Balans | Debatt års årsbokslut men som bolaget skulle ha kunnat aktivera med stöd av 17 § BFL (nuvarande 4 kap. 2 § ÅRL) mycket väl kan tas upp i en KBR till planenligt restvärde”. Revisor Gometz (då även adjungerad professor vid Göteborgs universitet) upprepar denna viktiga tes i den läsvärda utförliga artikeln om KBR-frågor och fortlevnadsprincipen i Balans nr 1/1995. Jag kan inte se att principen och syftet ändrats sedan dess. K2 eller K3 ska inte avgöra om det ena eller andra företaget blir skyldigt att upprätta en KBR. Vilken är egentligen logiken med att man enligt K2 inte får aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, men däremot enligt regelverket i K3? Jag kan inte förstå att ett accepterat värde i en balansräkning enligt K3 inte har samma värde enligt regelverket K2. Här borde en översyn ske omgående då den enda motiveringen jag kan finna skulle kunna vara att K2 är ett ”enklare” regelverk. Under förutsättning att ingen önskad ändring sker enligt ovanstående resonemang borde logiken tillåta följande möjlighet: Om tillämpning sker enligt K2 i den ordinarie redovisningen borde en så kallad hypotetisk KBR enligt regelverket K3 tillåtas utan att för den skull en KBR enligt ABL måste göras. Begreppet hypotetisk KBR har framkommit enligt rättspraxis (se Företag i kris sid. 26). Skulle den ordinarie årsredovisningen utvisa ett förbrukat aktiekapital till mer än hälften, måste kompletterande information lämnas i förvaltningsberättelsen. Styrelsens kontroll av balansräkningen (läs: hypotetisk KBR) och de övervärden som konstaterats i bolaget ska då motiveras. jag har flera gånger frågat mig vad allt arbete med K2/K3 har lett till för nytta för läsaren av en årsredovisning. Har årsredovisningen blivit mer informativ för läsaren av ett större bolag respektive lättare att ta fram för ett mindre bolag? Vad har vi fått för många års utredningsarbete och omfattande och kostsam kursverksamhet för våra medarbetare? Våra kunder har behövt hjälp för att få ihop en korrekt årsredovisning enligt de nya regelverken med höga arvoden som följd. Som framgår ovan får de beslutade regelverken dessutom oanade och märkliga konsekvenser att beakta. ● 34|Balans # 6 / 2015 Svar direkt: ”Vi kommer att föreslå ett klargörande” ledamöter i far:s policygrupp för redovisning svarar på kritiken mot nya RedR 2. Bertil Oppenheimer framför i sin artikel ”Nya RedR 2 behöver ett nödvändigt förtydligande” ett antal problem med K2 och K3 samt dessa regelverks koppling till upprättande av en kontrollbalansräkning. Vi har i denna replik valt att enbart fokusera på frågan avseende förtydligande av RedR 2. som bertil oppenheimer beskriver i sin artikel innebär FAR:s uppdaterade RedR 2 att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie årsredovisningen kan välja att tillämpa K3 i en kontrollbalansräkning men ändå fortsätta att tillämpa K2 i den ordinarie årsredovisningen. Omvänt gäller också att ett mindre företag som tillämpat K3 i den ordinarie årsredovisningen kan välja K2 i en kontrollbalansräkning men fortätta tillämpa K3 i den ordinarie årsredovisningen. För att det inte ska föreligga någon osäkerhet kring detta så kommer vi föreslå att Policygruppen för redovisning förtydligar detta i samband med den årliga genomgången av FAR:s rekommendationer. det vi upplevde var den svåraste och viktigaste frågan vid uppdateringen av RedR 2 var huruvida regler från K2 och K3 kan blandas i en kontrollbalansräkning. Vår slutsats är att detta inte är möjligt eftersom det enligt BFN:s kategoriregelverk inte är förenligt med god redovisningssed att blanda regler från K2 och K3 i den ordinare årsredovisningen. Detta var den dominerande bedömningen i de kommentarer vi fick på vår Balansartikel i höstas. Bokföringsnämndens brev med kommentarer finns upplagt på Bokföringsnämndens hemsida. Även Beril Oppenheimer framför samma synsätt i sin artikel i Balans nr 5/2013. Där står ”Härav följer att ett K2-företag i en KBR – eller i en hypotetisk KBR – kan redovisa FoU-kostnader på samma sätt som ett K3-företag. En eventuell KBR borde i så fall helt upprättas enligt K3-principer.” vi vill slutligen också poängtera att syftet med RedR 2 inte är att beskriva när en kontrollbalansräkning ska upprättas utan att ge vägledning vid upprättande av en kontrollbalansräkning enligt 25:14 ABL. ● Göran Abrahamsson Johan Månsson ledamot FAR:s policygrupp för redovisning, a uktoriserad r evisor o ch redovisningsspecialist PwC. ledamot FAR:s policygrupp för redovisning, a uktoriserad r evisor o ch redovisningsspecialist EY. Pernilla Lundqvist Fredrik Walméus ledamot F AR:s p olicygrupp f ör redovisning, a uktoriserad r evisor o ch redovisningsspecialist Deloitte. ordförande FAR:s policygrupp för redovisning, ekonomie doktor och redovisningsspecialist KPMG. Bertil Oppenheimer är auktoriserad revisor vid BDO i Sollentuna och författare till Företag i kris, Jure Förlag. ”Syftet med RedR 2 är inte att beskriva när en kontrollbalansräkning ska upprättas.”
Balans nr 6 2015
To see the actual publication please follow the link above