 eller K3. Författarna skrev att de tacksamt tar emot såväl positiv som negativ kritik. Olika frågeställningar diskuterades i artikeln. Policygruppens preliminära bedömning var att det är i överensstämmelse med ABL:s syfte och etablerad praxis att tillåta att ett företag tillämpar regler ur både K2 och K3 vid upprättande av en kontrollbalansräkning (KBR). Detta innebär exempelvis att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie redovisningen, i en KBR kan välja att tillämpa en (eller flera) värderingsregel i K3 utan att behöva tillämpa K3 i sin helhet. Jag sympatiserade med denna formulering och skickade in min Balansartikel från 2013 till gruppen som ett remissvar. Därför var det med stor förvåning som jag nyligen tog del av FAR:s uppdaterade version av RedR 2 i samlingsvolymen för 2015. En förvarning om innehållet finns i Balans nr 4/2015: ”Remissinstanserna röstade ned oss”, säger Pernilla Lundqvist. En övervägande majoritet förespråkade en striktare syn, det vill säga att det enbart ska vara möjligt att tillämpa det regelverk som är tillåtet i den ordinarie redovisningen. jag konstaterar att RedR 2 nu har undergått en rejäl omarbetning. Det märks att såväl BFN:s remissvar och policygruppens uppdaterade version av RedR 2 har skrivits av redovisningsteoretiker och inte av praktiker som arbetar med KBR-frågeställningar. Att man inte får blanda värderingsprinciper från olika regelverk återkommer flera gånger i texten. Efter kontakt med Johan Månsson (representant för policygruppen) har han förtydligat innebörden av policygruppens skrivning: ”Det är helt riktigt att enligt RedR 2 så får ett företag tillämpa en standard i sina ordinarie årsredovisningar (exempelvis K2) och en annan standard (exempelvis K3) när Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning
Balans nr 6 2015
To see the actual publication please follow the link above